Patienter som söker obokad vård har visat sig öka. Samtidigt har arbetsbelastningen för distriktssköterskor blivit tyngre. Detta tillsammans med att patienterna har höga krav på vården gör att det är en utmaning för distriktssköterskan att arbeta på vårdcentral och möta obokade patienter. Distriktssköterskans upplevelse av att arbeta på vårdcentral är väsentligen outforskad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att möta patienter som kommer obokade till vårdcentralen.

Ronden på en kirurgisk akutvårdsavdelning är en central del i vårdprocessen för patient och personal. Ronden sker dagligen och mötet mellan patient, läkare, sjuksköterska och undersköterska sker på kort tid och det sker snabba beslut. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av ronden på en kirurgisk akut vårdsavdelning. Med utgångspunkt från detta så valdes det en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats och intervjuer som datainsamlings metod. Efter analys av totalt 11 patienters upplevelser av ronden kom det fram tre kategorier med tillhörande underkategorier i resultatet.

IntroduktionForskning visar att patienter, trots svår cancersjukdom, kan hantera sin situation på ett sådant sätt attde upplever hög grad av hopp. Kunskapen om de faktorer som påverkar patienternas upplevelse avhopp är mindre kända vilket skapar utrymme för ytterligare forskning.SyfteSyftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av hopp hos patientenmed cancersjukdom samt vilken betydelse sjuksköterskan har i bevarandet och skapandet av hopp.MetodLitteraturstudie som är grundad på 14 artiklar, funna via artikelsökning i PubMed och manuellsökning.ResultatFaktorer som hade betydelse för patientens upplevelse av hopp fann de inom sig själva, sinanärstående och hos sjuksköterskan. De försökte finna en normalitet i tillvaron, upprättade kortsiktiga,uppnåbara mål, tänka positivt. Den trygghet som patienten upplevde hos sjuksköterskan byggdes påhans/hennes personlighet, bemötande, kunskaper och tekniska utförande.DiskussionHopp är en process som startar med hopp om något, t.ex. att bli botad för att sedan övergå till att levai hoppet och slutligen försonas med liv och död.

Bakgrund: Litteratur och tidigare studier tyder på att människor behöver fysisk beröring. Äldre personer blir sällan fysiskt berörda. Detta gäller särskilt personer i någon form av vårdande situation. En äldre person som inte får tillräckligt med beröring kan uppleva minskad livskvalitet. Syfte: Vilken betydelse har fysisk beröring för välbefinnandet hos äldre människor? Delsyfte: Har beröring positiva och eller negativa effekter för välbefinnandet? Metod: En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som har analyserats och bearbetats med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalysmetod.

Frakturer är något som drabbar många människor, i synnerhet äldre människor, men det finns få vetenskapliga studier som beskriver deras upplevelse av smärta i samband med frakturer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av smärta relaterat till frakturer utifrån frågeställ-ningarna: hur upplever personer en akut fraktursmärta: hur be-skriver personer sitt uthärdande: hur beskriver personer sina känslor inför framtiden. Med akut smärta menar vi i denna studie inte bara den smärta som uppstår vid skadetillfället utan även den frakturrelaterade smärtan under läkningsprocessen som kan vara upp till sex månader. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analy-sen resulterade i åtta kategorier: att vara rädd för att få mer ont vid rörelse: att känna sig maktlös och sårbar när smärtan är outhärdlig: att vakna av smärtan: att stå ut utan tillräcklig smärtlindring: att försöka koncentrera sig på något annat för att få lindring: att vara rädd att inte bli trodd: att känna oro för att smärtorna blir bestående: att vara rädd för att inte överleva men ändå kämpa.

Frakturer är något som drabbar många människor, i synnerhet äldre människor, men det finns få vetenskapliga studier som beskriver deras upplevelse av smärta i samband med frakturer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av smärta relaterat till frakturer utifrån frågeställ-ningarna: hur upplever personer en akut fraktursmärta: hur be-skriver personer sitt uthärdande: hur beskriver personer sina känslor inför framtiden. Med akut smärta menar vi i denna studie inte bara den smärta som uppstår vid skadetillfället utan även den frakturrelaterade smärtan under läkningsprocessen som kan vara upp till sex månader. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analy-sen resulterade i åtta kategorier: att vara rädd för att få mer ont vid rörelse: att känna sig maktlös och sårbar när smärtan är outhärdlig: att vakna av smärtan: att stå ut utan tillräcklig smärtlindring: att försöka koncentrera sig på något annat för att få lindring: att vara rädd att inte bli trodd: att känna oro för att smärtorna blir bestående: att vara rädd för att inte överleva men ändå kämpa.

Sammanfattning:Forskningsfråga? Vilka faktorer kan påverka kundens upplevelse i upplevelserummet och hur hanterar företag som arrangerar olika typer av tillställningar dem?Syfte? Att få en bättre inblick i hur olika företag använder sig av upplevelserummet för att förbättra upplevelsen för sina kunder.? Att ge intresserade läsare en större förståelse för upplevelserummets komplexitet.MetodI denna uppsats har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetod bestående av fem intervjuer. Dessa personer är anställda på olika arbetsplatser och har skilda arbetsuppgifter, men gemensamt är att de arbetar med upplevelser av olika slag. Fyra av intervjuerna skedde ansikte mot ansikte och en per telefon.SlutsatserEfter mina genomförda intervjuer och inläst teori kring upplevelser och servicelandskap, så har jag fått en inblick i hur svårt det kan vara att få alla faktorer att samspela. Faktorer inom området kan t.ex.

Flertalet individer lider av långvarig smärta världen över. Dock är det svårt för vårdgivare att förstå en patient med långvarig smärta utan att själv vara drabbad och leva med det. Exakt vad långvarig smärta är och hur det definieras är inte alltid självklart. Mycket forskning lyfter bland annat fram vad smärta är och hur det är indelat i olika områden. Det finns även forskning om vad som skiljer långvarig smärta från akut eller kortsiktig smärta.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av delaktighet i en bostadsanpassningsprocess. Sju kvinnor med varierande funktionshinder som beviljats och tagit del av bostadsanpassning av kök intervjuades. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier: ?Betydelsen av inflytande i processen? och ?Betydelsen av att få vara en del i processen? med underkategorierna Trygghet och tillit, Tillåtas vara delaktig i den första huvudkategorin och Påverkan och valmöjligheter, Självbestämmande och initiativtagande i den andra. Dessa kategorier beskriver när och hur kvinnorna upplevt delaktighet genom bostadsanpassningsprocessen.

Syftet med uppsatsen var att ge en övergripande bild av barns upplevelse av pappans våld mot mamman, samt att undersöka hur denna problematik kan konstrueras i forskningslitteraturen. Uppsatsens frågeställning var: Hur diskuterar forskningslitteraturen barns upplevelse av mäns våldsutövande i hemmet, med fokus på temana barnets hemmiljö, den våldsutövande pappan, den våldsutsatta mamman och sociala, fysiska och psykiska konsekvenser av våldet för barnet? Uppsatsen är en selektiv kunskapsöversikt av nio primärdokument. Resultaten analyserades med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visade att barn som upplever pappans våld mot mamman uppfattar hemmiljön som oförutsägbar, och barnen kan ha svårigheter i att knyta an till föräldrarna.

Mönster i markbeläggning är en av många faktorer som påverkar människors upplevelse av den omkringliggande miljön, och vi som landskapsarkitekter har ett stort ansvar i skapandet av dessa miljöer. Det vore rimligt om vår kunskap motsvarade vår inblandning i detta skapande, vilket vi inte tycker att det gör idag. Uppsatsen är främst baserad på litteraturstudier, intervjuer och en enkätundersökning. Dess huvudsakliga del berör människors psykologiska- och fysiologiska uppfattning av mönster i markbeläggning men uppsatsen behandlar även geometriska mönster och markbeläggningens utveckling över tid i Sverige, samt matematikens betydelse för arkitekturen. Det finns inte mycket forskning om hur människor upplever mönster i markbeläggning, men faktum är att mönster påverkar oss från dagen då vi föds. Mönster kan få oss att känna lugn och tillit eller otrygghet och stress. Att gestalta väl med mönster är en balansgång mellan överstimulans och monotoni.

Migrän är ett kroniskt tillstånd karaktäriserat av migränattacker som uppkommer i episoder och kommer oftast i kombination med smärta, illamående, ljud- och ljuskänslighet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med migrän. Elva artiklar analyserades med manifest innehållsanalys och det resulterade i fyra kategorier: att ha smärta och behöva ta smärtstillande blir en del av livet: att relationer förändras och vikten av ett bra bemötande: att inte kunna planera och strävan efter kontroll och att känna oro och osäkerhet. Resultatet visade att migrän påverkade personers sociala liv på ett negativt sätt. De kände sig ofta frustrerade, isolerade och deprimerade.

Bakgrund: ALS är en förkortning av amyotrofisk lateralskleros som är en obotlig neurologisk sjukdom som angriper de nervceller i ryggmärgen och hjärnan som styr musklernas rörelse. Sjukdomen leder till förlamning och slutligen döden. Syftet: Att belysa patienters upplevelse av att leva med ALS. Metod: En litteraturstudie har genomförts. Olika kombinationer av MeSH-termer användes vid sökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed.

Organdonation är av stor vikt för den enskildes hälsa och transplantationskirurgin har utvecklats snabbt och har under senare tid ökat. Donationsoperationen är en emotionellt påfrestande utmaning för operationssjuksköterskor och en ökad insikt och kunskap inför hur detta kan påverka kan få dem stå bättre rustade inför denna utmaning. Operationssjuksköterskorna upplever stress, oro, tvivel och sorg och känner sig ofta tvungna att hyposensibilisera sig inför donationsoperationen för att orka med att delta. Samarbetet med transplantationsteamen upplevs svårt. Operationssjuksköterskorna upplever brist på förståelse av hjärndödsbegreppet och känner tvivel på att donatorn verkligen är död när operationen startar.

Bakgrund: Cirka 30 000 personer insjuknar i hjärtinfarkt i Sverige årligen och det är den största folksjukdomen. Hjärtinfarkt är inte bara ett akut tillstånd, utan även en kronisk sjukdom. Vid insjuknande är det därför viktigt att personerna får information för att förstå sitt tillstånd.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av information given av sjukvårdspersonal efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt.Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats där nio vetenskapliga artiklar ligger till grund för studiens resultat. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Analysen resulterade i upplevelserna: personerna fick information på varierande sätt från sjukvårdspersonalen, Informationen gav stöd och trygghet och Saknar tillräcklig information.Slutsats: Personer som insjuknat i hjärtinfarkt upplever att de får bristande information om sitt hälsotillstånd och livet efter. Därför är det viktigt att sjukvårdspersonalen ger information anpassad efter individens förutsättningar.