I och med Militärstrategisk doktrin 2012 och senast Operativ doktrin 2014 har Försvarsmakten gått ifrån att vara en debutant i doktrinära sammanhang till att faktiskt genomföra doktrinutveckling. Detta mitt under en tidsperiod som varit säkerhetspolitiskt omvälvande och där doktrinutvecklingen globalt har accelererat under åren som följt efter 9/11. För att få djupare förståelse och insikt för doktrinutveckling går uppsatsen in bakom doktrinens egen text för att analysera dess innebörd och syfte utifrån ett vetenskapligt angreppssätt.Uppsatsen syftar till att systematiskt analysera Operativ doktrin 2014 för att få en djupare förståelse för vilken roll och utformning Försvarsmaktens rådande doktrin har..

Syftet med denna uppsats var att undersöka elevernas förståelse kring bokstavssymbolens kontextuella beroende. För att uppfylla detta fick 93 elever, som läser matematik C, genomföra ett skriftligt test. Resultaten visade att eleverna hade mycket svag förståelse kring bokstavssymbolens kontextuella beroende. En tredjedel av eleverna trodde att bokstavssymbolerna ibland skulle uppfattas som något som saknar mening istället för kvantiteter, medan återstoden hade svårt att skilja bokstavssymbolens olika betydelser åt. Som slutsats kunde jag ponera att det är viktigt att läraren tydligt demonstrerar hur bokstavssymbolen ska uppfattas i varje given kontext, men också vad i kontexten som avgör betydelsen..

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvård är otillräcklig smärtlindring postoperativt. Smärta är en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den är svår att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smärtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.

De vanligaste organtransplantationer som utförs idag är transplantationer av njure och lever. För att förebygga problem och stärka hälsan hos dessa patienter är det av vikt att vårdpersonal har kännedom om hur patienterna upplever och påverkas i sitt dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva upplevelse av att leva med en transplanterad njure eller en transplanterad lever. Artiklarna som använts i analysen är kvalitativa studier som är gjorda på vuxna personer utan psykisk sjukdom. Elva artiklar användes i analysen och granskades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att ha och inte ha hälsa, att behandlingen inverkar på livet, att stödet och informationen har betydelse, att ha förmågan att påverka det nya livet samt att känna och visa tacksamhet.

De vanligaste organtransplantationer som utförs idag är transplantationer av njure och lever. För att förebygga problem och stärka hälsan hos dessa patienter är det av vikt att vårdpersonal har kännedom om hur patienterna upplever och påverkas i sitt dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva upplevelse av att leva med en transplanterad njure eller en transplanterad lever. Artiklarna som använts i analysen är kvalitativa studier som är gjorda på vuxna personer utan psykisk sjukdom. Elva artiklar användes i analysen och granskades med en manifest kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund Idag väntar många Svenska medborgare på ett eller flera nya organ. Organ doneras av personer som har avlidit i total hjärninfarkt. Intensivvårdssjuksköterskorna vårdar både organdonator och närstående till organdonator. Mötet mellan närstående och intensivvårdssjuksköterskan är ett mycket speciellt möte då de närstående är i en sorg- och krissituation. Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av mötet med närstående till patienter som avlidit akut och som blivit organdonatorer.

Uppsatsen handlar om den fysiska pedagogiska miljön i en särskoleklass. Med hjälp av observationer och intervjuer undersöker jag detta slags miljöfaktorer i klassrummet och ute på skolgården. Syftet är att se om den är anpassad utifrån särskoleelevers särskilda behov. Med hjälp av fallstudier har jag kommit fram till att den fysiska miljön i särskoleklassen 2-4 inte var anpassad utifrån elevers särskilda behov. Detta bör uppmärksammas och det finns behov av att studera vidare i vilken utsträckning detta påverkar elever, inte minst i social och psykologisk mening..

Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom den norska sjukvården.Metod: Kvalitativ design med deskriptiv ansats. Tio svenska sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta inom den norska sjukvården intervjuades. En intervjuguide med bakgrundsfrågor samt intervjufrågor med relevans för studiens syfte användes som underlag under intervjuerna. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades utifrån Graneheim & Lundmans innehållsanalys (2003).Resultat: Upplevelsen av att arbeta som svensk sjuksköterska i Norge var individuell och erfarenheterna varierade beroende på anställningsform och sjuksköterskans personliga inställning till arbetet. En generell upplevelse bland de medverkande sjuksköterskorna var att arbetsbelastningen i Norge var relativt låg och att antalet patienter per sjuksköterska var lägre än vad de var vana vid.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av klimatvård och klimatvårdens effekter hos patienter med reumatoid artrit (RA).Metod: En kvalitativ ansats valdes för studien. Två män och sex kvinnor som rehabiliterats med klimatvård intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide. Texten analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier. De intervjuade upplevde klimatvården positivt. Träningen upplevdes smärtfri, intensiv, varierad och individanpassad.

Denna uppsats berör området förtroendearbetstid, psykosocial arbetsmiljö och specifik arbetstillfredsställelse hos poliser på Ekobrottsmyndigheten.  Enkätstudiens fokus avsåg upplevelse av krav, kontroll, belöning, ledarskap och lön relaterat till deltagarnas positiva alternativt negativa inställning till förtroendearbetstid. I undersökningen deltog 101 av EBMs 183 poliser. Sjuttiofem procent av deltagarna ville fortsättningsvis ha förtroendearbetstid. Studien visade att kvinnliga poliser, positiva till förtroendearbetstid, till skillnad från manliga poliser positiva till förtroendearbetstid, upplevde högre kontroll av arbetstakt. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan positiv och negativ inställning till förtroendearbetstid avseende krav, belöning, uppmuntrande ledarskap samt rättvist och stödjande ledarskap..

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie då personalen uppmärksammat en växande grupp unga bostadslösa föräldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt föräldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hälsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkätinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna föräldrarna, Nätverk, Syn på barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt påfrestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen påverkade föräldraskapet negativt.

Psykologiska    processer    där    identifikationen    med    jaget    och medvetandets innehåll upphör kan tänkas utgöra en hälsosam motvikt i  dagens  samhällskultur  där  centrering  kring  jaget,  stress,  depression och meningsförlust, ofta förekommer. Självtranscendens har beskrivits som en expansion av medvetandet och en rörelse bortom gränserna för ens självmedvetenhet och självuppfattning, antingen tillfälligtvis eller som  en  relativt  stabil  perspektivförändring  som  utvecklats  under livsloppet.  Sex  personer  mellan  54  och  100  år  med  erfarenhet  av självtranscendenta   perspektiv   intervjuades   i   studien   i   syfte   att induktivt  generera  mer  kunskap  om  hur  självtranscendens  kunde upplevas, utvecklas och förändra en människas perspektiv. Genom en tematisk    analys    framkom    att    en    regelbunden    aktivering    av självtranscendenta     medvetandetillstånd     särskilt     inverkade     på utvecklingen   och   kopplades   till   principer   om   neuroplasticitet. Självtranscendensutvecklingen     medförde     även     förändringar     i respondenternas perception av inre och yttre fenomen exempelvis vad gäller   känslighet,   jagupplevelse   och   möjlighet   till   distans   och objektivitet, vilket även bidrog till psykologisk hälsa..

I denna kvalitativa studie ombads 5 psykodynamiskt inriktade terapeuter att i skrift beskriva sin upplevelse av journalskrivning. Materialet analyserades med hjälp av EPP-(Empirical Phenomenological Psychological) metoden. Resultatet lyfter fram generella kännetecken och särskiljande drag inom upplevelsen av journalskrivning. Gemensamt för terapeuternas upplevelse är att journalskrivandet har olika funktioner. Det är ett arbetsverktyg för att kommunicera med andra vårdgivare, det omfattas av vissa styrfaktorer och en upplevd osäkerhet om journalskrivandets regelverk.

SÅ FÖDDES IDÉN att undersöka den ännu mer homogena arbetsgivarkårens inställningar till etnisk mångfald och framför allt, deras argument till varför det var viktigt. Eftersom tidigare studier som gjorts huvudsakligen fokuserat på journalister med utomnordisk bakgrund och deras erfarenheter av mediemarknaden i Sverige så kändes det intressant att låta arbetsgivarna komma till tals och få deras syn på problemet.SYFTET MED MAGASINET är att få fram en bild av hur arbetsgivare på några av de stora redaktionerna i Sverige tänker och resonerar kring etnisk mångfald. Tanken är inte att jämföra de olika intervjupersonernas svar, utan att kunna presentera en bild av varför det är viktigt med etnisk mångfald och hur aktivt olika arbetsgivare arbetar med det..

ÖREBRO UNIVERSITETInstitutionen för beteende-,Social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pSammanfattningRelationen - en väg till sammanhang? En kvalitativ studie om ungdomars upplevelse av känsla av sammanhang.32 sidor.Författare: Tova Heiniemi, Sirje KarjelHandledare: Åsa Källström CaterSyftet med studien är att fördjupa kunskapen om ungdomars upplevelse av sammanhang i en miljöterapeutisk relation. Under adolescensen måste många avgörande beslut fattas som påverkar hur det framtida livet som vuxen blir. Ungdomar med psykosocial problematik kan sakna de inre och yttre resurser som krävs för att hantera dessa val konstruktivt. Dessa ungdomar kan ofta hjälpas genom att göras delaktiga i en miljöterapeutisk verksamhet.