Studier har visat att sjuksköterskors arbetsmiljö kan påverka dem i deras omvårdnadsarbete. Studien ämnade intervjua sjuksköterskor om hur de upplevde att deras arbetsmiljö påverkade deras omvårdnadsarbete. Intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor på ett sjukhus i Västsverige. Intervjuerna analyserades och manifesta meningsenheter, kopplade till studiens syfte, identifierades och kondenserades. Resultatet visade att det finns flera faktorer i sjuksköterskornas arbetsmiljö som de upplever påverkar dem i deras omvårdnadsarbete.

Alla människor upplever någon form av kris under sin levnadstid. Hur man reagerar vid en krissituation samt vad som anses vara en kris skiljer sig avsevärt mellan individer. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet med krisberedskap på skolorna. I denna studie söker vi efter deras upplevelse och syn på detta arbete i skolan. För att nå detta syfte har vi genomfört intervjuer med fyra skolsköterskor i Halmstad, samt skapat en överblick hur krisberedskapen ser ut i hela kommunen genom en enkätundersökning.

Examensarbete, Marknadsförinsgprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kurskod 2FE07E , VT 2010Författare: Albana Krasniqi, Emelie Lindman och Rondek Zirari.Handledare: Krister JönssonExaminator: Frederic BillTitel: Sinnesmarknadsföring ? butikers chans att skapa en upplevelse.Forskningsfråga: Hur arbetar butiker medvetet med att stimulera de fem mänskliga sinnena för att skapa en upplevelse?Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera hur detaljhandelsbutiker arbetar med att skapa sinnesupplevelser i deras butiksmiljö.Metod: Uppsatsen är en flerfallsstudie gjord på fyra olika butiker. Det är en kvalitativ studie där både observationer och semi-strukturerade intervjuer har genomförts.Slutsatser: De verktyg som används är utställningar utanför butik och i skyltfönstren, färger, belysning, personalens bemötande, bakgrundsmusik, produkt och komplement dofter, smakprover, känsel via beröring och atmosfär. Alla dessa ovanstående faktorer bidrar till sinnesupplevelser på differentierade sätt beroende på hur de tillämpas och hur många sinnen som interagerar. Till vilken utsträckning dessa används och hur pass kreativa butikerna är i implementeringen blir resultaten olika.

Bakgrund: Akutmottagningen är en enhet som erbjuder behandling och vård till akut sjuka eller skadade patienter. De patienter med störst behov utav vård går först, vilket kan leda till att mindre akut sjuka patienter prioriteras ned i köordningen. Det kan i sin tur leda till långa väntetider. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att vänta på akutmottagningen. Metod: Allmän litteraturstudie.

Akut myokardinfarkt (AMI) är en av de största orsakerna till dödsfall i dagens samhälle. De senaste årtiondena har forskningen om den akuta behandlingen utvecklats vilket har medfört ett ökat antal patienter som överlever. En del av behandlingen i efterförloppet av en AMI är fysisk aktivitet. Trots forskning som påvisar de positiva effekterna utav fysisk aktivitet är det enbart en liten del utav dessa patienter som har god följsamhet gällande behandlingen. Då sjuksköterskan har det primära ansvaret för omvårdnaden är det av stor relevans att ha kunskap om hur patienten upplever denna del av behandlingen.

Att arbeta som sjuksköterska inom ambulanssjukvården innebär stor frihet under ansvar. Vid behandling av smärta finns olika behandlingsmöjligheter att tillgå. Sjuksköterskan har stor frihet i att själv bedöma vilken behandling och dos som skall ges i varje enskilt fall. Detta medför att behandlingen av patienterna kan variera mellan olika sjuksköterskor beroende på tidigare erfarenhet med mera. Traumapatientens upplevelse vid prehospital smärtlindring är sällan beskriven i litteraturen.

Syftet med min studie är att undersöka hur elever i årskurs 6-7 upplever sin placering på resursskola. Jag använde mig av den kvalitativa forskningsintervjun med en fenomenologisk ansats som metod för att få reda på hur eleverna upplever sin placering på resursskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om resursskolor, inkludering och exkludering och vikten av relationer samt en koppling till aktuella styrdokument. Resultatet pekar på att elevernas upplevelse av resursskola kan delas in i tre kategorier, bekräftelse, social gemenskap och bemötande. Dessa samverkar och bidrar till att eleverna upplever en tillhörighet, ett sammanhang, inom resursskolan vilket de har saknat på sina hemskolor.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Många kvinnor som får diagnosen bröstcancer, blir ofta tvungna att göra ingrepp på sitt ena bröst, som resulterar i att hela eller delar av bröstet måste avlägsnas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst utifrån kvinnlig kropp och identitet, sexualitet och relationen med partnern. 12 kvalitativa internationella publicerade artiklar har analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre stycken kategorier med tillhörande subkategorier: Förlust av en förändrad kropp och att få en ny identitet, Saknad i det sexuella livet, Att få stöd och känna rädsla i sin relation.

Med stigande ålder och i kombination med sjukdomar följer kroppsliga förändringar som kan påverka ätandet och medföra stora konsekvenser i det dagliga livet. Studiens syfte var att beskriva äldre personers upplevelse av att leva med sväljsvårigheter. Fem äldre personer med sväljsvårigheter under minst tre månader intervjuades. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys som resulterade i ett tema: Att ätandet inte längre kan tas förgivet och tre kategorier: Att känna rädsla att svälja fel, Att känna skam och rädsla att störa andra: Att vara tvungen att lära sig leva med sina sväljsvårigheter. På grund av obehag och rädsla valde de mat med konsistens som var tryggare att svälja.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt är ett livshotande tillstånd, som föder tankar om ens egen dödlighet. Kvinnans symtombild vid hjärtinfarkt kan vara svårare att tolka och skiljer sig från mannens. För att fördjupa förståelsen för kvinnors livssituation, efter genomgången hjärtinfarkt, analyserades 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ innehållsanalys. Dessa resulterade i fyra kategorier: att kunna acceptera en förändring och omvärdera sitt liv, att lida brist på information och kontroll, att ha behov av stöd från omgivningen och andra hjärtsjuka kvinnor samt att känna skuld, begränsning och beroende.

Ambulanspersonal (ambulanssjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och ambulanssjukvårdare) förväntas klara av både fysiska och psykiska påfrestningar och samtidigt utföra en patientsäker vård. Framförallt de fysiska påfrestningarna kan skapa muskuloskeletala besvär hos ambulanspersonalen. Muskuloskeletala besvär kan leda till arbetsrelaterade förslitningsskador i nacke, skuldror, ländrygg och knän. Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av regelbunden strukturerad fysisk aktivitet. Studien utfördes med kvalitativ design och en induktiv ansats där sex manliga deltagare intervjuades.

Syfte: Att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva föräldrars upplevelse av stöd generellt och av distriktssköterskan specifikt, efter att ha förlorat ett barn i plötslig spädbarnsdöd. Ett ytterligare syfte var att beskriva de ingående artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna Medline och Cinahl samt via manuell sökning. Tio artiklar som mötte inklusionskriterierna granskades. Resultat: De flesta föräldrarna ansåg att de fick bra stöd i det akuta skedet och på sjukhuset.

Att leva med cancerrelaterad smärta är en omtumlande upplevelse som präglar livet i många avseenden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser att leva med cancerrelaterad smärta. Litteraturstudien omfattas av femton internationellt publicerade vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: att kunna uthärda, klara av och njuta av livet men också känna handikapp och hinder: att känna närhet och omsorg av andra människor men också känna sig isolerad: att känna oro över vad smärtlindrande läkemedel gör med kroppen men samtidigt inte kunna leva utan dem och att känna sig uttröttad, ledsen, arg och hjälplös inför konstant och svår smärta. Att känna hopp om ett slut på smärta och lidande men också tänka varför händer detta just mig. Sjukdom som medför smärta gör människan beroende av medicinsk behandling och långvarig sjukhusvistelse ger många upplevelser av svåra påfrestningar för familjeliv och yrkesliv.

Tack vare ständigt förbättrade metoder för diagnostisering ökar antalet patienter med diagnosen cancer. Syftet: Syftet var att belysa cancerpatienters uppfattning om sjukdomen cancer utifrån ett kulturellt perspektiv. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie. Databassökning gjordes i PubMed och CINAHL. Resultaten i studien byggde på tio valda artiklar.

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvård är otillräcklig smärtlindring postoperativt. Smärta är en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den är svår att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smärtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.