Denna undersökning tar sin utgångspunkt i rollteori, där det finns två motstridiga perspektiv. Enligt rollstressperspektivet antas att multipla roller leder till rollkonflikt, medan de multipla rollerna enligt rollexpansionsteorin väntas ge positiva konsekvenser. Denna studies hypoteser utgår från rollexpansionsperspektivet då multipla roller väntas ha ett samband med positiva konsekvenser. Hypoteserna är att kvinnor och män som arbetar heltid har högre odds att uppleva balans än de som arbetar deltid eller övertid. Kort och lång föräldraledighet förväntas påverka kvinnors och mäns upplevda balans negativt, medan medellång föräldraledighet förväntas påverka kvinnors och mäns upplevda balans positivt.

Syfte: Kunskapsöversiktens syfte var att sammanfatta kunskapsläget avseende äldres ensamhet. Studiens frågeställningar var: (1) Vilka faktorer bidrar till upplevd ensamhet hos äldre människor? (2) Finns det skillnader i upplevd ensamhet mellan äldre kvinnor och äldre män? Metod: Att genom en selektiv kunskapsöversikt analysera studiens valda primärdokument utifrån studiens valda teman: rollförlust, hälsa och kön. Studiens primärdokument har sökts i databaserna ProQuest (Social Sciences), Diva och SAGE Journals online och består till största delen av kollegialt granskade forskningsstudier, artiklar och rapporter publicerade under åren 1985-2012. Resultaten i studien har tolkats genom två teorier, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens.

Ungdomstiden är en kritisk period i livet med fysiska och psykiska förändringar. Övervikt och fetma ökar bland unga människor och påverkar deras hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva unga människors egna upplevelser av övervikt och detta gjordes i en litteraturöversikt. Tre databaser användes för litteratursökningen, som genomfördes med hjälp av nyckelord som bedömdes relevanta för ämnet. Artiklarna bearbetades och resultatet sammanställdes i fyra olika områden: Kroppsuppfattning och utseende, Upplevd hälsa, Sociala relationer, Skolsituationen.

Detta kvalitativa arbete behandlar i huvudsak upplevd stress och föräldraskap med fokus på hela livssituationen, förändringen i livet det första barnet medför, föräldraskapet och parrelationen. Förutom i förändringen, var det nuet som rapporten ville undersöka. Syftet med rapporten var att undersöka hur nyblivna föräldrars upplevelse av sin livssituation och den förändring i livet ett barn medför samverkade med orsakerna till och hanteringen av stress. Frågeställningar som ställdes var: ? Varför/varför inte upplever förstagångsföräldrar stress? ? Vilken roll spelar krav, kontroll och socialt stöd? ? Vad upplever förstagångsföräldrar som mest stressande? Intervjuer och intervjufrågor utformades efter vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur.

Syftet med denna studie var att undersöka faktorer av betydelse för en upplevd livskvalitet bland äldre personer i behov av omsorg. Studien har en hermeneutisk ansats. Data samlades in via enskilda djupintervjuer med fyra äldre personer boende på ett trygghetsboende i en värmländsk kommun. Hälsa, aktivitet och intressen, anhöriga och vänner, boende samt acceptans av sitt eget liv och åldrande var faktorer av betydelse. Hälsan beskrevs utifrån två olika dimensioner, som faktiskt hälsostatus och subjektivt upplevd hälsa. Att vara delaktig i aktivitet och utföra sina intressen var viktigt för de äldre.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan studenter som läser PAO-programmet termin ett och sex på Stocholms Universitet samt undersöka om det förelåg något samband mellan anställningsbarhet, kompetens, självförmåga, självkänsla och extraversion för respektive termin. En enkät delades ut till samtliga tillgängliga studenter på termin ett och sex. Enkäten undersökte de fem olika variablerna med hjälp av tidigare testade frågor. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan de båda grupperna. Variablerna kompetens, självkänsla, självförmåga och extraversion hade alla ett signifikant samband med anställningsbarhet för båda undersökningsgrupperna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan studenter som läser PAO- programmet termin ett och sex på Stockholms Universitet samt undersöka om det förelåg något samband mellan anställningsbarhet, kompetens, självförmåga, självkänsla och extraversion för respektive termin. En enkät delades ut till samtliga tillgängliga studenter på termin ett och sex. Enkäten undersökte de fem olika variablerna med hjälp av tidigare testade frågor. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan de båda grupperna. V ariablerna kompetens, självkänsla, självförmåga och extraversion hade alla ett signifikant samband med anställningsbarhet för båda undersökningsgrupperna.

SammanfattningSyfte: Syftet med den här studien var att undersöka den upplevda effekten av upprepad behandling med kinesiotejp under 2 veckor, sett till smärta och besvär hos idrottare med medialt tibiasyndrom (MTS). Frågeställningarna som ställdes var: vilken effekt har behandling med kinesiotejp på smärta vid MTS samt vilken effekt har behandling med kinesiotejp på besvär och symtom vid medialt MTS?Metod: Femton personer med diagnosen MTS deltog i studien (10 kvinnor och 5 män). Samtliga deltagare var aktiva inom friidrott alternativt löpning. Deltagarna skattade sin smärta i båda benen, men endast ett ben tejpades.

I dagens stressiga och ständigt föränderliga arbetsliv är det av stor vikt att främja en hälsosam arbetsplats. Forskning har visat att arbetstrivsel har en betydande effekt på människors upplevda hälsa och indikerar också att det är vissa faktorer på arbetsplatsen som är extra viktiga för arbetstrivsel och välmående, som tex kommunikation, delaktighet, ledarskap, socialt stöd och fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall det finns ett samband mellan hög arbetstrivsel och hög självuppskattad hälsa. Undersökningen gjordes med hjälp av 62 anställda på ett företag som placerat sig på topp 10 listan över Sveriges bästa arbetsplatser 2013. Med hjälp av två självuppskattningsenkäter, SHIS & WEMS, mättes de anställdas upplevda hälsa samt den upplevda arbetstrivseln och sambandet dem emellan analyserades.

Vid va?rderingar anva?nds ofta den hedoniska prismodellen fo?r att ra?kna ut och uppskatta bostadspriser. Modellen bygger pa? en bostads egenskaper, sa? kallade va?rdepa?verkande faktorer direkt knutna till objektet, och det a?r en sammanva?gning av priserna pa? varje egenskap som sedan utgo?r det uppskattade priset pa? bostaden. Genom att granska tidigare forskning i form av litteratur och rapporter underso?kte vi dels hur den hedoniska modellen a?r uppbyggd, vilka faktorer som inkluderas samt varfo?r, men ocksa? hur psykologiska faktorer och mo?nster pa?verkar ma?nniskor och deras uppfattning av miljo?er.

Matematikprestationer och attityder till ämnet har nationellt och lokalt visat på en nedåtgående trend. Det finns således ett behov av utvecklingssatsningar inom matematik och matematikdidaktik. Studien syftar till att undersöka och belysa hur lärare upplever sig påverkas av en utvecklingssatsning inom matematik, då vi tror att lärares tolkningsprocesser är centrala för utvecklingssatsningars utfall. Umeå kommun har för att stärka och utveckla matematiken i kommunens för- och grundskolor initierat en utvecklingssatsning, PriMa Umeå (Prioritet Matematik i Umeå), bland kommunens samtliga lärare i för- och grundskolan. Studien syftar till att i början av satsningen följa och förstå subjektiva upplevelser genom kvalitativa intervjuer med några lärare.

Syftet med föreliggande studie var att (1) undersöka om det fanns någon skillnad i upplevd psykisk hälsa hos elitfotbollsspelare och en jämförelsepopulation bestående av gymnasieelever; (2) undersöka om upplevelsen av socialt stöd från föräldrar skiljde sig mellan grupperna samt (3) undersöka om det fanns något samband mellan variablerna psykisk hälsa, socialt stöd och positiv sinnesstämning bland elitspelarna. Totalt deltog 280 ungdomar (ålder 16-20) där 122 var fotbollsspelare ifrån fyra olika fotbollsakademier och 158 ingick i en jämförelsepopulation. Instrumentet som använde var ett frågeformulär utvecklat av svenska folkhälsoinstitutet. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan grupperna vad gäller upplevd psykisk hälsa där elitidrottarna upplevde psykisk hälsa än jämförelsepopulationen. Resultatet visade även att elitidrottarna upplever mer socialt stöd från föräldrar än jämförelsepopulationen.

Äldre med depression är ett växande problem och utgör en utmaning för oss som arbetar med vård och omsorg. Undersökningar visar att ca 15 procent av äldre över 65 har depression och flera av dem är dessutom obehandlade. Åldersgruppen över 65 år ökar totalt. År 2020 har Sverige förmodligen det högsta antal äldre bland jordens länder. Det är otillfredsställande att äldre mår dåligt samt att deras psykiska ohälsa inte alltid uppmärksammas.

I dagens stressiga och ständigt föränderliga arbetsliv är det av stor vikt att främja en hälsosam arbetsplats. Forskning har visat att arbetstrivsel har en betydande effekt på människors upplevda hälsa och indikerar också att det är vissa faktorer på arbetsplatsen som är extra viktiga för arbetstrivsel och välmående, som tex kommunikation, delaktighet, ledarskap, socialt stöd och fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall det finns ett samband mellan hög arbetstrivsel och hög självuppskattad hälsa. Undersökningen gjordes med hjälp av 62 anställda på ett företag som placerat sig på topp 10 listan över Sveriges bästa arbetsplatser 2013. Med hjälp av två självuppskattningsenkäter, SHIS & WEMS, mättes de anställdas upplevda hälsa samt den upplevda arbetstrivseln och sambandet dem emellan analyserades.

Föreliggande explorativa studie ämnade undersöka hur representanter från POSOM-grupper (psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer) upplevde nyhetsrapporteringen i samband med Estoniakatastrofen och Flodvågskatastrofen med avseende på korrekthet i nyhetsbevakningen och fokusering på anhöriga. Vidare ämnade den explorativa studien undersöka känslor associerade till nyhetsrapporteringen samt om det fanns någon relation mellan upplevd nyhetsrapportering och associerade känslor. Två identiska e-enkäter frånsett betingelsen Estoniakatastrofen respektive Flodvågskatastrofen skickades slumpmässigt till Sveriges 290 kommuner. Studien baserades på 117 representanter från POSOM-grupper. Föreliggande studie påvisar hög grad av korrekthet i nyhetsbevakningen.