Tandhygienisters arbetstillfredsställelse och vad som påverkar denna är hittills relativt lite studerat. Det finns således ett stort behov av att undersöka detta område närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse inomtandhygienistprofessionen, samt hur vanligt förekommande det är att yrkesverksamma tandhygienister upplever arbetstillfredsställelse. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Resultatet visade att flera faktorer av olika karaktär är av betydelse förtandhygienisters upplevelse av arbetstillfredsställelse.

Aktuell forskning har visat att psykologiska faktorer spelar en viktig roll för upplevelsen av långvarig smärta. Denna studie undersökte effekterna av en KBT-behandling bestående av introceptiv exponering och avslappning för patienter med långvarig smärta. Studien använde en single-subject design där sex smärtpatienter genomgick en sex veckor lång individuell behandling. De variabler studien undersökte var i första hand förändringar gällande grad av acceptans samt upplevd smärtintensitet, i andra hand förändringar gällande smärtrelaterad ångest, rörelserädsla, katastroftankar samt funktion. Deltagande i behandlingen var förknippat med ökad acceptans, förbättrad funktion, minskad smärtintensitet, minskad smärtrelaterad ångest, mindre katastroftankar samt minskad rörelserädsla.

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

Time Perspective is related to mental and physical health. This study examines the relationship between Time Perspective and perceived stress where Time Perspective was expected to predict the level of perceived stress. Past-negative, Future-negative, Future-positive and present-fatalistic were expected to be positively associated with perceived stress while Past-positive and present-hedonistic were expected to be negatively associated. Measures from the self-assessment forms S-ZTPI, PSQ-recent and CES-D from 445 participants (242 women, 203 men) between 60-90 years were used to examine the hypothesis of the study. Two hierarchical multiple regression analysis confirmed that Time Perspective is associated with perceived stress and in part 2 explains it's variance, one when adjusting for demographic data (.R = .37) and the 2 other when adjusting for demographic data and depressive symptoms (.R = .13).

Dagens samhälle ställer höga krav på individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmåga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar på den enskilde individen att sålla bland stora mängder information har olika individer skilda förutsättningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och välbefinnande hos medarbetarna påverkar kommunikationstillfredsställelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt välbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control använts. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en förvaltning i Tidaholms kommun i Västra Götalands län där de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

När en individ känner tillhörighet till en grupp ökar det individens psykiska välbefinnande, bland annat individens självkänsla. Syftet med denna studie var att se om tillhörighet till det svenska samhället ökade individens självkänsla. Därför undersöktes sambandet mellan tillhörighet till det svenska samhället och självkänsla. Deltagarna var 134 vuxenstuderande, varav 57 svenskar och 77 immigranter. Det fanns ett positivt samband mellan tillhörighet och självkänsla, dock var det ingen skillnad mellan svenskar och immigranter.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. På individuella program (IV) är siffran 85 procent. För att kartlägga skolsituationen för en elevgrupp på IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en självskattning av upplevd psykisk hälsa. Huvuddelen av eleverna presterade på en ojämn kognitiv nivå, inom normalvariationen.

Inom livsformsanalysen belyser man, som man även gör inom arbetsterapi, en människas vardagliga aktiviteter i sin helhet. Vardagliga aktiviteter i sin helhet bildar en aktivitetsrepertoar vilken kan vara av värde att studera med tanke på dagens stress och ohälsoproblematik. De tre livsformerna som tas upp i denna studie är entreprenörens livsform, lönearbetarens livsform och karriäristens livsform. Syftet med studien var att undersöka olika livsformer som förekommer i det vardagliga livet hos tre utvalda grupper och koppla detta till deras upplevda livstillfredsställelse genom att beskriva hur de tre livsformerna tog sig uttryck hos valda grupper och beskriva gruppernas upplevda livstillfredsställelse. I studien deltog 47 personer.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

Studiens syfte är att undersöka människors stressrelaterade utmattning, sociala/ praktiska stöd och återhämtning var för sig utifrån variablerna kön, yrkesmässig nivå och att vara förälder. Studien har en kvantitativ ansats och materialet kommer från StressProfilens databas år 2008-2010. Ett stratifierat urval gjordes på åldrarna 20-49 år som gav 3161 respondenter. Resultaten testades med univariat ANOVA i en 2x2x3 faktoriell design med mellangruppsvariablerna kön, barn och yrke. Det gjordes för respektive beroendevariabel stressrelaterad utmattning, socialt stöd och återhämtning.

Syftet med uppsatsen var att behandla förhållandet mellan inhyrda konsulter och ordinarie personal. Förhållandet avsåg att mäta skillnaderna mellan dessa två anställningsformer i förtroende för de inhyrda. Målet var sedan att se om förtroendet kunde förklaras med hjälp utav upplevelsen av tillhörighet eller upplevelsen av hot. Undersökningen utfördes med en kvantitativ ansats och resultatet togs fram med hjälp av SPSS, genom en linjär regression som gjordes på sekundärdata gjord av en samling forskare på Mittuniversitetets samhällsinstitution. Urvalet bestod av 137 svarande på en enkät som skickats till sammanlagt 237 personer, vilket gav en svarsfrekvens på 50,2%.

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förståelse kring hur några flyktingar upplever sin etniska identitet och hur de har anpassat sig till det nya samhället. Vidare har även syftet varit att se ifall studentrollen kan fungera som någon form av social kompensation för en eventuellt bristande etnisk identitet hos dessa flyktingar. För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie, bestående av sex djupintervjuer. Dessa ufördes på fem kvinnor och en man på en högskola i södra Sverige, åldern varierade mellan 20-26 år. Resultatet visade att tre av intervjupersonerna uppvisade integrerad anpassningsstrategi, dessa personer uppvisade även en stark etnisk identifikation.