Sökresultat:
9188 Uppsatser om Upplevelse av behandling - Sida 22 av 613
En förlorad maskulinitet : Mäns upplevelser efter behandling av prostatacancer
Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen hos svenska män. Prognosen för överlevnad är god och män blir tvungna att leva med de biverkningar som uppstår efter behandling av sjukdomen. Att prata om sexualitet är idag tabu och sjuksköterskor undviker att informera och undervisa sina patienter om sexuell hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva hur män upplever att behandling av prostatacancer har påverkat deras sexuella hälsa. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar analyserades.
Att leva nära en person med demenssjukdom : Upplevelsen av att vara närstående till en äldre person med demenssjukdom
Bakgrund: Anorexia nervosa innebär för en människa svår viktnedgång, som är en konsekvens av dennes rädsla att gå upp i vikt. Omvårdnaden består till stor del av kontrollerad behandling av de fysiska symtomen, vilket kan resultera i en maktkamp då människor med anorexia nervosa inte inser att de behöver hjälp och inte vill bli friska. Detta utmanar skapandet av en vårdrelation. En fungerande vårdrelation är avgörande för patienters tillfrisknande.Syfte: Att beskriva patienters och sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen i omvårdnaden av anorexia nervosa.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ litteraturstudie. Informationssökning gjordes via databasen Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature, CINAHL.
Kvinnors upplevelse av abort - En litteraturstudie om kvinnors känslor och svårigheter i samband med sin inducerade abort
Kvinnor som genomgår en inducerad abort är inte en homogen grupp, utan var och
en har en egen personlighet och historia som påverkar deras upplevelse. Syftet
med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sin inducerade abort. Metoden
var litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och
analyserades. Resultatet visade att kvinnor upplevde negativa känslor i samband
med sin abort, de vanligaste känslorna som uttrycktes i ord var; orättvisa,
sorg, vemod, tomhet, ånger, upprördhet, depression, skuld och förtvivlan.
Keratitbehandling, antibiotika versus corneal collagen crosslinking (CXL) genom riboflavin och UVA
Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra antibiotikabehandling med corneal collagen crosslinking (CXL)-behandling genom fotoaktivering av riboflavin vid bakteriell keratit. Att experimentellt undersöka om en viss stam av Pseudomonas aeruginosa kunde infektera cornealt epitel var också en del av studien.Metod: Litteraturstudie samt ett experiment med Pseudomonas aeruginosa och grisögon in vitro.Resultat: Dagens behandling av keratit är initial med antibiotika. I experimentella studier har CXL använts både i kombination med antibiotika och som enskild behandling. Positiva resultat från studier med CXL som behandling mot keratit har rapporterats.Resultatet av det experimentella försöket pekar på att den stam av Pseudomonas aeruginosa som användes i experimentet inte kan penetrera ett intakt epitel.Slutsats: CXL kan bli en viktig och användbar behandlingsform vid keratit, särskilt med tanke på den ökade antibiotikaresistensutvecklingen. Ytterligare forskning på området krävs dock innan metoden kan bli fullt vedertagen.För att kunna fastställa om stammen av Pseudomonas aeruginosa i det aktuella experimentet har virulensfaktorer för att ta sig in i ett oskadat epitel eller inte krävs fler försök..
Vårdpersonals upplevelse av att vårda patienter som lever med smärta
Syfte att undersöka vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter som lever med smärta. Bakgrund Det finns ofta olika uppfattningar finns om smärtupplevelser, det är det inte ovanligt att hälso- och sjukvårdspersonal har andra uppfattningar om smärtan än vad patienter har. Detta kan i sin tur leda till missförstånd, besvikelse och minskad delaktighet i behandling och skapar då ett onödigt lidande för patienten. Problemet med missförstånden ligger många gånger i att smärtan inte går att mäta objektivt, det är patientens privata subjektiva upplevelse. Metod: Kvalitativ manifest innehållsanalys.
Vad har dopaminagonister för effekter vid behandling av Restless legs syndrome?
AbstractRestless legs syndrome (RLS) är ett kroniskt neurologiskt tillstånd som karakteriseras av en intensiv oro och obehagliga krypningar djupt inne i benen som förekommer i vila. Besvären upplevs som svårast på kvällen och natten och lindras av att man rör på sig. Hos majoriteten av de som lider av RLS förekommer även ofrivilliga periodiska benrörelser i sömn (PLMS) vilket medför täta mikrouppvaknanden. Detta försvårar övergång i djupare sömn vilket kan i sin tur leda till allvarliga sömnstörningar. Man kan dela in RLS i en primär form och en sekundär form beroende på om syndromet kan klarläggas till någon bakomliggande orsak.
Ambulanssjuksköterskans upplevelse av att vårda barn med smärta relaterat till fysiskt trauma prehospitalt
Ambulanssjuksköterskan ansvarar för en avancerad individanpassad omvårdnad i enoordnad prehospital miljö. Barn skall vårdas av personal som kan möta barnets fysiskaoch psykiska behov. Skadehändelser är den vanligaste orsaken till att barn vårdas påsjukhus eller avlider. I det pre operationella barnstadiet (2-7 år) är olycksfall denvanligaste orsaken till smärta. Forskning har dock påvisat brister i vården av barn medsmärta prehospitalt.
Hur gör vi? Handlingsplaner mot mobbning
Konventioner, lagtexter och inte minst läroplaner uttalar den rätt varje elev har för att känna sig trygg i skolan. Ändå är mobbning ett vanligt förekommande skolproblem. En av sju elever är inblandade i mobbning antingen som offer eller som mobbare. Vårt syfte med studien är att få ökad kunskap om handlingsplaner och även se vad de belyser då det gäller arbetet mot kränkande behandling, med fokus på mobbning. Vi vill få vetskap om hur skolors handlingsplaner tar form och vilka som involveras.
Patienters upplevelse av hälsa och egenvård vid hjärtsvikt - en litteraturstudie
Hjärtsvikt är ett sjukdomstillstånd som utmanar patienten både fysisk, psykisk och socialt och utgör idag den vanligaste diagnosen för patienter över 65 år. Därmed är det även den vanligaste inläggningsorsaken för patienter i denna åldersgrupp. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter som lever med hjärtsvikt upplever sin hälsa och egenvård. Metoden grundar sig på Polit och Beck (2012) genomförande av en litteraturstudie där en nio-stegsmodell använts som mall för utförandet av litteraturstudien. Sammanlagt elva vetenskapliga kvalitativa studier granskades efter sökningar i de elektroniska databaserna CINAHL och PubMed.
Hälsa - en möjlighet trots kärlaccess och hemodialys
Personer som drabbas av kronisk njursjukdom och startar behandling med hemodialys får en förändrad livssituation. Kärlaccess är en förutsättning för behandling och är personens framtida livlina. Sjuksköterskans uppgift är att ge stöd och stärka personens förmåga att uppleva hälsa trots sjukdom. Möjlighet att nå delaktighet och ökad egenvård är olika för varje enskild person och sjuksköterskan behöver bred kunskap för att möta detta behov. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att utifrån patientperspektivet belysa erfarenheter av hur kärlaccess kan påverka hälsan hos personer i hemodialys.
ATT BLI FÅNGE I SIN EGEN KROPP : En litteraturstudie om patienters upplevelser av välbefinnande vid ALS
Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.
Orsaker till fel i sjuksköterskors läkemedelshantering
Bakgrund: Andvändning av komplementära metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementär och alternativmedicin (KAM) inom primärvården i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvärk, rygg- nackbesvär och stress hos en del patienter. Huvudvärk är ett stort folkhälsoproblem i många länder. Förutom att orsaka patienten lidande är det en stor kostnad för samhället.
MÄNS UPPLEVELSE AV ATT HA BRÖSTCANCER : En litteraturstudie
Bakgrund: Bröstcancer är en stor sjukdom och varje år insjuknar 7000 personer. Då 99 procent av dessa är kvinnor, uppmärksammas inte de fall där män drabbas. I sin tur leder det till ett outforskat område, sen diagnostik och sämre överlevnadsprognos.Syfte: Beskriva mäns upplevelse av att ha bröstcancer.Metod: Författarna har valt att göra en litteraturstudie baserad på sex original artiklar med kvalitativ ansats, granskade efter Willman, Stoltz och Bahtsevane (2011) kriterier. Den teoretiska referensramen var en ansats utifrån ett livsvärldsperspektiv.Resultat: I studien framkom två kategorier och fem subkategorier utifrån Granheim & Lundmans (2004) innehållsanalys. Kategorierna var: Upplevelse av att ha bröstcancer, Upplevelse av delaktighet.
Empowerment i diabetesvården ? ett tveeggat svärd
I Sverige uppskattas cirka fyra procent av befolkningen ha diabetes. Socialstyrelsen rekommenderar empowermentbaserad patientundervisning för behandling av diabetes typ-2. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och patientens upplevelse av empowermentbaserad patientundervisning till patienter med diabetes typ-2. Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram har Orems generella egenvårdsteori använts.
Progression av obehandlad apikal parodontit vid rotfyllda tänder - En röntgenologisk, retrospektiv kohortstudie
I Sverige finns en hög frekvens av rotfyllda tänder med apikal parodontit och en praxis för behandling saknas. Denna studie syftar till att röntgenologiskt kartlägga progressionen av apikal parodontit vid rotfyllda tänder som ej blivit föremål för ytterligare endodontisk eller kirurgisk behandling och att identifiera variabler som påverkar progressionen för att ge ett bättre underlag för behandlingsbeslut.
Röntgenbilder på rotfyllda tänder med apikal parodontit som lämnats utan åtgärd (n = 120) granskades avseende förändringen av den apikala parodontiten under minst en 3-års period under åren 2002-2011.
Progression av den apikala parodontiten observerades i 22,5% av de studerade tänderna, trots att man sannolikt tidigare bedömt att den apika parodontiten inte behövde behandling eller att man kunde avvakta med behandling. Ingen av de studerade variablerna: den ursprungliga apikala parodontitens storlek, rotfyllningens längd, rotfyllningens täthet, typ av koronal restaurering eller den koronala restaureringens täthet befanns ha något samband med den apikal parodontitens progression.