Syftet med studien var att kartlägga svenska elitfotbollstränares erfarenhet och kunskap av idrottspsykologi och idrottspsykologisk rådgivning samt att med hjälp av både tränare och en idrottspsykologisk rådgivare identifiera eventuella hinder och möjligheter för idrottspsykologins inträde till svensk elitfotboll. Tidigare forskning inom området är begränsad då endast en studie undersökt liknande område (Pain & Harwood, 2004). Metodologiskt användes både enkätundersökning (n = 28, M = 45) och uppföljande intervjuer (n = 5) för att besvara de två syftena. Resultaten visade att tränare hade relativt god erfarenhet och kunskap inom de prestationsinriktade arbetsområdena. Vidare fanns en stor öppenhet mot idrottspsykologisk rådgivning förutsatt att personkemin stämde mellan parterna samt att samarbetet skulle fortgå kontinuerligt under hela året.

Syfte, frågeställningar och hypotes Syftet med studien var att studera elevernas upplevda- och faktiska aktivitetsgrad i sam- respektive särundervisning utan tävlingsmomentet. Följande frågor användes för att besvara syftet: Hur ser den faktiska fysiska aktiviteten ut bland pojkar respektive flickor då könen är integrerade respektive separerade i undervisning utan tävlingsmoment? Hur ser den upplevda fysiska aktiviteten ut bland pojkar respektive flickor då könen är integrerade respektive separerade i undervisning utan tävlingsmoment? Studiens hypotes var att om det inte finns något inslag av tävlingsmoment i undervisningen kommer ingen signifikant skillnad kunna påvisas i varken upplevd- eller faktisk aktivitetsgrad för de olika könen i de olika undervisningsformerna. Metod En kvantitativ metod, bestående av experiment och enkäter, användes för att studera aktivitetsgraden hos sammanlagt 138 elever som var 12-13 år gamla. Eleverna fick bära pulsklockor för att mäta faktisk aktivitetsgrad medan de sprang runt en hinderbana. Därefter fyllde de i enkäter för att ange hur de upplevde sin aktivitetsgrad jämfört med andra lektioner.

Denna studie undersöker vilken syn elever har på den skrivna responsen de får av svenskläraren. Responsgivandet är en stor del av lärarens arbetsuppgifter, och det är därför viktigt att veta hur eleverna mottar och förstår kommentarerna. Det är också viktigt för läraren att veta hur synen skiljer sig mellan olika elever. Studien undersöker även vilken erfarenhet elever i en klass på gymnasiet har av ett processinriktat arbetssätt. Studien har gjorts utifrån följande frågeställningar:Hur upplever elever i gymnasiet respons och kommentarer från lärare- Vad kommenteras i texterna och vad tycker eleverna om kommentarerna?- På vilket sätt tar eleverna till sig kommentarerna?Vilken erfarenhet har eleverna av ett processinriktat arbetssätt?För att svara på frågeställningarna gjordes en kvalitativ enkätundersökning, vilken gav 21 svar, och 4 kvalitativa intervjuer.

Med denna studie har jag undersökt om och på vilket sätt svenskundervisningen i grundskolan har förändrats utifrån Lgr 80 och Lpo 94, både vad gäller lärares erfarenheter och åsikter om eventuell förändring i undervisningssättet samt i kursplanstexter. Vad gäller Lpo 94 är det de reviderade kursplanerna från 2000 som studerats och jämförts med Lgr 80. Tre lärare med olika bakgrund och med erfarenhet från undervisning i de båda kursplanerna har intervjuats och deras svar jämförts med varandra. Resultatet av intervjuerna visade att lärarna anser sig äga en större frihet att lägga upp sin undervisning utifrån Lpo 94 samt att Lpo 94 sätter eleven som individ i fokus. Lärarna påpekar också vikten av erfarenhet i sina yrken.

Aggressivitet och utagerande beteenden hos barn är ett växande problem med konsekvenser både på individ och på samhällsnivå. Det finns idag evidensbaserade behandlingsmetoder som förebygger och behandlar barns utagerande beteendeproblem men forskningen visar att få barn får tillgång till dem. Föräldraträning är den metod som har starkast forskningsstöd. Studiens syfte är att med hjälp av kvalitativa intervjuer ge en bild av behandlares erfarenhet och upplevelse av ?De otroliga åren?, ett manualbaserat föräldraträningsprogram inom Barn och ungdomspsykiatrin samt att beskriva hur det tillämpats.

Denna rapport behandlar hur polisen bör agera och vad de bör tänka på när de skall framföra ett dödsbud. Två andra frågor vi ska söka svar på är hur en människa som mottar ett dödsbud kan reagera och vi ska i slutet av arbetet försöka få fram ett förberedelsekort ?inför dödsbud?, eftersom det inte finns några gemensamma rutiner sen innan. Detta har intresserat oss eftersom vi som polisstuderande inte har fått någon djupare utbildning i ämnet och saknar erfarenhet av detta sen tidigare. Vi tycker att det är viktigt att polisen lämnar ett värdigt dödsbud till anhöriga.

Vårt syfte med studien var att ta reda på om och hur socionomutbildningen integreras i kuratorernas praxis. Vi ville även undersöka hur de känslomässigt hanterar arbetet med människor i kris, samt hur de lärt sig dessa strategier. Det är en kvalitativ intervjustudie som byggde på semi-strukturerade intervjuer med sex kuratorer inom hälso- och sjukvården. Studien omfattar våra informanters subjektiva syn på om och hur deras socionomutbildning integreras i deras praxis, vilket gör att studien inte är generaliserbar.Den insamlade empirin i form av intervjuer transkriberades till text och analyserades med teorierna praxisteori, kristeori och copingteori, samt tidigare forskning och litteratur. Vårt material har tolkats genom ett hermeneutiskt förhållningssätt.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns ett samband mellan KASAM och motivation till att öva på sitt instrument, hos gymnasieungdomar i årskurs tre, två klasser, på estetiska programmet. Undersökningen är en kvantitativ enkätstudie med 29 gymnasieelever på en skola i en mellansvensk stad, med bortfall noll. Aaron Antonovskys livsfrågeformulär (KASAM 13) användes för att mäta gymnasieelevernas grad av KASAM, enkäten kompletterades med en egen fråga (benämnd Egen) gällande informanternas motivation till att öva på sitt instrument. De undersökta elevernas motivation till övning (EgenO) hade ett medelvärde på 3.79 varav 7 var det högsta värdet för maximal motivation till övning, vilket kan anses vara varken högt eller lågt. För att sammanfatta resultatet kring korrelationen mellan KASAM i förhållandet till motivation att öva på sitt instrument kan det konstateras att studien visar att informanterna har en relativt låg känsla av meningsfullhet i det de gör.

Syftet med detta projekt är att undersöka och säkerställa funktionen hos tre dieselgeneratorer. För att göra detta har flera undersökningar och kontroller gjorts för att slutligen utmynna i en provstart och testkörning av dieselgeneratorerna. Dessa är sedan tänkta att användas i kursen KV1 Kvalificerad Verkstad. Med denna utrustning kan låga risker för personskador säkerställas även hos användare med begränsad erfarenhet av liknande utrustning. Idag finns endast datorsimuleringar eller utrustning som inte kan användas direkt av eleverna själva på grund av kostnader och risker vid felaktigt handhavande.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SIS133Vt 2013Handledare: Karin Sandwall.

På pediatriska akutvårdsavdelningar vårdas barn mellan 0-18 år med skilda behov. Dödsfall är ovanliga men när de sker ställs vårdare inför utmaningar. Det döende barnets specifika behov tillgodoses oftast av både de naturliga och de professionella vårdarna där vårdandet blir en balansgång mellan att lindra och att bota. Syftet med denna deskriptiva, induktiva studie var att beskriva professionella vårdares upplevelse och erfarenhet av att vårda döende barn på en pediatrisk akutvårdsavdelning. Metoden var kvalitativ, där djupintervjuer analyserades med vägledning av Giorgis beskrivning av det fenomenologiska förhållningssättet.

Övervikt och fetma är ett växande hälsoproblem med risk för följdsjukdomar och kan ses som ett stigmatiserat tillstånd vilket gör området oerhört känsligt att samtala om. Syftet: är att belysa skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med övervikt och fetma bland barn och ungdomar i skolhälsovården. Metod: Individuella intervjuer genomfördes utifrån en semistruktuerad intervjuguide med totalt nio skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier samt åtta underkategorier.

Tidigare forskning pekar på att prehospitala hot och våldsituationer är ett vanligt förekommande problem. Däremot saknas väsentlig fakta om bedömning av dessa situationer före vårdmötet. Detta anses viktigt då hot och våld har en negativ inverkan både på patient och vårdare. Genom att klargöra vad det är som bidrar till att kontakt med polis tas ökas kunskapen kring ämnet och den negativa spiral som hotet kan innebära för både vårdare och patient förhindras. Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors erfarenhet av att bedöma en situation som potentiellt hotfull före vårdmötet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att skapa en djupare förståelse för hur truppgymnaster och simhoppare på nationell elitnivå uppfattar kompetens samt dess betydelse för den inre motivationen att utöva sin idrott. Studien använder sig av self determination theory (SDT) som teoretisk ram och tar avstamp i följande frågeställningar: (1) Vad motiverar dessa idrottare att utöva sin idrott? (2) När upplever sig truppgymnaster och simhoppare kompetenta i sin idrott? (3) Vilken inverkan har den upplevda kompetensen på motivationen hos dessa idrottare? (4) Vilka strategier använder sig truppgymnaster och simhoppare av för att känna sig kompetenta i sitt idrottande?MetodStudien genomfördes med kvalitativa intervjuer med sju elitidrottare inom truppgymnastik och simhopp, vilka tillhör de främsta i sin idrott i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en framarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med utgångspunkt ur ett interpretativt tillvägagångssätt.

Denna studie utgår från en kvalitativ metod och belyser behandlares syn på svårigheter och möjligheter i bemötandet av flickor som har ett självskadebeteende. Vidare undersöks hur behandlaren uppfattar sin betydelse och sitt ansvar för att förändring ska ske genom behandlingsinterventionen samt vilken form av erfarenhet och kunskap som är av vikt för att förändring ska ske. Hermenautisk forskningstradition genomsyrar arbetet och undersökningen utgår från semistrukturerade intervjuer. Fyra respondenter har intervjuats som alla har erfarenhet av att arbeta med flickor som har ett själskadebeteende. Resultatet förklaras utifrån von Wrights punktuella och relationella perspektiv.