Palliativ vård ska sträva mot förbättrad livskvalitet och lindrat lidande för personer som står inför livets slut. För att undvika brister inom palliativ vård är det viktigt att utveckling sker. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelser av palliativ cancervård i hemmet. En litteratursökning gjordes som resulterade i 17 vetenskapliga studier. Dessa analyserades sedan med en manifest kvalitativ innehållsanalys.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera vilka förkunskaper som fanns hos kvotflyktingar innan de kom till Sverige. Därefter belysa deras upplevelser av det professionella mottagandet och sin första tid i Sverige, utifrån förkunskaperna de hade. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgångspunkt intervjuades sju individer i Örnsköldsviks kommun. Resultaten har sedan förklarats och förankrats med hjälp av etablerade teorier som människans behovshierarki och en känsla av sammanhang. Studiens huvudsakliga resultat är att intervjupersonerna hade väldigt begränsade förkunskaper om Sverige innan ankomst.

Bakgrund. Smittsamma sjukdomar har i alla tider har framkallat rädsla och fördomar. När vårdaren möter patienter med smittsamma sjukdomar måste de kunna ge trygg vård som grundar sig på teoretisk och praktisk kunskap. I dag möter vårdaren många patienter som bär på smittsamma sjukdomar, nya och tidigare kända, upplevelserna skiljer sig åt beroende på hur mycket kunskap de har om sjukdomen. Syfte.

Varje år placeras över 1000 ungdomar inom Statens Institutions Styrelse (SiS), varav ungefär hälften placeras för behandling. Studiens frågeställningar är: I vilken grad uppfattar behandlingsplacerade ungdomar inom SiS att de får hjälp med sina familjeproblem? Finns det synliga samband mellan ungdomarnas könstillhörighet eller etniska ursprung och deras skattade upplevelse av hjälp med familjeproblem under placeringstiden? För att besvara frågorna har kvantitativ arkivdata analyserats, material som vid in- och utskrivning av ungdomar samlats genom strukturerade ADAD-intervjuer (Adolescent Drug Abuse Diagnosis). Studien visar att ungdomarnas upplevelse av hjälp kan delas in i tre kategorier; ?över förväntan? 27%, ?motsvarar förväntan? 41%, ?mindre än förväntat?, 32%.

Att bli frisk från Anorexia Nervosa innebär en lång och hård kamp mot sjukdomen. Många kvinnor beskriver hur de upplever en särskild vändpunkt då tillfrisknandet börjar. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av tillfrisknandet från Anorexia Nervosa i Sverige. Frågor som studien ställer är om vändningen kommer när kvinnorna är under vård och vilka faktorer som påverkar tillfrisknandet.För att få fram kvinnors upplevelser användes en kvalitativ ansats. För att samla in data lästes sex olika självbiografier som var skrivna i Sverige på svenska.

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anställdas användande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anställda använder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media används, hur anställda då uppfattar sociala media som hjälp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkät samlades data in från deltagarna (N = 27), vilka härrörde från tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervägande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för två av studiens tre hypoteser vad gäller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och användande av sociala media, samt skillnader mellan anställdas upplevelse av relationer till kollegor offline och användande av sociala media. Däremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anställda, beroende på hur de ser på kunskap, tar stöd från relationer online och offline..

Syftet med studien var att beskriva vad forskningsresultat visar angående avledande strategier samt avledningens effekt på barns upplevelse av smärta, rädsla och ångest/oro vid venpunktion. Metoden var en beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapligt granskade artiklar som utmynnade i två kategorier med underkategorier. Resultatet visade att avledning vid venpunktion är en viktig del i omvårdnaden av barn och att den avledande strategin bör anpassas efter barnets önskemål så långt det är möjligt för venpunktionens tekniska utförande. Avledande strategier som minskade barnens smärta, rädsla och ångest/oro vid venpunktion var; en sittande ställning för barnet, avledande samtal från föräldern, att få barnet att koncentrera sig på olika bilder, titta på animerad film eller titta i kalejdoskop. Slutsats Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om vilka avledande strategier som enligt forskning är användbara vid venpunktion på barn och som i sin tur inbringar förmåga att minska barnets upplevelse av smärta, rädsla och ångest/oro i samband med proceduren.

Background: Stroke is one of the leading causes for longlasting sequelae, among themloss in cognitive function, like aphasia. Aphasia effects the patients ability to understandand express themselves in speaking and writing. To be able to reach a good level of care,the careproviders and patients ought to have the same goals and values. This requires agood communication between the careproviders and patients. Which can be problematicfor the caregivers when they don't feel secure in their way of getting close to these patients.Aim: The purpose of this study was to illuminate caregivers experience of caring forpatients with the diagnosis aphasia following stroke.Method: This is a literature study where nine studies, with qualitative design, has beenanalyzed and compiled.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur patienter med missbruks- och beroendeproblem upplever attityder och bemötande från omvårdnadspersonal. Begreppet missbruk/beroende innefattar alla former av missbruk/beroende av både narkotika, alkohol och läkemedel. Uppsatsen är en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som bygger på 10 intervjuer med drogmissbrukare/drogberoende. Urvalskriterierna har varit 5 män och 5 kvinnor i åldrarna 25 - 60 år som haft minst 5 vårdtillfällen på en sluten missbruksenhet. Intervjuerna har analyserats utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Förlossningsdepression drabbar cirka 8-15 procent av nyblivna mödrar och uppstår vanligtvis inom en till tre månader efter förlossningen. Förlossningsdepression ses som ett tabubelagt problem, vilket gör det svårt att upptäcka kvinnor som drabbats. Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av förlossningsdepression. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att kvinnor har orealistiska ideal och förväntningar under graviditeten som hamnar i konflikt med verkligheten efter förlossningen.

Syftet med denna deskriptiva kvalitativa intervjustudie var att beskriva barns upplevelser av lustgasbehandling. Urvalet består av sex barn i åldern sex till fjorton år som behandlats med lustgas vid procedursmärta, akut eller planerat, på barnsjukhusets akutmottagning eller allmänna specialistmottagning. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Alla barnen upplevde annorlunda kroppskänslor eller abstrakta känslor som inte nödvändigtvis var obehagliga under lustgasbehandlingen. Samtidigt som flera av barnen beskrev en typ av frånvaro var de flesta medvetna om omgivningen och till viss del händelseförloppet.

Underjordens landskap är något som intresserar och fascinerar många människor. Grottor lockar till sig turister och utforskare över hela världen. Den har en förmåga att generera flera olika associationer till oss just för sitt starka symbolvärde. Grottan är intressant att dokumentera i flera olika vetenskapsgrenar och kan därför ses som en tvärvetenskaplig företeelse. Upplevelsen av grottan påverkas av vad den symboliserar och vilket vetenskap-ligt intresse vi har med vårt besök.

I denna studie har vi med hjälp av en hermeneutisk ansats studerat upplevelsen av etnisk diskriminering samt de strategier individer med dessa upplevelser använder för att hantera denna diskriminering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer där vi intervjuat tio personer vilka själva beskriver sig ha upplevt etnisk diskriminering. Vårt syfte är att öka förståelsen för hur föreställningar om "den andre" påverkar den individ som inkluderas i denna kategori. Vi har tagit oss an vårt material med hjälp av teorier om kategorisering och exkludering och funnit att människor med en annan etnisk bakgrund än svensk upplever att etnisk diskriminering verkar exkluderande på arbetsmarknaden, något som påverkar deras liv som helhet genom en upplevelse av att ständigt behöva stå till svars för sina rättigheter och lika villkor. I vår huvudtolkning betraktar vi denna upplevelse som en rättegång där individer ständigt står åtalade.

 Bakgrund:Smärta är en naturlig upplevelse vilken alla människor kommer i kontakt med och känner någon gång i livet. Smärta benämns kronisk om personen haft smärtan mer än sex månader i följd. Betydelsefullt för personer med kronisk smärta är att sjuksköterskan kan hantera smärtproblematik. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: En allmän litteraturstudie har legat till grund för arbetet.