Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats där nio artiklar analyserades. Litteraturstudiens syfte var att beskriva patientens upplevelse av att befinna sig i den sena fasen av den palliativa vården. Vårt resultat visade att patienter som befinner sig i den palliativa vården ville ha kontroll över livet, uppleva trygghet och värderade saker annorlunda. Trygghet upplevdes t.ex. när patienter kunde vårdas i det egna hemmet.

Många äldre människor har en lång livshistoria där de levt i sociala nätverk och i en familj som fortfarande vill vara delaktig i deras liv även om de inte kan bo hemma. Närstående upplever att de kan ha en viktig betydelse för välbefinnandet hos sin äldre familjemedlem samt att det också är viktigt för deras eget välbefinnande. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelse av delaktighet i vården av en äldre familjemedlem som bor på särskilt boende. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats och materialet samlades in genom intervjuer. Nio närstående intervjuades vilka hade en familjemedlem på ett äldreboende i norra Sverige angående deras upplevelse av delaktighet.

Ordet stress används ofta fritt om alla möjliga påfrestningar. Den strikta definitionen på beteckningen stress är kroppens fysiologiska reaktion vid påfrestning, som är av både fysisk och psykisk natur. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av stress under deras vårdtid på intensivvårdsavdelning. Sexton vetenskapliga artiklar som svarade för syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att det var fasansfullt och skrämmande, att vara beroende av andra, att inte kunna göra sig förstådd och inte förstå och att ständigt bli störd.

Autism tillsammans med utvecklingsstörning medför ett flertal olika funktionsnedsättningar, exempelvis kommunikationssvårigheter, hyperaktivitet och ritualbeteenden. Föräldrarnas livsvärld påverkas i form av en fullständig anpassning av livet utefter barnets behov. Studien bygger på en kvalitativ analys av fyra biografier, vilket ger en god inblick i föräldrarnas livsvärld. Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Första tiden med den nya familjemedlemmen; förändrade levnadsvilkor; att få vardagen att fungera samt att inte längre orka kämpa, vilka beskriver föräldrarnas upplevelse av att leva med ett autistiskt utvecklingsstört barn i Sverige. I vårdarbetet möter sjuksköterskan dessa föräldrar och barn.

Ambulanssjuksköterskan är första kontakten i vårdkedjan och ska på bästa sätt behandla barnet tills de når mottagande enhet. Vården skall utföras utifrån ett förhållningssätt som förmedlar en känsla av trygghet till barnet. Barn är till skillnad från vuxna en relativt säll-an förekommande patientgrupp inom ambulanssjukvården. Att vårda barn kan innebära psykologiska och emotionella påfrestningar hos ambulanssjuksköterskan. När ett barn drabbas av sjukdom eller olycksfall uppstår en känsla av otrygghet hos barnet.

Marknadsföring utgör inte någon särskiljande effekt idag och konsumenter blir visuellt överstimulerade av alla olika reklambudskap. På grund av detta måste företag numera skapa en djupare och personligare kontakt för att nå ut till sina kunder. Genom att använda sig av emotionella inslag i en produkt gör det att kunden uppfattar produkten mer som en upplevelse istället för enbart dess funktion. Skapandet av en upplevelse sker genom att sätta människans fem sinnen i centrum. Genom att använda sig av flera sinnen kan även ett mervärde skapas, vilket gör att företag inte längre enbart kan koncentrera sig på kärnprodukten.

Att föda hemma är något som kring artonhundratalet och tidigare var en självklarhet, men har på senare år, nittonhundratalet och framåt blivit mer och mer ovanligt och förlossningarna äger i större andel rum på sjukhus. Att föda barn hemma är relativt ovanligt i Sverige men det är något som en liten grupp gravida kvinnor väljer att göra. Hur gravida kvinnor upplever detta kan vara av intresse för andra, och det är syftet med denna uppsats. Det finns relativt få studier inom området kopplat till omvårdnad och det är därför intressant att undersöka ur sjuksköterskans perspektiv. Frågan "beskriv din förlossning med egna ord" ur en enkät som besvarats av kvinnor som fött barn hemma analyserades med fokus på upplevelsen för kvinnorna.

Introduktion: Telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen har ökat och telefonsjuksköterskan har en svår roll att utan visuell kontakt bedöma individens behov. Patienter som ringer är sårbara och beroende av hjälp. De flesta samtal resulterar i råd om egenvård. Syfte: Var att belysa sjuksköterskor och patienters upplevelser i samband med sjukvårdsrådgivning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts och resultatet av 17 artiklar sammanställdes.

Arbetets art: MagisteruppsatsProgram/kurskod/ Barnmorskeprogrammet, 90 högskolepoäng/OM 1660/kursbeteckning: Examensarbete II i Reproduktiv och perinatal hälsa.

Syftet med denna studie var att beskriva seniora mammors upplevelse av att förlora ett vuxet barn i samband med cancersjukdom. Fem mammor intervjuades om deras upplevelse av sjukdomstiden och tiden efter dödsfallet. Barnens ålder vid dödsfallen varierade mellan 31 och 48 år. En explorativ och beskrivande analysmetod, med inspiration från Glaser och Strauss grounded theory, har använts. Kärnkategori som framträdde ur materialet var en oplanerad tidsresa, både bakåt och framåt i tiden, mot ett främmande mål med ett behov av ressällskap och guide.

Blakeslee och Goff (2007) föreslår att dressyrryttares visualiseringsfärdigheter bör skilja sig från andra sporter som inte involverar ett djur. Enligt Murphy, Nordin och Cumming, (2008) finns det ett behov av ett instrument som tar hänsyn till visualiseringstyp, funktion och dess utgång. The survey of imagery experiences in sport (SIES; Weibull & Wallsbeck, 2009; Wallsbeck & Weibull, 2009) är ett relativt nytt instrument som mäter dessa variabler. Syftena i denna studie var därför att: (1) studera elitdressyrryttares visualiseringsupplevelser, (2) studera elitdressyrryttares förståelse och (3) upplevelse av instrumentet SIES. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod användes i studien.

Syftet med studien var att undersöka om det finns könsskillnader för MS-sjuka när det gäller hur de upplever och hanterar sjukdomen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där tre män och tre kvinnor med MS i åldrarna 30-69 år intervjuades. Vi fann en möjlig skillnad i att kvinnor angav fatigue som sitt första symtom till skillnad från män där det fanns större varians i svaret på frågan. Männen i undersökningen använde sig till något större del än kvinnorna av problemfokuserad coping och nämnde framför allt socialt stöd i form av att andra hjälpte dem att utföra nödvändiga sysslor. Medan kvinnorna till något större del använde sig av emotionellt fokuserad coping och socialt stöd som copingstrategier..

Patienter på intensivvårdsavdelningar kan vara kritiskt sjuka, instabila och deras tillstånd är ofta mycket komplexa, och då intensivvårdssjuksköterskans arbetsmiljö är stressfull och med ett högt tempo är det viktigt att intensivvårdssjuksköterskan upplever att hon har tillräcklig kompetens för att känna sig trygg i sin yrkesroll. Genom att undersöka intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av den egna yrkeskompetensen kan denna studie leda till förändringsarbete där arbete sker fortlöpande för att utveckla intensivvårdssjuksköterskans kompetens som ökar patientsäkerheten för intensivvårdspatienter. En kvantitativ metod har använts med enkäter som underlag för att få fram resultatet. Enkäterna har analyserats i SPSS. Resultatet av denna studie visar att desto längre intensivsjuksköterskorna arbetat på en intensivvårdsavdelning så påverkas deras upplevelse av den egna yrkeskompetensen positivt.

I ett alltmer välinformerat samhälle, ökar individens kunskap om hälso- och sjukvård samt om patientens rättigheter och skyldigheter. Detta ställer krav på sjuksköterskor att arbeta aktivt för ökad patientdelaktighet. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka patientens upplevelse av patientdelaktighet på en cytostatikamottagning på ett sjukhus i södra Sverige. Datainsamling skedde med hjälp av enkät, utdelad på mottagningen. Materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i två huvudkategorier: Kommunikation mellan patient och sjuksköterska och hantering av sjukdomsupplevelsen.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur förstagångsföräldrar upplevde den information, de råd och det stöd som de erhållit av BVC-sköterskan. Metod: Studien genomfördes genom personliga intervjuer med sex förstagångsföräldrar med barn under ett års ålder. De första informanterna rekryterades genom ett strategiskt urval i föräldragrupper på utvalda vårdcentraler i en norrländsk kommun och för att få fler informanter användes sedan snowball sampling. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide med tre frågeområden om förstagångsföräldrars upplevelse av BVC-sköterskans råd, stöd och information. Intervjuerna analyserades och tolkades genom systematisk textkondensering enligt Malterud (2009).