Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhållanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrån en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frågeformulär samlades data in, som sedan ställdes mot beprövade teorier av såväl forskare som myndigheter och författare. Dessa användes sedan för att granska den nya detaljplanen över området ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön är många och starka. Den nya planen över Mörby centrum ger utifrån analysen goda förutsättningar att öka den upplevda tryggheten, då den behandlar många av de samband som hittades. Det uppdagades dock att nya otrygga områden kan utvecklas runt centrumet, men att dessa inte kan påvisas med visshet innan planen är genomförd..

Nedskärningar, effektiviseringar och omstruktureringar är idag nödvändigt för organisationers överlevnad. Detta har medfört förändringar i arbetslivet där individer allt oftare utsätts för situationer som framkallar upplevelser av anställningsotrygghet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad i upplevd anställningsotrygghet relaterat till individers yrkesstatus och yrkesgrupp samt att studera om anställningsbarhet och anställningsform kan predicera den upplevda anställningsotryggheten. Data samlades in för Arbetslivskohorten 2004 respektive 2005 efter ett slumpmässigt urval från Sveriges totalbefolkning. Analyserna baseras på enkätsvar från 1548 individer.

Fysiska aktiviteter har visat sig ha positiv inverkan på hälsan. Trots dettautövas inte fysiska aktiviteter i någon hög utsträckning enligt Socialstyrelsen.Denna studie specificerar sig på aktiviteten styrketräning. Syftet med dennastudie var att undersöka individers olika motiv till att utföra styrketräning påfritiden samt undersöka dess upplevda påverkan på välmående, med teorigrundi motivationsteorin Self-determination Theory och ur hälsosynpunkt subjektivtupplevt välmående. Insamlingsmetoden bestod av kvalitativa intervjuer därdeltagarnas egna upplevelser var i fokus. Kriteriet för att delta i studien var attutföra styrketräning på fritiden.

Denna studie undersökte samsjuklighet mellan smärta och social ångest i en smärtpopulation genom klusteranalys. Syftet var att undersöka om det fanns en undergrupp bland smärtpatienter som skattade högt på social ångest samt högt på upplevd invalidering före och efter smärtbehandling. Syftet var vidare att se om denna undergrupp skattade annorlunda vad gäller funktion jämfört med smärtpatienter med låg grad av social ångest samt se hur individer rörde sig mellan kluster över tid. Data bestod av självskattningsformulär från 157 smärtpatienter. Resultatet visade att det fanns en undergrupp som skattade högt på social ångest och upplevd invalidering.

Studien uppmärksammar det svenska företaget Jula, som vid en tidpunkt då tillväxt råder på den elektroniska marknaden, väljer att lägga ner den elektroniska försäljningskanalen, för att istället satsa på den fysiska försäljningskanalen. Forskare har de senaste decennierna fokuserat på att företag bör vara verksamma genom kombinerade försäljningskanaler, fysisk försäljning och elektronisk handel, för att nå framgång. Därmed har de inte haft fokus på att företag slutar driva kombinerade försäljningskanaler, vilket företaget Jula kan illustrera. Genom att studera företaget Jula, med hjälp av en intervju och sekundärdata, påvisas att forskare hittills inte beaktat väsentliga faktorer i praktiken, och att det idag finns företag som kan vara framgångsrika och konkurrenskraftiga utan kombinerade försäljningskanaler. Även faktorer som ligger till grund för valet av att inte bedriva elektronisk handel påvisas.

Individuell, prestationsbaserad lönesättning syftar till att öka anställdas motivation och produktivitet. Dock visar forskning att detta kan leda till missnöje och upplevd löneorättvisa i relation till egen insats samt vid jämförelser med andra människor. Studiens syfte var att undersöka en modell för sjuksköterskors lönetillfredsställelse, innehållande variablerna: faktisk lön, lönerättvisa och attityd till individuell lönesättning, med hänsyn till bakgrundsvariablerna kön och ålder. Författarna ville ta reda på modellens förklaringsvärde samt vilken av faktorerna som bäst kunde predicera lönetillfredsställelse bland sjuksköterskor. Studien baseras på data som insamlades 2004.

Syftet med denna studie var att jämföra ensamstående och gifta/samboende mammors syn på arbetsliv, familjeliv och hushåll samt konflikterna mellan dessa. En enkät lämnades till kvinnor på två förskolor och mailades även till en grupp deltagare, varav 64 svarade. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan grupperna; ensamstående mammor upplevde större konflikter angående de nämnda områdena än gifta/samboende mammor. Resultatet visade även att ju sämre upplevd ekonomi, desto större konflikter gällande dessa områden. Upplevd ekonomi visade sig vara en viktigare faktor än civilståndet.

Idag genomgår många organisationer perioder av förändringar såsom nedskärningar eller fabriksnedläggningar i syfte att minska sina kostnader. Vanliga reaktioner hos anställda vid dessa förändringar ärdepressiva symptom. Syftet med föreliggande studie var dels att undersöka om anställdas bild av deras framtid ändrar sig under en företagsnedläggning och undersöka om framtidsbilden kan relateras till depression. Datainsamlingen bestod av enkäter som besvarades av 131 respektive 116 anställda vid två tillfällen vid nedläggningen av ett industriföretag i Stockholm, perioden 2012-2013. Beroende t-testerutfördes för att studera skillnader över tid gällande framtidsbild.

Skadliga niva?er av stress och da?rtill relaterade sjukdomar a?r ett va?l belagt fenomen bland amerikanska advokater. Dock fanns det ingen likartad forskning om svenska advokater, varfo?r fo?religgande studie syftade till en o?kad fo?rsta?else av deras arbetsfo?rha?llanden och ha?lsoproblem. Detta fo?r sa?va?l den samlade gruppen svarande som fo?r demografiska undergrupper.

Ett av de projekt som startat utifrån Arbetsmiljöverkets ?HelaProjektet? var ?HelDel-projektet? inom Piteå kommun. Projektets innebörd var ett försök att åtgärda svårigheterna med att rekrytera personal, bl.a. genom att alla anställda erbjöds heltidsanställning och att de sedan fritt kunde välja sysselsättningsgrad. Via intervjuer med olika personalkategorier undersöktes i studien om ett personalförsörjningsprojekt inom äldreomsorgen, ?HelDel-projektet?, medförde någon grad av upplevd förändring i kontinuitet och i det sociala omsorgsarbetet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur självvalda inspelade naturljud kunde påverka upplevd stress hos kontorsarbetande stadsbor. Totalt deltog sju kontorsarbetare. Studien bestod av två intervjuer per deltagare samt att deltagarna fick lyssna på en av två valbara ljudfiler med naturljud på arbetstid. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom meningskoncentrering och dessa meningar jämfördes sedan med varandra. Deltagarna upplevde sig vara stressade vid studiens start och vid studiens avslut kände deltagarna att de introducerats till en bra stresshanteringsmetod.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om kvinnor som utsatts för sexuellt våld och om våldets konsekvenser; hur det tar sig uttryck i form av självskattade posttraumatiska symtom och självskattad upplevd livskvalitet, samt hur dessa förhåller sig till varandra. Undersökningsgruppen bestod av 34 kvinnor som sökt och erbjudits behandling inom ramen för ett psykiatriskt behandlingsteam för patienter utsatta för sexuella övergrepp. De har fyllt isjälvskattningsformulär för traumasymtom (HTQ) och subjektiv livskvalitet (QOLI). Resultatet visar att sexuellt våld tycks ha omfattande och långvariga konsekvenser i form av såväl posttraumatiska symtom, som en subjektiv upplevelse av sänkt livskvalitet på flertalet områden. Det förelåg dock inget entydigt samband dem emellan, i det att högre grad av posttraumatiska symtom nödvändigtvis hängde samman med lägre grad av subjektiv livskvalitet.

Syftet med denna undersökning är bidra med förklaringar till varför upplevdaljudkvalitetsskillnader kan uppstå mellan olika akters framträdanden vid event och festivalertrots att de använder samma utrustning och är i samma lokal och att förklaringarna ska utgöraen kunskapskälla för dem som eftersträvar en god ljudkvalité vid liveframträdanden.De metoder som har används är fallstudie, webbenkät, intervjuer och egen observation.Webbenkäten användes på Dreamhack Winter 2014 där en grupp undersökningsdeltagaresvarade på frågor om två olika DJ-akter på scenen i D-hallen, Elmia. Fem personer deltogsom intervjupersoner: scenansvarig från Dreamhack, tre ljudtekniker ifrån olika ställen iSverige och en person som jobbar med ljudteknisk konsultation och ljudmätning. Samtligaintervjuer genomfördes via mail. Intervjuerna eftersträvade att ge kunskap om dessa personersfunderingar kring ljudkvalitetsproblemet och scenansvarig svarade på frågor om scenen påDreamhack. En observation av upplevd ljudkvalitet och ljudteknikernas arbetssättgenomfördes av mig själv på Dreamhack Winter 2014.Resultatet från såväl enkätundersökningen som den egna observationen visar att inga storaupplevda skillnader fanns mellan de två akterna på Dreamhack Winter 2014.

 Föreliggande studie belyser medias hälsoinformation med hjälp av tidigare forskning och en kvalitativ intervjustudie. Målsättningen med uppsatsen var att belysa och problematisera hälsostuderande unga mäns uppfattning av dagens hälsoinformation i media samt vilken upplevd effekt hälsoinformationen kan ha på de unga männens välbefinnande och vardagliga liv. Föreliggande studie har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande med fokus på begrepp som socialt stöd, delaktighet och meningsfullhet. I studie ses media som ett lärande verktyg och även som en plats där social kommunikation kan ske. Resultatet visar att hälsoinformationen kan bidra till motivation och kunskap till att sköta sin hälsa. De framkom dock att kunskapen nyttjas ofta med kritiska ögon. Resultatet visade även att medias hälsoinformation kan leda till ohälsa och stress på grund av försök att uppnå medias hälsoideal men även upplevd stress över att vara för tillgänglig av medias hälsoinformation..

Denna undersökning gjordes på grund av dagens uppmärksammande av användningen av drogen marijuana och syntetiska motsvarigheter bland ungdomar. Även den legalisering som skett i andra länder skapade ett intresse för undersökningen. En enkätstudie genomfördes bland gymnasieelever, årskurs tre i Västra Götaland. Studien hade 57 respondenter med en medelålder på 18 år, 33% kvinnor och 67% män. Studien visade på att de manliga gymnasieeleverna i undersökningen tenderade att ha en mer positiv attityd till drogen marijuana.