Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp avimplementeringsteorin ta reda pÄ huruvidalÀrare i gymnasieskolanförstÄr, kan och vill skapa en god lÀrandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.UtifrÄn en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalÀrares upplevda uppfattningar om förstÄelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlÀrningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts pÄ tvÄ olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lÀrare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister nÀr det gÀller resurser och förstÄelse för funktionsnedsÀttningen. Resultatet visar Àvenatt det framförallt Àr pÄ den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

Det Àr betydelsefullt för chefer att samverka med deras medarbetare och stödresurser för deras hÄllbarhet och funktion som chef. Stödet har en stor relevans för ett bra chefskap. Just mÄlgruppen mellanchefer besitter en komplex position dÄ de Àr under ett högt tryck av krav, bÄde frÄn de undre och de övre nivÄerna. Studiens syfte var att undersöka mellanchefers upplevda behov av stöd i deras funktion som mellanchef, samt om det Àr möjligt att urskilja likheter i deras uppfattningar av stöd pÄ deras respektive arbetsplats. Studien tillÀmpade en kvalitativ metod dÀr data samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Under det senaste decenniet har det i Sverige blivit allt populÀrare att Äka motorcykel. Enobligatorisk riskutbildning för behörighet A och A1 infördes frÄn och med den 1 november2009. DÄ riskutbildningen Àr ny har fÄ utvÀrderingar gjorts.Denna studie utvÀrderar riskutbildningen för motorcyklister utifrÄn trafikskollÀraresperspektiv. MÄlet har varit att sammanstÀlla synpunkter och erfarenheter frÄn lÀrarna pÄutbildningen. Ett ytterligare mÄl har varit att undersöka trafikskollÀrarnas upplevda effekter avutbildningen pÄ elevers trafikbeteende.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

I Sverige drabbas runt tvÄhundra personer av ALS varje Är. ALS Àr en sjukdom som oundvikligen leder till döden, dÀr musklerna försvagas och slutligen leder till helförlamning. Intresse vÀcktes för sjukdomen och frÄgan om det gÄr att leva ett liv med god livskvalitet trots denna sjukdom uppstod. Syftet med denna studie Àr att belysa hur personer med ALS upplever livskvalitet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ sjÀlvbiografiska böcker.

Studien undersöker huruvida mĂ€nniskor minns tidigare stressrelaterade hĂ€ndelser utifrĂ„n vilken affektiv personlighetsgrupp de tillhör. Även den möjliga inverkan av kön och Ă„lder studeras. Studien bygger pĂ„ en dagbokstudie (MacDonald, et.al, 2009) innehĂ„llande 72 deltagare som under 28 dagar fyllt i en enkĂ€t innehĂ„llande frĂ„gor om upplevelsen av stress och dĂ€refter skattat minnet av den upplevda stressen under perioden. Hypotesen Ă€r att det kommer finnas skillnader mellan de affektiva grupperna, det kommer inte finnas nĂ„gra skillnader mellan könen, och Ă„lder kommer inte att pĂ„verka. Resultatet visar pĂ„ att det inte finns nĂ„gra signifikanta skillnader mellan de affektiva grupperna, könen, eller Ă„lder.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers upplevelser av ett hÀlsoprojekt. En högstadieklass i Uppsala lÀn har under vÄren deltagit i ett pilotprojekt i syfte att utveckla metoder för fortsatta hÀlsofrÀmjande projekt samt pÄ sikt förbÀttra ungdomarnas hÀlsa gÀllande ökad fysisk aktivitet, bÀttre kost- och sömnvanor samt en bÀttre sammanhÄllning i klassen. 19 av klassens 22 elever tackade ja till att delta i studien. Den kvalitativa metoden som anvÀnts för datainsamling Àr fokusgruppintervjuer. Eleverna fick tillsammans diskutera sina upplevelser, tankar och kÀnslor kring hÀlsoprojektet och insatserna samt huruvida de har upplevt sin egen pÄverkan av projektets innehÄll.

Huvudsyftet med föreliggande kvantitativa studie var att fÄ en förstÄelse för hur individens sociokulturella influenser kan bidra till en god hantering av stressorer. Detta genom att jÀmföra en grupp brandmÀn frÄn VÀrends RÀddningstjÀnst i VÀxjö med en kontrollgrupp, för att med ett salutgeniskt perspektiv, undersöka om begreppet Kasam (KÀnsla av sammanhang) kan vara en möjlig förklaring till att brandmÀn klarar av de stressorer de utsÀtts för i deras yrke. Det sekundÀra syftet var att undersöka om individers uppskattade hÀlsa samverkar med graden av Kasam dÄ dessa antas samspela. I studien deltog 75 respondenter varav 26 personer i gruppen brandmÀn och 49 personer i kontrollgruppen. Respondenterna frÄn bÄda grupperna fick besvara 29 frÄgor i frÄgeformulÀret Kasam-29 samt skatta sin upplevda hÀlsa.

I den hÀr rapporten var mÄlet att undersöka hur slumpmÀssighet med ljud pÄverkar spÀnningsuppbyggnader i skrÀckspel. I bakgrunden ges möjliga definitioner av emotionen rÀdsla, följt av teorier kring hur skrÀckspel Àr uppbyggda och vilken betydelse ljudet har i skrÀckspel. För undersökningen skapades tvÄ testbanor med 3d-grafik dÀr ett antal spÀnningsuppbyggnader med ljud leder fram till konfrontationer med monster som mÄste undvikas. Den ena banan hade ett statiskt tidsintervall för spÀnningsuppbyggnaden, för den andra banan slumpades det fram. 14 testpersoner fick spela bÄda dessa testbanor och svara pÄ frÄgor i intervjuer för att förmedla sin upplevda rÀdsla.

Upplevelser av orĂ€ttvisor pĂ„ arbetsplatser har under de senare Ă„ren kopplats till olika typer av psykologisk- och fysiologisk ohĂ€lsa. Även personlighetsdraget negativ affektivitet (NA) har inom tidigare forskning visats ha en viktig roll i stressprocessen. Denna studie undersöker huruvida IT-anstĂ€lldas upplevelser av orĂ€ttvisa löner/löneförhandlingar och nivĂ„ av NA predicerar psykologisk ohĂ€lsa samt i vilken utstrĂ€ckning sambanden mellan upplevda orĂ€ttvisor och psykologisk ohĂ€lsa kan förklaras med NA. Resultatet visar att samtliga undersökta rĂ€ttvisefaktorer var starkt korrelerade sinsemellan men att de inte predicerar psykologisk ohĂ€lsa. NA visades dock vara en stark prediktor av psykologisk ohĂ€lsa och inverkade i modellen genom att dĂ€mpa sambanden mellan distributiv-, informativ- och interpersonell rĂ€ttvisa och psykologisk ohĂ€lsa.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att granska och lyfta fram vetenskapliga artiklar om beröringens/massagens upplevelser och effekter vid oro/Ängest hos cancerpatienter. Artiklar har sökts i databaserna Cinahl, Medline, SveMed +, Pubmed och Elin@Dalarna och artiklarnas inklusionskriterier var att den taktila beröringen/massagen var av kroppslig kontakt, och de skulle rikta sig till vuxna cancerpatienter som upplevde symtom som oro och Ängest. Artiklarna fick inte var Àldre Àn 10 Är. Resultatet pÄvisade att oro/Ängest kunde minskas signifikant med massage/beröring hos cancerpatienter. I studier dÀr upplevda effekter undersöktes visades det att vid beröring/massage hos cancerpatienter minskades oro/Ängest och upplevelsen beskrevs som att spÀnningar försvann och att en avslappnande kÀnsla infann sig.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..