Sök:

Sökresultat:

1032 Uppsatser om Upplevd revisionskvalitet - Sida 10 av 69

Livshändelser och livskvalitet hos barn med specifika fobier

Fobier begränsar, mer eller mindre, många barns och vuxnas liv. Man vet inte idag fullt ut hur fobier utvecklas. Många undersökningar inom området använder retrospektiva data ofta 20 år eller mer tillbaks i tiden. Ett syfte med studien var att undersöka antalet livshändelser hos barn diagnosticerad med specifik fobi jämfört med en referensgrupp. Resultatet visade att referensgruppen (n = 422) under det senaste året i många fall varit med om signifikant fler livshändelser jämfört med den fobiska gruppen (n = 98).

Företagskulturens roll inom banksektorn : Samspelet mellan företagskultur och arbetstillfredsställelse

Sammanfattning Titel: Företagskulturens roll inom banksektorn ? Samspelet mellan företagskultur och arbetstillfredsställelse. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Daniel Larsson och Daniel Elmersjö. Handledare: Tomas Källquist och Stig Sörling. Datum: 2015 ? Juni Syfte: Syftet med vår studie är att belysa samspelet mellan företagskultur och hur de anställda upplever arbetstillfredsställelse. Företagskultur studeras med hjälp av beslutsfattande på individnivå som en faktor inom begreppet företagskultur. Tidigare forskning tyder på ett samspel mellan delaktighet och arbetstillfredsställelse men den berör inte specifikt beslutsfattande på individnivå som är en aspekt inom begreppet delaktighet.  Metod: Denna studie antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv.

En ficka full av frihet; hur användningen av pocket parks kan verka restorativt på människor i urbana miljöer

Ett livslångt intresse för psykologi och landskapsarkitektur ledde in på spåret att diskutera vad två av dagens stora frågor inom ämnet kunde erbjuda om de slogs samman; positiv psykologi (?Positive Psychology?) och hållbar stadsutveckling. Alla människor utsätts emellanåt för stress, vilken vi är konstruerade att kunna hantera. Trots det är en av de största orsakerna till sjukskrivning i vår tid just stress- och relaterade sjukdomar. En välkänd källa till restoration eller återhämtning är grönska och natur. Så frågan i denna uppsats rör huruvida små grönområden i den täta staden kan verka restorativt på människorna som besöker dem.

NÄR MAN INTE TRODDE DET KUNDE BLI VÄRRE? : En litteraturstudie om individers upplevelse av oral mukosit vid cancerbehandling

Bakgrund: En vanlig biverkan vid cancerbehandling är oral mukosit som kan skapa stor smärta och lidande. Konsekvenserna av biverkan är en risk för individens möjlighet att läka samt överlevnad eftersom cancerbehandlingen kan tvingas avbrytas. Vårdare behöver ha kunskap om oral mukosit och möjliga omvårdnadsåtgärder för att motverka eller lindra symtomen samt möjliggöra bättre livskvalitet för den drabbade. Därför är det viktigt att ha en kunskap om individens upplevelse av sjukdomen för att relatera denna till vårdvetenskaplig teori och därigenom skapa en relevant omvårdnadsplan.Syfte: Att beskriva cancerpatienters upplevelser av oral mukosit och hur denna biverkan påverkade deras upplevda livskvalitet.Metod: En kvalitativ deskriptiv litteraturstudie genomfördes.Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman som kunde beskriva individers upplevelse av oral mukosit och dess påverkan på upplevd livskvalitet; upplevelser relaterade till fysiska tillstånd, upplevelser relaterade till emotionella tillstånd och känslor samt upplevelser relaterade till omgivningen.Slutsats: Individer som drabbas av oral mukosit upplever ett stort lidande och minskad upplevd livskvalitet. Vårdpersonalen har möjligheter att minska individernas lidande på flera sätt genom individanpassad omvårdnad och ökad patientutbildning samt även genom att psykologiska aspekter uppmärksammas och att anhöriga involveras i vårdplaneringen.

Vad anser ungdomar om att börja arbeta direkt efter gymnasiet?

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka intentioner gymnasieungdomar som går teoretiska program i Luleå har för att börja arbeta direkt efter gymnasiet samt vilka faktorer som påverkar deras intentioner. De faktorer som undersöks är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll som, enligt Icek Ajzen?s (1991) teori om planerat beteende (TPB), påverkar intentionen till beteendet. Undersökningen genomfördes med en enkät utformad efter Ajzen?s (2002) instruktioner, vilken besvarades av 50 elever vid Luleå Gymnasieby.

Den interna revisorsrotationen : Betydelsen för revisorns oberoende

Frågan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell fråga och är idag själva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrågasatt under den senaste tiden, vilket beror på en rad olika redovisningsskandaler runt om i världen. För att återupprätta allmänhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar på revisorns bristande trovärdighet är intern rotation av påskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gäller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag.

Fem-Faktor modellen och stress : Personlighet som prediktor fo?r upplevda pa?frestningar?

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

Konditionsträning i värme för rökdykare - en pilotstudie

Endurance training in the heat for firefighters - a pilote study Acklimatisering är en psykologisk och fysisk process då en anpassning till en ny eller förändrad omgivning sker efter en regelbunden exponering till en viss miljö. Träning för att främja värmeacklimatisering för rökdykare förespråkas av arbetsskyddsstyrelsen. Syftet med denna studie var att undersöka om 6 veckors ergometercykling i bastu påverkar upplevd ansträngning, toleransen för värme och uthållighet vid rökdykningsövning. Testgruppen bestod av 7 rökdykare. Vår intervention bestod av 6 veckors ergometercykling i bastu vid 70ºC 2 gånger i veckan à 20 minuter.

Betydelsen av motiv till prosociala beteenden för popularitet i årskurs 2 och 4

I denna undersökning studeras om motiv till prosociala beteenden påverkar sociometrisk och upplevd popularitet bland elever i årskurs 2 och årskurs 4 (n= 209). Genom självskattningar och lärarskattningar fanns fyra motivkategorier vilka var altruistiska, scripted, expansivt egoistiska och defensivt egoistiska. Faktoranalyser reducerade dessa kategorier till två motivfaktorer vardera för lärare och elever. Primärt utgörs dessa av motiv med antingen yttre eller inre belöningssystem.Resultaten av analys med ANOVA visar att elevernas självskattningar av motiv inte ger någon effekt på sociometrisk eller upplevd popularitet. Lärarnas skattningar av motiv visar att sociometriskt populära barn i högre utsträckning än andra grupper är mer prosociala och altruistiska, att de motiveras av ett inre belöningssystem.

Oral hälsa för äldre på vårdboende : en litteraturstudie

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress.-          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?-          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Vuxenblivande och upplevd stress hos tredje årets gymnasieelever

Den industrialiserade världen har de senaste årtiondena genomgått förändringar vilket har bidragit till att en ny tidsperiod uppkommit. Tidsperioden benämns enligt forskaren Arnett (2007) som Emerging Adulthood och har den svenska översättningen vuxenblivande. Perioden sträcker sig mellan åren 18-25. Stress är en känsla av press som för stunden inte är hanterbar och stressnivån har under de senaste åren ökat markant hos gymnasieelever. Syftet med denna studie var att undersöka om vuxenblivande samt stress skiljer hos elever som läser ett yrkesförberedande respektive ett högskoleförberedande program.

Hiv och aids, inte bara en fråga om omvårdnad : Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med hiv och aids

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress.-          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?-          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Upplevd risk och upplevd krisberedskap inom barnomsorgen: betydelse av person- och arbetsrelaterade faktorer.

Risk- och beredskapsfrågor är idag mycket aktuella inom olika verksamheter. Studien undersökte hur barnomsorgspersonal i Örebro betraktade risk och beredskap i arbetet samt hur känslan av sammanhang (KASAM) samt arbetsrelaterade faktorer som krav, kontroll och stöd påverkade dessa upplevelser. Studien baserades på enkäter byggda på frågeformulären QPS-Nordic 34+, 13 frågors KASAM samt egna frågor. 53 personer deltog. Resultatet visade att den upplevda beredskapen var god i förhållande till den upplevda risken.

Upplevd risk och upplevd krisberedskap inom barnomsorgen: betydelse av person- och arbetsrelaterade faktorer.

Risk- och beredskapsfrågor är idag mycket aktuella inom olika verksamheter. Studien undersökte hur barnomsorgspersonal i Örebro betraktade risk och beredskap i arbetet samt hur känslan av sammanhang (KASAM) samt arbetsrelaterade faktorer som krav, kontroll och stöd påverkade dessa upplevelser. Studien baserades på enkäter byggda på frågeformulären QPS-Nordic 34+, 13 frågors KASAM samt egna frågor. 53 personer deltog. Resultatet visade att den upplevda beredskapen var god i förhållande till den upplevda risken.

Mindre upplevd stress hos djurägare än icke-djurägare

Stress innefattar händelser i miljön, fysiologiska reaktioner och psykosociala processer. Socialt stöd och händelser som upplevs vara positiva kan fungera som stressbuffrar. Sällskapsdjur framkallar positiva känslor och reducerar situationsbundna hot samt stressrelaterade tillstånd, och bidrar till indirekta positiva effekter på hälsa. Sambandet mellan ägarskap av djur och stress undersöktes och 152 individer besvarade frågor om upplevd stress med Perceived Stress Scale och djurägarskap. Att djurägare upplever mindre stress än icke-djurägare bekräftades.

<- Föregående sida 10 Nästa sida ->