Arbetet innefattar en bakgrund i de byggstenar som finns i en digital ljudfil och hur de påverkar ljudet. De problem som undersökningen menar att besvara är när upplever en människa kvalitetsförlust och vilken del eller aspekt av ljudet är det viktigaste för upplevelsen. Även huruvida ljud av olika ursprung som syntbaserade eller inspelade ljud påverkas i olika grad av kvalitetsförlust. De försökspersoner som använts vid undersökningen har olika bakgrund, ena gruppen har erfarenhet av ljuddesign eller Hifi medan den andra inte har speciella preferenser beträffande ljud. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ undersökning där försökspersonernas uppfattningsförmåga testades och sedan sammanställdes.

Författare: Daniel Lundberg, Anders Verf och Daniel WestinTitel: Revisionskvalitet - Artikeln 19, 35 och 40 och dess inverkan på intern och externkvalitetskontroll.Bakgrund och problem: Revisorns roll hade till följd av finanskrisen 2008 ifrågasatts i denmening hur de kunde skriva rena revisionsberättelser utifrån företagens finansiella rapporter.Artikel 19 och 35 (kompletterat med artikel 40) var tre av de artiklar som EU-kommissionensförslag bestod av som en reaktion på finanskrisen. Dessa berörde den interna och externakvalitetskontrollen. Regleringsförfarandet skedde här med hjälp av lagstiftning och en diskussionhar förts angående när lagstiftningsförfaranden ska påbörjas och om det är en adekvat åtgärdefter kriser. Problemställningen fokuserade på att hantera kvalitetsfrågan i revisionen relaterat tillde nya förordningarna och direktiven om intern och extern kvalitetskontroll. Hur regleringenstillvägagångssätt möttes av branschen var även en del av den problemformulering som låg tillgrund för uppsatsen.Syfte: Med den ovan angivna problemställningen som grund var syftet att beskriva och förklaravad branschen förväntade sig till följd av artikel 19 och 35 i revisionspaketet när det gällde deinterna och externa kvalitetskontrollerna och hur det i förlängningen kunde påverka revisionensolika kvalitetsaspekter.

Hjärtsvikt är en sjukdom som kräver god egenvård för att bevara hälsa och livskvalitet. Kunskap och motivation hos hjärtsviktspatienterna har visat sig kunna ge bättre förutsättningar till en ökad egenvård. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur information och undervisning påverkar följsamhet till behandling, egenvård och välbefinnande hos personer med kronisk hjärtsvikt samt hur sjuksköterskans undervisning kan bidra till förbättrad hälsa och minskad återinläggning på sjukhus. Metoden var en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att undervisning via sjuksköterske-baserade hjärtsviktsmottagningar gav ökad kunskap och ökat egenvårdsbeteende.

Telepresence production handlar om att kommunicera med video och audiobaserad teknologi i realtid över distans och att generera en känsla av närvaro fastän man fysiskt är på olika platser. Forskningsområdet är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som innehåller datalogi, socialpsykologi, kognitiv psykologi och perception så väl som konst och storytelling. Den här uppsatsen behandlar främst den process som utformning av ett videomedierat möte innebär. Det finns olika variabler som sägs påverkar upplevd närvaro, men då människors upplevelser är subjektiva är det en stor utmaning att söka generella slutsatser. Uppsatsen är avgränsat till att endast behandla yttre faktorer.

Tidigare studier har visat att faktorerna KASAM, flow samt prestationsbehov har betydelse för hög upplevd arbetstillfredsställelse. I denna studie undersöks om dessa faktorer även är aktuella under svenska förhållanden. En enkätundersökning genomfördes på 137 anställda på tre olika företag för att mäta om de tre faktorerna kan predicera arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att KASAM, och särskilt komponenten meningsfullhet, var en stark prediktor av arbets-tillfredsställelse. Även flow, och särskilt dimensionen inomboende arbetsmotivation, hade ett signifikant prediktionsvärde medan det visade sig att prestationsbehov inte predicerade arbetstillfredsställelse.

Stress är idag ett område som är allt mer omdiskuterat och anses ha inverkan på den psykiska hälsan. Många studerande på universitetsnivå upplever någon gång under utbildningen stress, och detta kan bland annat förklaras utifrån tidspress, ny stad samt ekonomi. Syftet med denna studie var att ta reda på huruvida stress hos studenter kan förklaras utifrån self-efficacy och fysisk aktivitet, samt om det finns någon skillnad i upplevd stress mellan manliga och kvinnliga studenter. Det var 76 av 92 tillfrågade studenter som svarade på hela enkäten (39 män och 37 kvinnor) som innehöll två standardiserade tester, General Self-Efficacy Scale respektive perceived stress scale. Resultatet visade ett signifikant samband mellan variablerna stress samt self-efficacy.

Följande studie är en undersökning av vilka faktorer som påverkar kundernas upplevda kvalitet vid ett privat företag inom plastikkirurgibranschen. Studien syftar till att undersöka vilka kvalitetsfaktorer som kunderna upplever, vilka faktorer som är viktigast samt hur de olika faktorerna relaterar till varandra. Därutöver undersöks om kundernas syn skiljer sig åt före och efter ett ingrepp. Studien har genomförts i intervjuform med en huvudsakligen induktiv metod, och tar sitt teoretiska avstamp i såväl företagsekonomisk tjänstemarknadsföringsteori som forskning från sjukvårdsområdet. Den bild som framträtt överrensstämmer i stort med den traditionella tjänstemarknadsföringssynen, med undantag för att resultatfaktorer visat sig vara klart viktigare än processfaktorer.

Syftet med denna studie är att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris där det är svårt att definiera produkter eller särskilja sig från konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs även för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv påverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade ställning som relationsbanken på marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer på SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rådgivare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tidigare bekantskap med en prototyp påverkar prefererad prototyp. För att möjliggöra studien har två prototyper skapats, en kalenderbaserad och en listbaserad. Dessa prototyper är identiska med skillnad i hur bokningar utförs. 34 deltagare har utfört användbarhetstester på dessa prototyper, där de fått bekanta sig med den ena prototypen i förväg.Resultaten visar att det är signifikant fler deltagare som prefererat den bekanta prototypen jämfört med om bekantskap inte skulle ha någon effekt på preferenser. Det visar även att upplevd användbarhet var signifikant högre på den prototypen som deltagarna fått bekanta sig med jämfört med den prototypen de inte bekantat sig med.

Syftet med denna studie är att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris där det är svårt att definiera produkter eller särskilja sig från konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs även för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv påverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade ställning som relationsbanken på marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer på SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rådgivare.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur tiden som arbetsslös kan påverka individens motivation som arbetssökande. Den övergripande frågeställningen är om motivationen till att hitta ett jobb skiljer sig mellan kort- och långtidsarbetslösa ungdomar. Motivationen har här undersökts genom att jämföra om kort- och långtidsarbetslösa skiljer sig i upplevd locus of control, self-efficacy, värdet av ett arbete samt upplevda krav och faktisk nedlagd ansträngning. 106st arbetslösa ungdomar, samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen, deltog i enkätundersökningen. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan kort- och långtidsarbetslösa i motivationen till att hitta ett arbete.

Vår studie behandlar obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning privata företag och offentliga organisationer har gentemot den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro samt att utreda om organisationer upplever någon nytta med att redovisa sjukfrånvaro enligt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, och om denna i så fall kan anses överstiga de merkostnader som kan tänkas uppstå för organisationer vid anpassningen till lagen. Vår studie är av kvalitativ art där vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos sex utvalda organisationer. Vår slutsats är att i de offentliga organisationerna överstiger den upplevda nyttan av redovisning av sjukfrånvaro de merkostnader som uppstår. Majoriteten av de privata företagen upplever ingen särskild nytta av att redovisa sjukfrånvaro, men har heller inga särskilda merkostnader..

Syftet med studien var att ta reda på om det går att predicera medarbetares livstillfredsställelse, psykosociala välmående och upplevd relation till närmaste chef utifrån chefers emotionsperception och emotionsreglering. Detta gjordes genom att 38 chefer utförde ett datorbaserat emotionsperceptionstest samt besvarade Emotional Regulation Questionaire. Deras närmaste medarbetare bestående av totalt 213 stycken fick sedan besvara en enkät bestående av delar från Satisfaction With Life Scale, SF-1 och QPS Nordic. Studiens huvudresultat visade att generaliserat kan resultatet från emotionsperceptionstestet och det självrapporterade användandet av omvärdering av känslor hos chefer förklarar 28 % av skattningarna på Satisfaction With Life Scale hos medarbetarna. Resultaten diskuteras i termer av att chefer skapar en positiv atmosfär på arbetsplatsen, identifierar sociala problem och löser konflikter effektivare när de är skickliga på emotionsperception och omvärderar sina känslor..

Syftet med vår studie var att undersöka vilka upplevelser av inkludering elever i behov av särskilt stöd i ämnena svenska, engelska eller matematik som får sin undervisning delvis förlagd i liten grupp men till största delen i helklass, hade då de befann sig i helklass. Med inkludering avseddes i den här studien olika dimensioner av delaktighet, nämligen uppgiftsorienterad delaktighet, social delaktighet samt upplevd tillhörighet (se avsnitt 3). Något som vi ytterligare ville ta reda på var till vilken dimension av delaktighet elevernas upplevelser av inkludering lättast och svårast kunde hänföras. Den metod som användes i studien var en kvalitativ forskningsintervju. För att besvara våra frågeställningar valde vi att intervjua sex elever i årskurs nio.