Sök:

Sökresultat:

1073 Uppsatser om Upplevd tillhörighet - Sida 53 av 72

Mellanrummet : En essÀ om skillnaden mellan upplevd och beskriven kvalitet i förskolan

Syftet med den hÀr essÀn Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra ett mellanrum som upplevs finnas mellan tillsynsansvarigs upplevelse av förskolans kvalitet, hur förskolan beskriver sin kvalitet och vad kvalitet Àr för barnen i deras vardag pÄ förskolan.Mellanrummet gestaltar sig som ett fÀlt med information som Àr svÄr att fÄ syn pÄ. EssÀn utgÄr ifrÄn tvÄ berÀttelser om hur barn kan uppleva sin vardag pÄ förskolan och vad kvalitet kan vara utifrÄn ett barnperspektiv.BerÀttelserna har ocksÄ fokus pÄ mötet mellan tillsynsansvarig, förskolechefer och pedagoger. Deras roller prövas utifrÄn att vara nyckelpersoner som har att föra in begreppet kvalitet i förskolan.Teorier och styrdokument om vad kvalitet Àr i förskolan stÀlls i relation till tillsynsansvarigs, förskolechefers och pedagogers roll. Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis blir ett stöd för att fÄ syn pÄ den praktiska kunskap som nyckelpersonerna Àger och utövar.Tillsynsbesöket granskas i skrivandet som ett kontrollerande möte men ocksÄ som ett möte med möjlighet till utveckling. I mötet har tillsynsansvarig tvÄ roller som lyfts fram, den kontrollerande och den vÀgledande.

En studie kring konsumenters uppfattning av varumÀrken i livsmedelsbranschen

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka och skapa en förstÄelse för hur konsumenter uppfattar samt vÀrderar LMV jÀmfört med EMV. VÄr undersökning kommer att mynna ut i en konsumentbaserad varumÀrkeskapitalmodell som Àr anpassad för livsmedelsbranschen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa konsumentintervjuer för att uppnÄ vÄrt syfte. Empirin som insamlats frÄn djupintervjuer har analyserats och tolkats med hjÀlp av teorin. Baserat pÄ slutsatserna vi dragit frÄn intervjuerna har vi konstruerat en varumÀrkeskapitalmodell för livsmedelsbranschen sett utifrÄn ett konsument perspektiv.

Clean Code vs Dirty Code : Ett fÀltexperiment för att förklara hur Clean Code pvÄerkankodförstÄelse

Stora och komplexa kodbaser med bristfÀllig kodförstÄelse Àr ett problem som blir allt vanligare bland företag idag. BristfÀllig kodförstÄelse resulterar i lÀngre tidsÄtgÄng vid underhÄll och modifiering av koden, vilket för ett företag leder till ökade kostnader.Clean Code anses enligt somliga vara lösningen pÄ detta problem. Clean Code Àr en samling riktlinjer och principer för hur man skriver kod som Àr enkel att förstÄ och underhÄlla. Ett kunskapsglapp identifierades vad gÀller empirisk data som undersöker Clean Codes pÄverkan pÄ kodförstÄelse. Studiens frÄgestÀllning varHur pÄverkas förstÄelsen vid modifiering av kod som Àr refaktoriserad enligt Clean Code principerna för namngivning och att skriva funktioner?För att undersöka hur Clean Code pÄverkar kodförstÄelsen utfördes ett fÀltexperiment tillsammans med företaget CGM Lab Scandinavia i BorlÀnge, dÀr data om tidsÄtgÄng och upplevd förstÄelse hos testdeltagare samlades in och analyserades.Studiens resultat visar ingen tydlig förbÀttring eller försÀmring av kodförstÄelsen dÄ endast den upplevda kodförstÄelsen verkar pÄverkas.

Via upphandling eller i egen regi? : TillhandahÄllande av tjÀnster i Sveriges kommuner

Syftet med studien Àr att undersöka hur tillhandahÄllandet av tjÀnster i kommuner - via upphandling eller i egen regi - pÄverkas av vissa faktorer. De faktorer som undersöks Àr kommunstorlek (befolkningsmÀngd), kommunens intÀkter, upplevd svÄrighet att kontraktera leverans av tjÀnst samt allmÀnhetens kÀnslighet för eventuella problem som kan uppstÄ gÀllande tillhandahÄllandet av tjÀnsten. För att förstÄ hur kommunen tar dessa beslut analyseras faktorerna med teori om transaktionsspecificitet och transaktionskostnad. Studien utgÄr Àven frÄn principal?agentproblemet, public choice och konkurrensteori.Studien baseras pÄ empirisk data insamlad via en enkÀt om kommuners uppfattning av vissa tjÀnsters egenskaper samt statistik frÄn Statistiska centralbyrÄn. Resultaten visar att kommunens befolkningsmÀngd har ett positivt samband med sannolikheten för upphandling och att graden av kontraktssvÄrighet har ett negativt samband med sannolikheten för upphandling, i enlighet med ovan-nÀmnda teorier.

Hur pÄverkas livskvaliteten av multipel skleros?

Multipel skleros Àr en autoimmun sjukdom som genom en inflammatorisk process bryter ner myelinet runt nerverna i centrala nervsystemet och leder till Àrrbildning pÄ nerverna. Sjukdomen utvecklas under mÄnga Är och leder till olika grad av funktionsnedsÀttningar. Den drabbar kvinnor oftare Àn mÀn och Àr vanligare i Nordamerika och norra Europa Àn i vÀrlden övrigt. Syftet med litteraturstudien var att studera hur personer med multipel skleros upplever att sjukdomen pÄverkar livskvaliteten. Metoden för litteraturstudien inspirerades av Goodmans sju steg för litteratursökning.

En kÀnsla av att nÄgot försvinner En kÀnsla av att nÄgot tillförts : En fenomenologisk studie av terapeuters upplevelse av journalskrivning

I denna kvalitativa studie ombads 5 psykodynamiskt inriktade terapeuter att i skrift beskriva sin upplevelse av journalskrivning. Materialet analyserades med hjÀlp av EPP-(Empirical Phenomenological Psychological) metoden. Resultatet lyfter fram generella kÀnnetecken och sÀrskiljande drag inom upplevelsen av journalskrivning. Gemensamt för terapeuternas upplevelse Àr att journalskrivandet har olika funktioner. Det Àr ett arbetsverktyg för att kommunicera med andra vÄrdgivare, det omfattas av vissa styrfaktorer och en upplevd osÀkerhet om journalskrivandets regelverk.

Kommunen, en verksamhet i framkant? : En studie om hur enhetschefer uppfattar sin yrkesposition i en förÀnderlig kontext

Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att utröna hurenhetschefer upplever sin yrkesposition. MĂ„nga av Sveriges kommuner stĂ„r idag inför stora besparingskrav dĂ€r metoder för att kostnadseffektivisera verksamheterna tillĂ€mpas. Undersökningens syfte var dĂ€rför Ă€ven att utröna huruvida enhetschefers uppfattning av sin yrkesposition förĂ€ndras vid organisatoriska förĂ€ndringar. Metod: Undersökningen har haft en kvalitativ ansats dĂ€r intervjuer med Ă„tta enhetschefer inom Socialförvaltningen i en mindre kommun i södra Sverige har utförts. Huvudresultat: Respondenterna har uppgett att de ekonomiska kraven har hĂ„rdnat till följd av en turbulent tid prĂ€glad av konkurrensutsĂ€ttning, kundval och decentralisering.Respondenterna menar att de upplever en ökad grad av kontroll sedan den turbulenta tiden, detta kopplat till det ökade beslutsutrymme som ecentraliseringen inneburit. Å andra sidan upplever de att det inte gĂ„r att ha fullstĂ€ndig kontroll i arbetet, i synnerhet inte i frĂ„gor som rör ekonomin. Stöd uppger respondenterna frĂ€mst komma frĂ„n kollegor samt ekonomer.Intressant var hĂ€r att vid frĂ„gor som rör ekonomi efterfrĂ„gas endast stöd frĂ„n ekonomer medan vid frĂ„gor som rör personal- och andra driftsfrĂ„gor efterfrĂ„gas kollegialt stöd.

Co-branding - och dess pÄverkan pÄ ett företags brand equity

Bakgrund: MÄnga konkurrerande produkter liknar idag varandra och dÀrför krÀvs ofta andra egenskaper Àn bra produkter för att övertala konsumenterna till köp. Ett sÀtt att förstÀrka associationskraften i ett varumÀrke kan vara att samarbeta med ytterligare ett varumÀrke. Detta kallas för co-branding och handlar om att man genom samarbete drar nytta av ett annat varumÀrke för att pÄ sÄ vis skapa fördelar som kan stÀrka det egna varumÀrket. Det tillÀggsvÀrde som ett varumÀrke ger den mÀrkta produkten betecknas av begreppet brand equity. Co- branding skulle kunna öka brand equity men det kan Àven innebÀra stora problem som skulle kunna minska brand equity.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att definiera och beskriva begreppet ?co- branding? ur ett svenskt marknadsperspektiv.

FörÀndringsarbete inom Landstinget Halland : En kvalitativ studie om anstÀlldas upplevelse av ett förÀndringsarbete inom ambulanssjukvÄrden

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera anstÀlldas uppfattning om förÀndringen av arbetstider inom sjuktransportsförvaltningen Halland. Följande frÄgor har stÀllts: Hur upplevde anstÀllda arbetstidsförÀndringen inom ambulanssjukvÄrden? PÄ vilket sÀtt gavs de anstÀllda möjlighet att vara delaktiga i arbetstidsförÀndringen? För att besvara dessa frÄgor har individuella intervjuer med sju anstÀllda genomförts. Resultatet visar att det fanns bÄde en positiv instÀllning och ett visst motstÄnd till förÀndringen. Den positiva instÀllningen kan förklaras genom att ledningen tagit hÀnsyn till Äsikter som funnits angÄende förÀndringsarbetet.

Relationen mellan prokrastinering och upplevd stress : Effekter av cognitive behavioral stress management i stor grupp hos sjuksköterskestudenter

Prokrastinering innebÀr att individen trots medvetenhet om negativa konsekvenser skjuter upp en handling. Den bidrar till stress, fÀrre hÀlsofrÀmjade beteenden och sÀmre prestation. Demografiska faktorer och pÄgÄende utbildning pÄverkar sannolikheten för prokrastinering. Relationen mellan stress och prokrastinering behöver utforskas, speciellt hur interventioner riktade mot stress pÄverkar fenomenet. En longitudinell interventionsstudie med upprepad mÀtning undersökte effekten av ett KBT-baserat stresshanteringsprogram (KBSP) pÄ prokrastinering och interaktionseffekter med stress.

Livskvalité hos personer med restless legs syndrom

RLS Àr ett neurologiskt tillstÄnd. Karakteristiska symtom Àr kÀnselförnimmelser framförallt lokaliserade till de nedre extremiteterna. BesvÀren upplevs sitta djupt inne i benen och framkalla ett oemotstÄndligt behov att röra pÄ sig. Beskrivningen av symtomen, dess intensitet och förekomst varierar och Àr mycket individuell. RLS delas in i primÀr och sekundÀr form, beroende pÄ symtomens ursprungliga orsak.

Frulle & Yo-Yo : Frukostens inverkan pÄ psykofysiologisk prestation

Kost Ă€r ett brett Ă€mne i dagens samhĂ€lle. Idag lĂ€ggs ett stort fokus pĂ„ barn och ungdomars prestation i skolan. Är det bara duktiga lĂ€rare som hjĂ€lper eleverna framĂ„t eller finns det andra faktorer? Vi som blivande idrottslĂ€rare vill se hur mycket frukostens betydelse har pĂ„ elevernas fysiska prestation. Eftersom kropp och sjĂ€l hĂ€nger ihop har eleverna Ă€ven fĂ„tt skatta den upplevda fysiska anstrĂ€ngningen.

Kvalité i lastbilstillverkning, men vilket brÀnsle körs det pÄ?

Kosten Àr en viktig komponent som pÄverkar mÀnniskans hÀlsa och arbetsprestation. Gruppen arbetare har en dÄlig kosthÄllning vid jÀmförelse med Livsmedelsverkets rekommendationer. Scania CV AB prioriterar sin personals hÀlsa samt har som mÄlsÀttning att effektivisera sin produktion. Arbetet i verkstaden Àr beroende av att produktionspersonalen hÄller ett visst tempo och koncentration. Det Àr följaktligen viktigt att arbetarna Àr vÀlmÄende och fÄr i sig ett gott nÀringsintag pÄ regelbundna tider.Syftet Àr att kartlÀgga mÄltidsordning och kostkvalitet, gÀllande frukt, grönsaker och tomma kalorier hos Scanias produktionspersonal i transmissionsverkstaden.

"Ha, dÀr fick du - det var inget fel pÄ vÄr uppfostran!" : En studie om olika erfarenheter av neuropsykiatriska diagnoser

Bakgrundsdelen avhandlar den stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende debatten om neuropsykiatriska diagnoser. Vi lyfter kritiska forskares Ă„sikter om neuropsykiatriska diagnoser och konsekvenser av diagnostisering, likvĂ€l som föresprĂ„kande forskares syn pĂ„ detsamma. Även diagnosens betydelse i skolan avhandlas. Syftet med studien var att skapa en bred bild av neuropsykiatriska diagnoser och vilka följder de fĂ„r i praktiken, sett ur mĂ„nga olika perspektiv. Genom att sammanstĂ€lla olika berörda aktörers bilder var syftet att sammanbinda deras erfarenheter med den funktion/betydelse som diagnosen för med sig.

Dehydrering av endagslinser in vivo : En jÀmförande studie

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur mycket tre sorters endagslinser dehydrerar in vivo under en dags bÀrande samt att utvÀrdera om det finns nÄgot samband mellan dehydrering och upplevd komfort. Metoder: Tolv testdeltagare fick under tre dagar bÀra tre olika sorters endagslinser, en silikonhydrogellins (1 Day Acuvue TruEye) och tvÄ hydrogellinser (BioMedics 1Day, Dailies AquaComfort Plus). Kontaktlinserna vÀgdes före och efter ca 6 timmars bÀrtid, för att se om det fanns nÄgon skillnad. FörÀndringen i vikt ansÄgs bero pÄ förlust av vattenmassa, dvs.dehydrering. Viktminskningen för varje lins jÀmfördes sedan med resultaten frÄn en komfortenkÀt dÀr testdeltagarna fick graderade den upplevda komforten med vardera linssort. Resultat: Alla tre linssorterna i studien uppvisade en statistiskt signifikant viktminskning (P < 0,05). De högvÀtskehaltiga linserna (Dailies) förlorade minst i vikt, medan silikonhydrogellinserna (Acuvue TruEye) uppvisade den största procentuella viktminskningen.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->