Syftet med vårt arbete är att undersöka vad som gäller angående rättigheten för särskilt stöd för elever i gymnasieskolan. Målet för denna undersökning är att belysa området omkring alla elever i behov av särskilt stöd med tanke på deras möjligheter att erhålla adekvata stödinsatser. Vi ville oockså lära oss mer om problematiken genom att ta till oss den kunskap och den erfarenhet, som finns i litteratur och forskning inom området. Vi har gjort vår undersökning på två gymnasieskolor i två olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor.

Beskriver personer med HIV/AIDS erfarenheter av hälso- och sjukvård. Studien baseras på sju vetenskapligt publicerade artiklar som analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys. Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier som visar vilka erfarenheter personer med HIV/AIDS hade av hälso- och sjukvård: orättvist behandlad och att känna misstro, rädsla och maktlöshet, ensamhet och att vara utelämnad samt glädje och tacksamhet. Resultatet visade att personer med HIV/AIDS många gånger blivit orättvist behandlade, detta med hänvisning till de svårigheter de hade erfareneht av att erhålla vård och att vara tvungna att resa långt för få vård. Flera personer ansåg att det rådde brist på utbildning bland vårdpersonal, i hur man ger råd och stöd.

Ur ett arbetsgivarperspektiv visar tidigare forskning en alltigenom positiv bild av rekrytering via sociala medier, vilket kan förklara dess ökade popularitet. För en arbetssökande däremot kan social rekrytering upplevas som ett hot mot integriteten, eftersom personlig information exponeras för arbetsgivaren. Syftet med denna enkätstudie var därför att öka kunskapen om arbetssökandes inställning till och emotionella upplevelse av social rekrytering utifrån demografiska aspekter. Resultatet från de icke-parametriska testerna visade på en något ambivalent inställning, men med positiva förtecken. Ett samband framkom mellan upplevd nytta och den generella inställningen, men även ålder hade en inverkan på attityden.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. På individuella program (IV) är siffran 85 procent. För att kartlägga skolsituationen för en elevgrupp på IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en självskattning av upplevd psykisk hälsa. Huvuddelen av eleverna presterade på en ojämn kognitiv nivå, inom normalvariationen.

Inledning: Studien undersöker hur klienter som har gått i hypnosterapi har upplevt sin terapi. Vad har varit gynnsamt och vad har hindrat deras process. Syftet är att öka kunskapen och förståelsen om klienters erfarenhet och upplevelse av hypnosterapi.Frågeställningar: Hur upplevs hypnosterapi? Vilka väsentliga faktorer framträder som hindrande respektive gynnande av en positiv hypnosterapeutisk erfarenhet?Metod: Kvalitativ metod, halvstrukturerade intervjuer. Intervjuer med sex klienter som gått i hypnosterapi.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan orsaka risk för fel i samband med sjuksköterskans läkemedelshantering samt vad sjuksköterskan kan göra för att förebygga att fel uppstår inom den somatiska slutenvården. Syftet var också att granska artiklarnas kvalité utifrån urval och bortfall.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på 13 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och Academic Search Elite. Resultat: Faktorer som orsakade att sjuksköterskan begick fel i läkemedelshanteringen var hög arbetsbelastning, bristande kunskaper inom farmakologi, mindre erfarenhet av sjuksköterskeyrket och avbrott i arbetet. Förebyggande åtgärder för att minimera risken att ett fel uppstod i samband med läkemedelshanteringen var att sjuksköterskan ökade sina kunskaper i farmakologi, bidrog till förbättrad arbetsmiljö och kommunikation med annan vårdpersonal samt var nogrannare vid kontroller.Slutsats: Flera förekommande faktorer som orsakade fel i samband med sjuksköterskans läkemedelshantering som hög arbetsbelastning och bristande kunskaper inom farmakologi borde inte vara svåra att förebygga.

I två studier undersöktes skillnader I empati beroende på målpersons kön. Istudie 1 fick 72 psykologistudenter läsa fyra berättelser där målpersonernabefann sig i besvärliga situationer och upplevde känslorna ilska, skam,rädsla och sorg. Därefter fick deltagarna skatta sin empati. Resultatetöppnade för möjligheten att sorg medförde mer empati för männen och ilskamer empati för kvinnorna. I studie 2 fick därför 101 psykologistudenter läsaen berättelse där målpersonen upplevde ilska eller sorg i en svår situationoch därefter skatta sin empati.

Studien syftar till att förbättra kunskapen om förhållandet mellan idéhantering och idégenereringsvilja hos Volvo CE och presenterar rekommendationer för fortsatt förbättringsarbete. Detta behov har uppkommit då Volvo CE uppfattat att antalet genererade idéer sjunkit. Följande frågor formulerades i arbetets inledningsfas: Hur påverkas deltagarnas vilja att komma med idéer och förbättringsförslag av idéhanteringssystemet? Finns det brister i Volvos idéhanteringssystem och om så är fallet, hur avhjälps detta? Arbetets empiri samlades genom ett antal intervjuer av deltagare och processledare under hösten 2011 och metoden har varit kvalitativ med grundad teori som ansats. Resultatet av arbetet är ett antal faktorer som tillsammans kraftigt påverkar deltagarnas idégenereringsvilja på lång sikt.

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor.

Övervikt och fetma anses vara ett globalt folkhälsoproblem, vars omfattning tycks ha ökat de senaste årtiondena. Förklaringen till det anses ofta vara en västerländsk livsstil bestående av kaloririk kost och bristande fysisk aktivitet. Att lyckas med en livsstilsförändring tycks därmed viktigt, men svårt. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer som bidragit till initierande och vidmakthållande av en livsstilsförändring. Enskilda intervjuer, med tre kvinnor och tre män, genomfördes därför med individer som vidmakthållit en livsstilsförändring i minst två år.

Syftet med studien var att mäta skillnader mellan anställningsform och det psykologiska kontraktets påverkan till upplevd anställningstrygghet. Vår studie utfördes med utgångspunkt av Isaksson & Bellaaghs (2005) studie: Anställningskontrakt och psykologiska kontrakt - förändrade relationer på arbetsplatserna. På Furuboda folkhögskola genomfördes en enkätstudie på assistenter (N= 46). Resultatet visade att anställningsform påverkar upplevelsen av anställningstrygghet. Tillsvidareanställda upplevde en högre grad av anställningstrygghet jämfört med tillfälligt anställda vilket Isaksson & Bellaagh (2005) även konstaterat.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur dialyssjuksköterskor motiverar de kliniska beslut de fattar avseende ultrafiltration (UF), och att undersöka på vad de baserar sin bedömning om vad som är rimlig ultrafiltrationshastighet (UFR).Metod: Studien är kvalitativ, med explorativ design. Sex sjuksköterskor på en dialysmottagning i Mellansverige intervjuades, och insamlat data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Genom analysen definierades fem kategorier och 14 subkategorier, som speglar meningsenheternas manifesta innehåll. Huvudkategorierna var: datainsamling, kommunikation, erfarenhet och kompetens, åtgärder för att förebygga dialysrelaterade komplikationer samt förutsättningar för implementering av UFR som kvalitetsvariabel.Slutsats: Sjuksköterskornas beslut avseende UF påverkades i hög grad av både patienters och kollegors åsikter, medan ansvarig läkare i ringa utsträckning var delaktig i beslutsprocessen. Beslutet komplicerades av att både ankomstvikt och torrvikt ofta var inkorrekta. Informanterna kände, och tog genom egna initiativ, ansvar för att förebygga dialysrelaterade komplikationer.

Vår rapports syfte är att försöka göra oss medvetna och lyfta fram hur vi förmedlar kunskap som vi inte riktigt kan sätta ord på, alltså den tysta kunskapen. Vi vill även belysa eventuella likheter och skillnader som finns i våra respektive arbete vad gäller förmedlandet av tyst kunskap..