Vi har valt att undersöka attityder och handling, och om det finns något samband mellan attityd och handling gentemot hållbar utveckling hos elever i årskurs nio. För att ta reda på elevernas attityder och handling för en hållbar utveckling har vi delat ut 160 enkäter på Korsavadskolan i Simrishamn. Eleverna har fått svara på ett tjugotal frågor om vardagshandlingar, konsumtion och framtidstänkande. Resultatet visar att många har en positiv attityd till hållbar utveckling men när eleverna måste ändra på sin egen livsstil är de mindre positiva. Resultatet visar dessutom att de som uppger att de alltid källsorterar har genomgående en mera positiv attityd till hållbar utveckling.

I denna studie var syftet att utifrån ett aktörsperspektiv undersöka vad arbetslösa ungdomar inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin upplever har betydelse för sina möjligheter på arbetsmarknaden. Syftet omfattade vidare att genom analys försöka skapa en förståelse för ungdomarnas upplevelser. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju stycken ungdomar inskrivnai Jobb- och utvecklingsgarantin i Sollefteå kommun. Resultatet visade på att samtliga ungdomar ville ha ett arbete eller en högre sysselsättningsgrad än de för stunden har. Arbetet var centralt församtliga, men orsaken till detta varierade.

Projektet i denna rapport har fokuserat på hur man kan förbättra den visuella och taktila upplevelsen av digitala slagverk. Målet var att utveckla en digital version av moderna percussionisters shakers, som tilltalar användarna inte bara med sina funktioner och digitala möjligheter utan även som ett musikinstrument.Processen och utveckling av instrumentimagen för digital percussion kan appliceras på alla digitala instrument, men resultatet av detta projekt illustreras genom ett koncept på en digital shaker..

Bakgrund: Vara i behov av sjukhusvård tvingade patienten att tillbringa tid i miljöer som inte kunde undvikas. Den fysiska vårdmiljön borde därför utformas så den stödjer patientens väg till återhämtning och välbefinnande. Om vårdmiljön var sliten, smutsig och betydelselös skapades känslan av att hamna i händerna på oprofessionella vårdare och att vårdkvaliten var sämre. Den fysiska miljön borde innehålla ljus och omväxling i form av färg. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur den fysiska vårdmiljön, med fokus på färg och ljus, kunde påverka patientens hälsa.

Människan upplever sin omgivning genom intryck från sina fem sinnen. Med hjälp av sinnesintryck från syn, hörsel, känsel,lukt och smak, tillsammans med minnen och tankar, bildar hon sig en uppfattning av den plats där hon befinner sig. Utifrån den informationen dras slutsatser som utgör grunden för både handlande och känslan för platsen. Den fysiska miljöns utformning påverkar i hög grad upplevelsen. Ett problem är att det vid fysisk planering ofta läggs störst vikt vid den visuella upplevelsen och att andra sinnesintryck inte uppmärksammas i samma utsträckning.

Patienter med suicidala tankar och handlingar är en skör patientgrupp som är sårbara på grund av sitt sjukdomstillstånd. Omvårdnaden av dessa patienter är en stor utmaning för ambulanssjuksköterskan som många gånger är patientens första kontakt med vården i det akuta skedet. Vårdandet kräver ett stort personligt engagemang och kan spela stor roll för att förhindra suicid och påverka patientens framtida liv och välbefinnande. Denna studies syfte var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med suicidala tankar och handlingar. Kvalitativa djupintervjuer av åtta ambulanssjuksköterskor genomfördes.

Syftet med arbetet är att undersöka om det går att skapa en balans mellan litteratur och medier i undervisningen. I litteraturgenomgången redogörs för teorier som är aktuella för den empiriska undersökningen. En beskrivning görs av medier och litteraturens ställning, samt hur dessa begrepp kan integreras i undervisningen för elever i åldrarna 9-12 år. Vidare presenteras en inblick i undersökningar som redogör för hur konsumtionen av litteratur och medier ser ut. För att få svar på forskningsfrågan genomförs dels intervjuer med lärare och dels enkätundersökningar med elever i grundskolans tidigare år.

Bakgrund: År 2011 fick cirka 58 000 människor i Sverige diagnosen cancer. Antalet människor som drabbas ökar och varje år avlider cirka 21 000 människor till följd av sjukdomen. Sjukdomen orsakar lidande vilket medför att den drabbade är i behov av förståelse. Forskning kring cancersjukas upplevelser efter att ha fått besked att deras tid i livet är utmätt på grund av terminal cancer är  begränsad.                 Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av förändring i livsvärlden då cancern övergår till ett terminalt tillstånd.                Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex självbiografier.

Bakgrund: Trots att Sverige sedan 1938 har haft en semesterlagstiftning som berättigat alla svenska arbetare semester, har intresset för forskning kring semester varit relativt svalt. Först under de senaste 15-20 åren har intresset ökat något. Idag har vi i Sverige fem veckors semester. Semesterdrömmar och planering av semestern upptar mycket av många människors tid. Fenomenet semester har således stort inflytande på vår vardag och formar oss människor till viss del som individer och är därför även sociologiskt mycket intressant.Syfte: Att genom intervjuer undersöka ett antal svenska arbetstagares (och därmed också semestrares) uppfattningar och syn på semester i två olika generationer.Frågeställningar: Vad finns det för mönster när det gäller synen på semester och skiljer sig dessa åt i de båda åldersgrupperna?Vilka semesterideal förekommer och hur påverkar de semesterfiraren?Dagens samhälle är starkt knutet till konsumtion.

Bolagsskatteintäkterna uppvisar stora variationer mellan åren och är därför en av de skatter som får störst prognosfel. En av anledningarna till att den är så svårprognostiserad är för att bolagsskatten är svår att knyta till utvecklingen av någon underliggande makrovariabel.Eftersom utfallet på bolagsskatteintäkterna först presenteras i november året efter inkomståret måste finansdepartementet även prognostisera bolagsskatten för föregående år. I uppsatsen kommer därför en felkorrigeringsmodell att estimeras avsedd för att skatta föregående års bolagsskatteintäkter. Under uppsatsarbetets gång undersöks även vilka underliggande makrovariabler som kan tänkas påverka bolagsskatteintäkterna och användas för en långsiktig prognos.Den estimerade felkorrigeringsmodellen visade sig fungera väl som prognosverktyg för föregående års bolagsskatteintäkter. De variabler som hade största påverkan på bolagsskatteintäkterna; driftöverskottet nettot, AFGX, bolagsskattesatsen och privat konsumtion uppvisade dock inte tillräckligt starka samband för att användas vid långsiktig prognos..

Organtransplantation är för vissa svårt sjuka individer den enda möjliga behandlingen till ett fortsatt liv. För dessa individer är väntan på organtransplantation av lever, hjärta eller lunga ofta en oviss väntan på en livsviktig operation. Denna väntan innebär en förändring och begränsning i individens vardag och påverkar inte bara individen själv utan även närstående. Detta är en upplevelse få personer kan föreställa sig. Syftet är att beskriva upplevelsen hos vuxna individer som väntar på transplantation av livsviktiga organ; lever, hjärta och lunga.

Det personliga ombudets uppdrag kommer ifrån klienten själv, vilket medför ett större brukarinflytande och delaktighet i beslut som berör individen. Denna studie genomförs med en kvalitativ metodansats och har syftet att undersöka hur personliga ombud upplever sin roll i arbetet med personer med psykiska funktionshinder. Fenomenologiska analysmetoden används i studien. Resultatet visar på att upplevelsen i rollen som personligt ombud är det viktigt att jobba för klienten, på dennes uppdrag och vilja, vara följsam och lyhörd för önskemål. Att visa för klienten på vilka alternativ och möjligheter till insatser som finns i samhället utan att ta makten ifrån klienterna är viktigt.

Människans välbefinnande och hälsa påverkas positivt av grönska och natur, särskilt om den finns nära bostaden och upplevs som lätt att nå. Oavsett kulturell bakgrund upplever vi den på liknade sätt. En stor utmaning för planerare och gestaltare av offentlig miljö är därför att tillgängliggöra naturen i staden och att skapa övergångar från den urbana miljön till naturen så den upplevs nåbar. Syftet med det här arbetet är att skapa ett gestaltningsförslag som visar hur denna utmaning kan hanteras i en del av Linköping. Här möter naturreservatet Tinnerö eklandskap de urbana, södra stadsdelarna Garnisonsområdet, Berga och Vidingsjö.

Bakgrund: Investeringen kännetecknas av att någon, företag eller privatperson, avsäger sig möjlighet till konsumtion idag för ökad konsumtion i framtiden. Den är en faktor som kan öka företagets värde och det är därför viktigt att rätt investering väljs. Investeringskalkyleringen ger företaget värdefull information om en investering. De vanligaste kalkylmetoderna är NPV, IRR, payback och diskonterad payback. Payback är en särskilt intressant metod av två anledningar.

Bakgrund: Hur bemötande upplevs påverkas av många olika faktorer och beskrivs som ett svårdefinierat begrepp. Hälso- och sjukvårdspersonalen skapar sitt bemötande bland annat genom hur de tar emot och hälsar på patienterna. Även hur kroppen är riktad i förhållande till patienterna och anhöriga har en inverkan på upplevelsen av bemötandet. I hälso- och sjukvården sker flera tusentals möten varje dag och mötena blir på många sätt avgörande för patienternas upplevelse av den vidare vårdkontakten. Metod: Litteraturstudien gjordes med fokus på omvårdnad och vetenskapliga artiklar söktes i Cinahl, PubMed och SweMed.