Syftet med studien är att undersöka lastbilschaufförers syn på mat och måltider. Vad de värderar i val av mat och måltidssituation och vad som påverkar hur måltiden genomförs i det mobila arbetet. Vidare studeras hur mat- och måltidsvanor påverkas av den upplevda stressen och tidspressen i arbetet, samt strategier att hantera denna. Ett ytterligare syfte är att belysa arbetsledningens och fackets syn på och arbete med mat- och måltidsfrågor.Studien är kvalitativ, och semi-strukturerade intervjuer har genomförts, med fyra lastbilsförare och en transportledare/personalansvarig på ett åkeri i nordöstra Skåne, samt ett fackligt skyddsombud.De nyanställda och oerfarna förarna uppfattades vara mest utsatta för stressens negativa sidor. Med erfarenhet byggdes förmågan upp att hitta på sina körturer, och även strategier för att hantera och motverka stress på.

Syftet med studien är att utifrån arbetstagarens subjektiva upplevelser undersöka hurarbetstid påverkar välbefinnande och stress.Studien genomfördes med en kvantitativ ansats. En enkät besvarades av 47respondenter på fyra arbetsplatser, varav två arbetar med sextimmars arbetsdag ochtvå arbetar med åttatimmars arbetsdag. Resultatet presenteras huvudsakligen medhjälp av frekvensfördelningar, men även medelvärde används.För att analysera resultatet användes tidigare forskning om work-life conflict, stressoch arbetsbelastning. Även role strain theory användes för att belysa den rollkonfliktsom uppstår då arbetslivet ska kombineras med privatlivet.Resultatet visar att personalen som arbetar sextimmarsdagar i större utsträckningaldrig har problem att kombinera arbete med fritid. Personalen som arbetaråttatimmarsdagar upplever de flesta stressymptom mer frekvent än personalen somarbetar sextimmarsdagar, förutom gällande sömn samt värk i rygg och nacke.Resultatet visar inga tecken på att personalens arbetsbelastning höjs med enarbetstidsförkortning.Studiens slutsats blir således att personalen som arbetar sextimmarsdagar tenderar attha bättre balans mellan arbete och fritid, samt skatta sin hälsa högre än personalensom arbetar åttatimmarsdagar..

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

The purpose of this study was to examine people's experiences of self-medication with cannabis in relation to post-traumatic stress disorder and professions? opinions of cannabis for medical use. The study focuses on norms and values as well as its impact on individuals. A qualitative approach was used with thematically open interview questions, in order to gain an insight into the interviewees? reality and their experiences.

AbstractVi har undersökt självkänslans bakomliggande diskurs i artiklar från dags- och populärpress i Sverige. Vi har gjort en diskursanalys av begreppet självkänsla gentemot andra samhälleliga fenomen. Fokus i uppsatsen har varit att lyfta fram hur begreppet självkänsla skildras i media och hur det kan påverka vår identitet, och vårt beteende i dagens individuella samhälle. Vi har också ställt oss frågan om medias fokusering på begreppet självkänsla enbart är positiv eller om den kan få negativa följder i form av stress hos mottagarna av budskapet. Efter att vi har granskat artiklar om självkänsla, upptäckte vi att många skildrade självkänsla som en lösning på många av dagens sociala problem så som stress, utbränning och problematiska förhållanden människor emellan.

Denna undersökning tar sin utgångspunkt i rollteori, där det finns två motstridiga perspektiv. Enligt rollstressperspektivet antas att multipla roller leder till rollkonflikt, medan de multipla rollerna enligt rollexpansionsteorin väntas ge positiva konsekvenser. Denna studies hypoteser utgår från rollexpansionsperspektivet då multipla roller väntas ha ett samband med positiva konsekvenser. Hypoteserna är att kvinnor och män som arbetar heltid har högre odds att uppleva balans än de som arbetar deltid eller övertid. Kort och lång föräldraledighet förväntas påverka kvinnors och mäns upplevda balans negativt, medan medellång föräldraledighet förväntas påverka kvinnors och mäns upplevda balans positivt.

Nature´s healing capacity is well known and is today an important asset in the protection against stress. Noise problems in cities and it´s green spaces are increasing which in turn provokes stress and in the long term can lead to cardiovascular diseases. To promote people?s health it is important that natural environments have good soundscapes, research show that visiting natural surroundings and listening to sounds of nature promote rehabilitation and relief stress. The purpose of this essay is to determine the value of rehabilitation in forests in Carlshem and Röbäck.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Kardiovaskulära sjukdomar är en av de främsta orsakerna till för tidig sjuklighet och död i Sverige och västvärlden. Deras etiologi är multifaktoriell och starkt förknippad med olika riskfaktorer. Vissa av dessa är opåverkbara, som hereditet, kön och ålder. Andra däremot, som dyslipidemi, högt blodtryck, övervikt, rökning och psykosociala faktorer är påverkbara.Att upptäcka individer som har flera riskfaktorer och därmed lämpliga för primärprevention utgör en utmaning. De flesta riskfaktorer förutom psykosocial stress omfattas av ett lätt användbart risk- och bedömningssystem.

Syftet med studien var att undersöka: (1) vilka stressorer som elitgolfare exponeras för; (2) hur elitgolfare reagerar på stress samt (3) hur elitgolfare hanterar stress som uppkommer. Totalt deltog tio elitgolfare i studien, av vilka fem var kvinnor och fem var män. En semistrukturerad intervjuguide användes under personliga intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom i denna studie ligger huvudsakligen i linje med den tidigare forskningen som har gjorts inom området där stressreaktioner såsom nedstämdhet och frustration var frekvent förekommande bland elitgolfarna.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syfte: Kunskapsöversiktens syfte var att sammanfatta kunskapsläget avseende äldres ensamhet. Studiens frågeställningar var: (1) Vilka faktorer bidrar till upplevd ensamhet hos äldre människor? (2) Finns det skillnader i upplevd ensamhet mellan äldre kvinnor och äldre män? Metod: Att genom en selektiv kunskapsöversikt analysera studiens valda primärdokument utifrån studiens valda teman: rollförlust, hälsa och kön. Studiens primärdokument har sökts i databaserna ProQuest (Social Sciences), Diva och SAGE Journals online och består till största delen av kollegialt granskade forskningsstudier, artiklar och rapporter publicerade under åren 1985-2012. Resultaten i studien har tolkats genom två teorier, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens.

Ungdomstiden är en kritisk period i livet med fysiska och psykiska förändringar. Övervikt och fetma ökar bland unga människor och påverkar deras hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva unga människors egna upplevelser av övervikt och detta gjordes i en litteraturöversikt. Tre databaser användes för litteratursökningen, som genomfördes med hjälp av nyckelord som bedömdes relevanta för ämnet. Artiklarna bearbetades och resultatet sammanställdes i fyra olika områden: Kroppsuppfattning och utseende, Upplevd hälsa, Sociala relationer, Skolsituationen.

Stressrelaterade sjukdomar och utbrändhet blir allt vanligare i takt med att pressen på arbetsplatsen ökar. Detta är ett samhällsproblem som inte bara drabbar individerna oerhört negativt, det skapar även stora problem för företagen med ökat antal sjukskrivningar och kostar samtidigt samhället stora summor pengar varje år. Samtidigt finns forskning som tyder på att grönska och natur har mycket positiva effekter på mänskliga stressnivåer. Denna kandidatuppsats ämnar att genom en litteraturstudie behandla och diskutera huruvida en grönare arbetsplats kan minska den stress som idag drabbar allt fler. Den ämnar också undersöka hur en grön stressdämpande miljö bör se ut och vad den innehåller.

Syftet med denna studie var att undersöka faktorer av betydelse för en upplevd livskvalitet bland äldre personer i behov av omsorg. Studien har en hermeneutisk ansats. Data samlades in via enskilda djupintervjuer med fyra äldre personer boende på ett trygghetsboende i en värmländsk kommun. Hälsa, aktivitet och intressen, anhöriga och vänner, boende samt acceptans av sitt eget liv och åldrande var faktorer av betydelse. Hälsan beskrevs utifrån två olika dimensioner, som faktiskt hälsostatus och subjektivt upplevd hälsa. Att vara delaktig i aktivitet och utföra sina intressen var viktigt för de äldre.