Distriktssköterskor arbetar enligt en humanistisk värdegrund där alla patienter har lika värde. Distriktssköterskorna möter i sitt arbete individer från olika samhällsklasser, kulturer och åldrar. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att möta patienter från utsatta grupper. Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamling skedde med tre fokusgruppintervjuer, med totalt tolv deltagare och tematisk innehållsanalys användes som analysmetod.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Stroke är ett samlingsnamn för både infarkter och blödningar som drabbar hjärnan. Stroke är bland de vanligaste sjukdomarna som drabbar den svenska befolkningen. Stroke är inte bara en sjukdom som drabbar den som insjuknar utan påverkar hela familjen.Syfte: Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelse av när en närstående drabbats av en stroke och överlevt.Metod: Systematisk litteraturstudie av både kvalitativa och kvantitativa studier som analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Anhörigas livssituation och livskvalité förändrades då en närstående drabbades av stroke. Deras eget liv åsidosattes för den sjuke och vardagen förändrades. Den nya livssituationen medförde en känsla av stress, otillräcklighet, börda och oro.

Insjuknandet i schizofreni och andra långvariga psykotiska sjukdomstillstånd innebären omvälvande och krisartad upplevelse. Isolering och ensamhet är ett av degrundläggande problemen med sjukdomstillstånden. Syftet med dennalitteraturstudie var att få ökad förståelse och kunskap om hur patienter meddiagnosen schizofreni och andra långvariga psykotiska sjukdomstillstånd uppleverbemötande från vårdpersonal. Fördjupningsarbetet är en litteraturstudie baserad på12 vetenskapliga artiklar som beskriver patienter med schizofreni och andralångvariga psykotiska sjukdomstillstånds upplevelse av bemötande frånvårdpersonal. De positiva upplevelserna kännetecknades av omhändertagande,skapande av en positiv miljö, trygghet, ömsesidighet, att få hjälp med att finnamening i sin upplevelse samt en god kommunikation.

 AbstraktPalliativ vård syftar till att förbättra vården för de döende genom att betona vikten av vissaåtgärder för att minimera lidandet och underlätta för patient och närstående. Det har blivitvanligt att närstående uppfyller den döendes sista önskemål, att få dö i sitt hem. Syftet meddenna litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelser vid palliativ omvårdnad i hemmet.Inför studien har fjorton kvalitativa och kvantitativ artiklar analyserats som handlade omnärståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Vilket resulterade i fyra kategorier:anhörigas upplevelse av att vårda i hemmiljö, anhörigas ansvar och upplevelse vid palliativvård i hemmet, anhörigas upplevelse av trygghet och stöd, anhörigas upplevelse avförestående död. Det fanns ett stort behov av professionellt stöd och information omsjukdomsförloppet för att de närstående ska kunna sköta situationen och reducera rädslan attsköta om sin sjuke anhörige.

Insjuknandet i schizofreni och andra långvariga psykotiska sjukdomstillstånd innebären omvälvande och krisartad upplevelse. Isolering och ensamhet är ett av degrundläggande problemen med sjukdomstillstånden. Syftet med dennalitteraturstudie var att få ökad förståelse och kunskap om hur patienter meddiagnosen schizofreni och andra långvariga psykotiska sjukdomstillstånd uppleverbemötande från vårdpersonal. Fördjupningsarbetet är en litteraturstudie baserad på12 vetenskapliga artiklar som beskriver patienter med schizofreni och andralångvariga psykotiska sjukdomstillstånds upplevelse av bemötande frånvårdpersonal. De positiva upplevelserna kännetecknades av omhändertagande,skapande av en positiv miljö, trygghet, ömsesidighet, att få hjälp med att finnamening i sin upplevelse samt en god kommunikation.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelse och innebörd av begreppen kognitiv rehabilitering och livskvalitet för personer som hade haft stroke. Studien genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Fem personer ingick i studien, tre män och två kvinnor, alla födda på 30-talet utom en man som föddes på 20-talet. Samtliga var gifta. Personerna rekryterades till studien via en sjuksköterska som hade kännedom om lämpliga personer som blivit utskrivna en kort tid före studiens början.

Cancer är i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som får beskedet cancer kan uppleva stora förändringar. Alla människor reagerar olika och därför är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och förståelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de får ett cancerbesked. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Redan 1899 skrev Woodworth om iakttagelser av effekten av visuell feedback på rörelser. Sedan dess har ett stort antal studier berört ämnet och studerat effekterna de medför. Denna studie anser att det finns brister i kunskapen om visuell feedbacks effekter inom vardaglig användning. Genom att låta deltagare använda och utvärdera instanser av en bokningsplattform för biljetter till ett event har studien observerat användarens upplevelse och effektivitet under processen.Den insamlade datan analyserades via variansanalys men lyckas inte avfärda nollhypotesen. Studiens resultat visade ingen korrelation mellan närvaron av visuell feedback på hover-funktionen och användarens effektivitet och upplevelse.

År 2009 beräknades ca 5000 personer i Sverige vara smittade av HIV-viruset. Syftet var att beskriva HIV-positiva personers upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Åtta HIV-positiva personer bosatta i tre större städer rekryterades med nätverksurval genom förbundet Noaks Ark och blev intervjuade. En kvalitativ ansats samt manifest innehållsanalys användes. Analysen frambringade tre domäner: positivt bemötande, negativt bemötande och neutralt bemötande, vilka i sin tur skapade sju kategorier med två till fyra underkategorier vardera. I studien framkommer att informanterna upplevde att de för det mesta blev professionellt omhändertagna och respektfullt bemötta.

I bakgrunden beskrivs begreppen smärta och postoperativsmärta tillsammans med Travelbees vårdteori. Den postoperativa smärtupplevelsen är alltid unik och bör behandlas individuellt. Det förekommer stora variationer i smärtupplevelse, analgetika behov och behandlingseffekt hos patienter. Syftet är att belysa patienters upplevelser av postoperativ smärta. Metoden för uppsatsen är en litteraturstudie där kvalitativt vetenskapliga artiklar har använts.

När en patient drabbas av en total hjärninfarkt och blir aktuell för organdonation ställs det höga krav på intensivvårdssjuksköterskan. Tidigare studier visar att intensivvårdssjuksköterskor oroas av att vårda blivande organdonatorer och samtidigt stödja dennes närstående. Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att stödja närstående till patienter med total hjärninfarkt i samband med organdonation. En kvalitativ metod med innehållsanalys av en fokusgruppsintervju genomfördes.Det framkom två huvudkategorier, Närståendes behov och Intensivvårdssjuksköterskans förmåga att ge stöd. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse påverkades i hög grad av hur närstående reagerade på situationen gällande organdonationsprocessen.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av god omvårdnad, inom EU och Norden, given av sjuksköterskor verksamma på avdelningar inom somatisk vård. Återkommande upplevelser i de granskade artiklarna identifierades och blev fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var: kommunikation, sjuksköterska, patient och miljö. Det har funnits många gemensamma faktorer, som var viktiga för att patienten skulle uppleva god omvårdnad. För att kunna uppleva god omvårdnad krävdes bl a: patientorienterad och individuell kommunikation, att sjuksköterskan skulle ha en vårdande ansats samt vara observant och förutseende, inneha egenskaper såsom empati, humor, kompetens samt att se patienten som en unik individ delaktig i omvårdnadssituationen.

Akutmottagningar är en plats med hög omsättning av patienter och kan många gånger upplevas som en stressig miljö av personal och patienter. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av att vårdas på en akutmottagning. Fjorton artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: att känna sig trygg och omhändertagen av kompetent personal; att känna sig misstrodd, ifrågasatt och som en börda; att miljön skapar obehag, känsla av ensamhet och förlust av integritet; och att känna sig som i ett mörker på grund av bristande information. Många patienters upplevelse av akutmottagningar är att det är av dålig kvalité. En viktig komponent för många patienter är information och om de får information upplever de att det blir lättare att vänta.

Att vårdas på sjukhus kan vara en svår upplevelse för många äldre männi- skor, men kan även upplevas som en befrielse. Syftet med denna litteratur- studie var att beskriva äldre människors upplevelse av att vårdas på sjukhus. Elva vetenskapliga artiklar har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Personalens bemötande är avgörande för att upprätthålla värdigheten: Samtal och infor-mation medför en känsla av kontroll: Sjukdomsupplevelsen påverkas av omvårdnadshandlingar: Oro att mista kontroll och värdighet och miljön speglar omvårdnadskvalitén. Vårdpersonalens bemötande och attityder är avgörande för äldre människors välbefinnande.

Hjärt- kärlsjukdomarna är idag den vanligaste dödsorsaken, av vilken hjärtinfarkt är den mest förekommande. Rökning är en av de stora riskfaktorerna och risken att återinsjukna kan halveras efter ett år om man slutar att röka. Professionellt stöd kan behövas för att sluta röka. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans stöd i samband med att försöka sluta röka efter en genomgången hjärtinfarkt. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod genomfördes.