WAD är det engelska namnet på pisksnärtsrelaterade symtom som i dagligt tal kallas för Whiplash. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera vilka olika typer av sjukgymnastiska behandlingsmetoder det finns och vilken/vilka som har högst bevisvärde vid behandling av långvarig WAD. Metod: Artiklar söktes i databaserna AMED, CINAHL och PubMed. Inkluderade artiklar bedömdes enligt PEDro-skalan vars resultat omräknades till SBU:s skala för bevisvärde. Resultat: Artiklarna visade att för långvarig WAD fanns många olika typer av sjukgymnastisk behandling såsom träning med individuell eller generell inriktning, traktion och träning med slynga.

Det går att läsa om rehabilitering i trädgårdsmiljö i dagstidningar, facktidningar och magasin. Arbetsterapeuter använder aktivitet för att utveckla, bibehålla och förbättra funktionsförmåga. Syftet var att beskriva de förändringar i människors vardag som aktivitet i trädgård möjliggör - effekt och upplevelse.På ett systematiskt sätt söktes studier i databaserna Amed, Cinahl, OvidMedline och PsycInfo. Tio studier valdes. Analys gjordes i två delar med hjälp av frågeställningar och teorier den ena för att beskriva behandling och effekt och den andra för att beskriva deltagarnas upplevelse av aktivitet i trädgård.

På uppdrag av FöräldraCentrum har vi under våren 2008 gjort en måluppfyllelse utvärdering med ett brukarperspektiv på deras verksamhet. FöräldraCentrums verksamhet bygger på att ge föräldrar riktat stöd i sitt föräldraskap. Syftet med att utföra utvärderingen var att ta reda på om FöräldraCentrums behandling har gett effekt utifrån klienternas upplevelser och om dessa upplevelser stämmer överens med verksamhetens mål och affärsidé. Resultaten från behandlingen samt om resultaten kvarstår har vi erhållit genom att skicka ut enkäter till ett urval av FöräldraCentrums klienter. Klienternas svar visar i resultatet på en positiv upplevelse och effekt av behandlingen som även för de allra flesta kvarstår idag.

Överaktiv blåsa är ett vanligt problem som beräknas drabba 16 % av befolkningen. En behandlingsform som använts länge är elektostimulering av genitalia. På senare år har stimulering av tibialisnerven vid mediala malleolen prövats som behandling. Syftet med studien var att undersöka vad som finns skrivet om elektrostimulering av tibialisnerven för att lindra symtom vid överaktiv blåsa. En litteraturstudie baserad på tio kvantitativa artiklar genomfördes.

SammanfattningBakgrund: I palliativ vård behöver närstående existentiellt och praktiskt stöd för att kunna hantera den svåra livssituationen det innebär att leva med en nära i livets slutskede. Närstående har behov av trygghet och en önskan om att den sjuke ska ha det så bra som möjligt. Syfte: Att belysa närståendes behov av stöd vid vård i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning av aktuell forskning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SweNurse+.

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden och insjuknandet ökar i Sverige. Detta medför att många kommer att behöva genomgå behandling, exempelvis med cytostatika. Detta är en behandling som utvecklats enormt de senaste trettio åren och som ställer höga krav på personalens kunskap om och förståelse för behandlingen och dess påvekan på patientens liv. Syfte: Att undersöka cancerpatienters behov och upplevelse av information under sin cytostatikabehandling. Med frågeställningarna; Vilken information upplever patienterna att de har behov av? Upplever patienterna att de får tillräckligt med information? Hur föredrar patienterna att få information? Metod: En litteraturstudie baserad på Goodmans sju steg.

Hepatit C är en smittsam blodsjukdom som kan utvecklas till ett kroniskt tillstånd. Kombinationsbehandlingen vid kronisk hepatit C är mycket krävande och påverkar patienternas liv psykiskt, fysiskt och socialt. Biverkningarna leder till att många väljer att avbryta sin behandling i förtid. Kunskapen om hur det är att leva med kronisk hepatit C är begränsad. För att ge patienterna den omvårdnad som de behöver är det av betydelse att öka sjuksköterskornas förståelse av patienternas upplevelser.

Syftet med studien är att se hur skolpersonalens arbete mot mobbning och annan kränkande behandling i fyra högstadieskolor i Kronobergs län påverkas av Läroplanen 94 (Lpo 94) och skollagen. LPO 94 visar detaljerat på de riktlinjer och mål som personalen i skolverksamheten ska rätta sig efter. Våra frågeställningar är: Hur påverkar Lpo 94 och skollagen det praktiska arbetet med mobbning och annan kränkande behandling i skolan? Samt: Vad är betydelsefullt och vad skulle kunna förändras i arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling i skolan? Metoderna som ligger till grund för detta arbete är hermeneutik, fenomenologi och kvalitativ metod.Resultatet visar och slutsatsen är att sedan lagen om att skolan kan bli skadeståndsskyldiga, samt att lagen om att skolan måste upprätta en likabehandlingsplan kom, har skolan börjat arbeta mer med frågorna. Resultatet visar även att implementeringen av likabehandlingsplanen är en komplicerad process..

Diagnosen ADHD har varit mycket omdiskuterad, dels för att läkare och forskare intehar varit överens om dess patologiska förklaring, behandling eller ens om dess existensoch detta har fångat författarnas intresse. Syftet är att belysa föräldrars upplevelse ochinställning till medicinering av sina barn med ADHD. Studien är en litteraturöversiktenligt Friberg med analys av sju kvalitativa artiklar. Resultatet presenteras i trehuvudkategorier: Familjen kring det diagnostiserade barnet, Barnet med ADHD ochAndras åsikter om diagnos/behandling av barnet med ADHD med tillhörande niosubkategorier. I diskussionen tas upp bland annat skillnaden mellan mödrar och fädersinställning till ADHD och medicinering och tankar kring anledningar till detta.

Det råder brist på forskning som berör psykiatrisk slutenvård utifrån ett patientperspektiv och studier efterfrågas som på djupet kartlägger patienters upplevelser. Syftet med undersökningen var att öppet och förutsättningslöst beskriva upplevelsen av att vara patient i psykiatrisk slutenvård. Tretton patienter inskrivna vid fyra avdelningar intervjuades och materialet analyserades tematiskt. Resultatet visar att deltagarnas upplevelse av den psykiatriska slutenvården är starkt förknippad med de människor de möter på avdelningen.Patientgruppen blir påverkad av stämningen i personalgruppen vilket får konsekvenser för deras upplevelse av vården. Deltagarna uppskattar engagerad personal som är lyhörd för patientens behov och som ger stöd när de behövs som bäst.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka kunskaper patienter med bensår har om sin sjukdom och om sin behandling samt att beskriva hur dessa patienter upplever sjuksköterskans omvårdnad. För att göra detta genomfördes en beskrivande litteraturstudie. Bearbetningen av litteraturen resulterade i sju stycken teman; Sårbehandling, den bakomliggande orsaken till såret, läkandet, livsstil, smärta, behandlingen och relationen till sjuksköterskan. Huvudresultatet visade att bensårspatienter har liten förståelse för vad som orsakat deras sjukdom, varför de får vissa behandlingar eller hur deras livsstil kan förbättra läkandet. Huvudresultatet visade även att dessa patienter har svårt att känna delaktighet i sina behandlingar, utan istället lägger över allt ansvar på sjuksköterskorna.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att besvara frågeställningen, hur vanligt förekommande är gingival retraktion vid ortodontisk behandling? Nollhypotesen var, gingival retraktion har inget samband med ortodontisk behandling. Sökning gjordes på en databas (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/) för vetenskapliga artiklar inom medicin. Denna systematiska översikt gjordes av en observatör, för att minska risken av en godtycklig och ostrukturerad bedömning av studier, användes riktlinjer från SBU ( Statens beredning för medicinsk utvärdering, Sverige). Av 186 artiklar valdes 16 ut för att delta i granskning. Ur resultatet från de tre studierna med bäst omdöme kom två fram till ett negativt samband mellan utförd behandling och retraktion av gingiva.

Introduktion Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor, i Sverige diagnostiseras omkring 7000 kvinnor varje år. En bröstcancerdiagnos med efterföljande behandling kan innebära en livskris då en kvinna ifrågasätter den egna identiteten varav självuppfattning och kroppsbild är två punkter som kan beröras och orsaka lidande. Med fördjupad kunskap om patienters erfarenheter av hur självbild och kroppsuppfattning påverkas vid en bröstcancerdiagnos och behandling kan sjuksköterskan individualisera stöd och omvårdnadsåtgärder för att minska lidande hos denna patientgrupp. Arbetet har sin utgångspunkt i teorin om att en förändring i en människas hälsotillstånd leder en transition, då människans upplevelse av sin identitet utmanas. Syfte Syftet med uppsatsen var att beskriva kvinnors upplevelser av en förändrad självbild och kroppsuppfattning vid en bröstcancerdiagnos och behandling.

Bakgrund: Akupunktur har använts under tusentals år som behandling vid olika sjukdomstillstånd. I Sverige används metoden främst vid smärttillstånd. Författarna vill undersöka akupunktur som omvårdnadsåtgärd genom att belysa patientupplevelsen. Långvarig smärta är ett vanligt, utbrett och komplext problem som är svårbehandlat. Patienter upplever ofta bristfälliga resultat med behandlingen som traditionell medicin erbjuder.

American Collage of Rheumatology definierade 1990 fibromyalgi som en långvarig multifokal muskuloskeletal smärta. Smärtan ska vara kombinerad med en generell allodyni eller hyperalgesi och patienten ska uppvisa smärta vid minst 11 av 18 triggerpunkter. Fysisk träning i form av styrketräning och aerob träning har visat positiva effekter för patienter med fibromyalgi. Syftet med denna studie var att granska effekterna av fysisk träning som sjukgymnastisk behandling vid fibromyalgi. Studien är en litteraturöversikt med granskning och bedömning av RCT studier som avhandlar fysisk träning som sjukgymnastisk behandlingsform för patienter med fibromyalgi.