Vårdas på en intensivvårdsavdelning och vara allvarligt sjuk är för många en obehaglig upplevelse. Övervakning och behandling av vitala funktioner sker dygnet runt i en miljö som är främmande för patienten. Många patienter har på grund av läkemedel och behandling svårt att kommunicera, vilket kan leda till minnesförlust och hallucinationer. Sjuksköterskan kan som en del i omvårdnaden skriva en dagbok över vårdtiden. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelser av att läsa sin dagbok över vårdtiden på intensivvårdavdelningen och hur det kan påverka patientens återhämtning.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva människans upplevelse av tröst vid kronisk sjukdom. Tjugo vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterades i fyra kategorier: att få hjälp genom tron på Gud eller genom inre styrka, att det finns någon som lyssnar och förstår, att det finns andra som är sjuka på samma sätt, att göra en resa i minnen av ett bra liv. Omvårdnadsinterventioner som kan hjälpa människan att uppleva tröst bör skapas av sjuksköterskan för att ge möjlighet för människan att utöva sin andliga tro och stödja hennes inre styrka, lyssna och finnas till hands för människan, ge möjlighet till gemenskap samt att summera sin livsvärld. Kunskap, respekt och förståelse för människan som har en kronisk sjukdom ansågs vara en bas för omvårdnadsinterventioner..

Alzheimers sjukdom är mycket vanligt förekommande sett ur både ett internationellt och nationellt perspektiv. Ungefär 90 000 personer har diagnosen Alzheimers i Sverige. För att sjuksköterskan ska kunna ge god och adekvat vård behöver patientens upplevelse av sjukdomen uppmärksammas. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse av första fasen vid Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar bearbetades och analyserades för att sedan utgöra resultatet.

Att vara ung och leva med cancer är en upplevelse som är högst personlig. Även om upplevelsen är personlig kan flera gemensamma komponenter ses bland unga personer med cancer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva unga personers upplevelser av att leva med cancer. En litteratursökning har genomförts vilket resulterade i 9 artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att kastas in i en ny värld som präglas av osäkerhet och förändringar, Att tvingas konfrontera sin egen dödlighet, Att ge stöd till andra och samtidigt behöva stöd själv och Att ha en vilja att förstå vad som händer genom att få eller skaffa information.

Hos personer som vårdas på intensivvårdsavdelning är smärta en vanlig upplevelse, en upplevelse som skapar stress och lidande. Smärta kan bidra till ökad morbiditet och mortalitet. Vårt syfte var att beskriva upplevelsen av smärta hos personer som vårdats på intensivvårdsavdelning efter bukkirurgiskt ingrepp. Studien hade en kvalitativ design och efter godkänd etisk prövning utfördes semistrukturerade intervjuer med personer som vårdats på intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i norra Sverige och ett sjukhus i Mellansverige. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultatet blev fem kategorier: Att behöva information för att klara av buksmärtan, att familjen ger kraft och skingrar ens tankar, att känna trygghet hos personalen och lättnad då buksmärtan minskar, att undvika aktiviteter som ökar buksmärtan samt att sakna tillfälle och utrymme för att uttrycka sina känslor och sina behov.

Syftet med uppsatsen är dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hållbarhetsredovisning förhåller sig till varandra, och dels empirisk då jag ämnar undersöka huruvida denna redovisningsform bättre kan visa en verksamhets effektivitet bättre än traditionell redovisning där verksamheten har sociala verksamhetsmål. Studieobjektet i denna undersökning är KulturAkademin, vilken är ett gemenskapsföretag vars primära verksamhetsmål är att driva musikskolan i Storuman.För att uppnå detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmål eller en kombination av de båda.Undersökningen visar att det finns två olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebär. En mening är att begreppet kan likställas med begreppet hållbarhetsredovisning som är en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömässig dimension och en mening är att det är en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hållbarhetsredovisning.Vad gäller det empiriska syftet är undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bättre än en traditionell redovisning då den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

BAKGRUND: Att drabbas av en dödlig sjukdom innebär ett hot mot vår existens. När patienterna inte går att bota inleds palliativ vård. Denna vård ska, som all annan vård, ske utifrån en helhetssyn och syftar till att lindra patienternas fysiska, psykiska och existentiella lidande. Trots detta har fysiskt lidande ofta tagit störst plats. Psykiskt lidande har också länge kommit i skymundan, men är ändå erkänt.

Syftet med min undersökning var att studera hur gymnasieelever upplever att tala engelska, både ur allmän karaktär samt att undersöka hur de upplever att tala om detta sker med utgångspunkt i en film. Undersökningen genomfördes under två olika tillfällen med två olika gymnasieklasser: vårterminen 2004 och höstterminen 2004. Min undersökning visade att flertalet elever känner osäkerhet och bristande självtillit inför att tala engelska. Att använda film som motiverande faktor visade sig fungera väl, och utgjorde dessutom ett hjälpmedel till att kunna placera engelska termer i sitt rätta sammanhang. Dock visade resultatet att filmen i sig kan ersättas av andra läromedel.

Televård som stöd i hemmet för personer med sjukdom och närstående blir allt vanligare. Det finns begränsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personer med sjukdom och närståendes upplevelse av televård som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och närheten till vårdpersonalen och närstående påverkas, ökad kontroll och stärkt i sin situation, förändrade förutsättningar för en god kommunikation, rädsla för intrång i privatlivet samt oro och osäkerhet vid användandet av televård.

Televård som stöd i hemmet för personer med sjukdom och närstående blir allt vanligare. Det finns begränsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personer med sjukdom och närståendes upplevelse av televård som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och närheten till vårdpersonalen och närstående påverkas, ökad kontroll och stärkt i sin situation, förändrade förutsättningar för en god kommunikation, rädsla för intrång i privatlivet samt oro och osäkerhet vid användandet av televård.

SAMMANFATTNINGSyftet var att undersöka hur personer med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) upplever ambulanssjukvårdens omhändertagande och bemötande vid akuta besvär i hemmet och under pågående ambulanstransport. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Hjärt och lungsjukas förening i Dalarna kontaktades för att förmedla respondenter till studien. Totalt intervjuades fem kvinnor och tre män utifrån de kriterier att de skulle ha diagnosen KOL samt att under de senaste tre åren varit i kontakt med sjuksköterska inom ambulanssjukvården i Landstinget Dalarna. Intervjuerna var semistrukturerade med öppna frågor.

SyfteSyftet med studien har varit att undersöka vad som påverkar upplevelsen av friluftsliv i fjällmiljö. Frågeställningar var: Vilken påverkan har motivationen på upplevelsen? Vilken påverkan har den fysiska arbetskapaciteten på upplevelsen?MetodDe 51 studenter från Idrottshögskolan i Stockholm som vårterminen 2003 genomförde den obligatoriska kursen i vinterfriluftsliv deltog i studien som bestod av tre olika delar. Undersökningen var av tvärvetenskaplig karaktär. Alla 51 studenter deltog i en enkätundersökning, där de skulle skatta sin motivation, upplevelse och fysiska ansträngning under fjällturen.

Bröstcancerär den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Sjukdomen är enlivsförändrande händelse och det krävs god kompetens hos sjuksköterskan för attkunna stödja och hjälpa kvinnorna. Syftet med denna litteraturstudie var attbeskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metoden som användesvar Polit och Becks niostegsmodell för litteraturstudie. Artiklarna som studiengrundades på söktes via databaserna PubMed och CINAHL.

Bakgrund: Till följd av sjukdom, rutinkontroll eller skada söker barn vård i olika former såsom akutsjukvård eller via vårdcentral. Mötet med sjukvården ha en avgörande betydelse för barnens upplevelse av sjukvård. Därför är det viktigt som sjuksköterska att känna till omvårdnadsåtgärder som kan minska rädsla och smärta vid undersökning eller behandling utav barnen, för att tillsammans kunna skapa en positiv upplevelse. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda för att minska upplevelse av smärta och rädsla hos barn i samband med undersökning och behandling. Metod: Vald metod blev en allmän litteraturöversikt, vilken beskrivs likt ett strukturerat arbetssätt med avsikt att skapa en överblick av ett avgränsat område, en beskrivande presentation.

Varje år insjuknar i Sverige mer än 700 barn och ungdomar under 19 år i diabetes typ 1. Det är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och ungdomar och fortsätter kontinuerligt att öka. Sjukdomen påverkar på olika sätt hela livssituationen. Det krävs mycket stöd, vägledning och undervisning för att hantera sitt liv efter insjuknandet. Att som tonåring insjukna eller leva med diabetes typ 1 är svårt.