Upphandlingsförfarandet är inte någon enkel sak, en upphandling måste följa både svensk lagstiftning och EG-rätten, vilket gör det hela till en relativt invecklad process. De grundläggande principer som utgör lagstiftningen bygger på en vilja att all upphandling ska ske på marknadens villkor och att det är på så sätt de mest optimala förutsättningarna ges. På senare år när principen om en hållbar utveckling fått en allt högre prioritet inom Sverige och Europa har det blivit aktuellt att ställa miljökrav i samband med offentliga upphandlingar, något som inte är helt okomplicerat. Hos flera aktörer i samhället går meningarna isär om vilka miljökrav som faktiskt kan ställas vid offentlig upphandling, utan att bryta mot lagstiftningen. Det finns många faktorer som kan vara en bidragande faktor till att miljökrav inte ställs vid upphandlingar, till exempel ekonomi, tid, ledning och organisation för att nämna några.

Uppsatsen tar upp frågan huruvida upphandlande enheter kan ställa krav på svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar utifrån både nationella och gemenskapsrättsliga regler. Ämnet är aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun väckt stor diskussion i media då ärendet i nuläget ligger hos EG-domstolen.De juridiska områden som berörs är europeisk integrationsrätt, arbetsrätt och upphandlingsjuridik. För att besvara frågan har vi utrett vad är gällande rätt på området genom att undersöka relevanta rättsfall samt tagit upp hur frågan diskuteras i den svenska samhällsdebatten. Utifrån detta har vi svarat på frågeställningen och diskuterat kring en framtida lösning på problemet. I nuläget kan den upphandlande enheten inte ställa dessa krav men vi ser en eventuell förändring i framtiden..

Offentlig upphandling är idag ett hett debatterat ämne där det finns avvikande åsikter om dess lämplighet. Vissa är av åsikten att offentlig upphandling är det enda sättet för att en rättvis konkurrens ska ske mellan företagen i anbudsgivningen till statliga-, landstings- och kommunala upphandlingar. Andra är av åsikten att som lagen om offentligupphandling är utformad idag medför det att vissa kriterier inte kan värderas i upphandlingsprocessen, exempelvis får kvalité en undanskymd roll. Vidare ses lagen om offentlig upphandling som en begränsande faktor för en effektiv utveckling mellan organisationer, avtalen hindrar dem från att ta till sig innovationer.Syftet med uppsatsen är att undersöka om det används några relationsfrämjande åtgärder mellan organisationerna Karlstadbuss och Swebus. Eftersom Karlstadbuss är en kommunal organisation måste de tillämpa lagen om offentlig upphandling vid val av leverantör.

I denna uppsats har vi utifrån SKTF-tidningens genomförda undersökning försökt att utreda huruvida den i undersökningen påstådda motsättningen mellan den för LOU grundläggande principen om affärsmässighet och möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling existerar. Således blir även avsikten att studera vilka principer som påverkar möjligheterna att ställa sociala villkor enligt LOU samt att urskilja eventuella motsättningar mellan dessa principer och möjligheterna att ställa sociala villkor. Eftersom LOU står inför en förändring 1 januari år 2008 blir syftet också att försöka utreda om dessa förändringar kommer att leda till en tydligare reglering angående möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling. Våra preciserade frågeställningar omfattas av forskningsfrågor som lyder som följer: Vilka motsättningar finns mellan LOU:s grundläggande principer och möjligheter att ställa sociala villkor? Och hur ställs sociala villkor i praktiken för att undvika dessa motsättningar? samt kommer införandet av NLOU att medföra en tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor i offentlig upphandling än det som stadgats i LOU?Vi använder oss av en traditionell juridisk metod för att fastställa gällande rätt, de lege lata.

Uppsatsen har ett undersökande syfte där tillämpningen av ?Lagen om offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader? (LOU, 2007:1091) och ?Lagen om offentlig upphandling inom området vatten, energi, transporter och posttjänster? (LUF 2007:1092) undersöks med utgångspunkt i en decentraliserad kommunal organisation. Syftet med uppsatsen är att undersöka om regelverkets utformning och tillämpning påverkar kommunerna i en riktning mot ett ökat tjänstemannainflytande under upphandlingsprocessen. Maktförhållandet mellan tjänstemännen och lokalpolitikerna under upphandlingsprocessen är det förhållande som särskilt undersöks. Detta för att kunna förstå hur den moderna kommunala organisationen har kommit att utvecklas, i en tid då allt fler kommunala förvaltningsområden upphandlas.

Denna uppsats ska kartlägga och beskriva relationen mellan egna inköpsstrategier och lagen om offentlig upphandling (LOU) inom Försvarsmaktens upphandlingsprocess. Vår teoretiska referensram och det som behandlar egna inköpsstrategier utgörs av Peter Kraljics (1983) modell. Modellen bygger på fyra stycken faser: klassificering av inköpt material, marknadsanalys, strategisk positionering och utarbetandet av handlingsplaner. För att utreda detta har vi genomfört en fallstudie på Försvarsmaktens Logistik, FMLOG. Vi har intervjuat berörd personal samt behandlat upphandlingar genomförda av FMLOG.Analysen av upphandlingsarbetet och upphandlingarna visar en konflikt i relationen mellan egna inköpsstrategier och LOU.

Syfte:Vi vill med utgångspunkt i relevant teori, undersöka och beskriva svenska småföretags affärssystem och genom att jämföra med teorin analysera införandeprocessen och konsekvenserna av denna. Metod:En fallstudie med fyra användareföretag och en systemutvecklare. Fallstudien baserades på halvstrukturerade intervjuer med nyckelanvändare på respektive fallföretag. Empirien har ställts mot relevant teori och analyserats och diskuterats. Slutsats:Användareföretagen är nöjda med affärssystemet trots att varken upphandling och implementering följer teorins normer..

I dagens läge behöver organisationer ha bättre uppsikt över sin miljöpåverkan. I dag saknas en metod för att se upphandlingens miljöpåverkan för en organisation. Med upphandling menas i denna studie alla varor/tjänster som köps in till en organisation. Miljöpåverkan för varor/tjänster syftar på de emissioner som uppstår från upptag av råvara, förädling och transporter av varor/tjänster framtill att de köps in till organisationen. Det finns en metod som testats en gång, denna studie utgår ifrån den.

Denna uppsats syftar till att analysera relationsmarknadsföringens roll vid offentlig upphandling. Den kommer även att försöka genomlysa till viken grad en relationsmarknadsföringsstrategi är genomförbar, samt hur detta kan vidareutvecklas för att skapa konkurrensfördelar. För att uppfylla detta syfte har en fallstudie av företaget SWEDE (Swedish Emergency Disaster Equipment), vilket verkar inom ett nischsegment av sjukvårdssektorn, närmare bestämt akutsjukvård/sanering genomförts. Fallstudien har genom en kvalitativ metod med utgångspunkt i grunderna inom modern relationsmarknadsföring undersökt vilka problem, samt möjligheter ett företag på en marknad vilken kontrolleras av Lagen om offentlig upphandling ställs inför.Vidare har andra teorier som stakeholder mapping varit en teoretisk grund för att identifiera viktiga aktörer och deras roll i den offentliga upphandlingsprocessen. De grundprinciper vilka Lagen om offentlig upphandling bygger på har presenterats och diskuterats ur fallföretagets synvinkel för att se hur de kan tänkas begränsa eller möjliggöra en framgångsrik relationsmarknadsföringsstrategi.Utifrån de genomförda intervjuerna, vilka haft för avsikt att skapa en djupare förståelse för det studerade problemområdet, drar jag slutsatsen att fallföretaget strävar efter att använda sig av relationsmarknadsföring i den mån det är möjligt utan att bryta mot Lagen om offentlig upphandling, då detta riskerar att resultera i juridiska påföljder.

The building and plant sectors represent a large part of Sweden?s energy use. Putting energy requirements in public procurement as a tool for reducing energy consumption in the building and plant sectors is therefor an opportunity that operators can take advantage of. The aim of this thesis was to map the energy requirements in procurement that operators in the public sector use today in building and plant projects. The analysis was made with respect to if the energy requirements corresponded to the parts with large energy use in building and plant projects and also in which way energy requirements in procurement are written in the contract.

Denna uppsats frågeställning ämnar ta reda på hur det rådande informationssäkerhetsarbetet på tre olika svenska kommuner ser ut när de anskaffar sig nya informationssystem. För att analysera om det rådande informationssäkerhetsarbetet kan anses tillräckligt så kommer författarna att använda sig av ett ramverk baserat på SIS-ISO/IEC 27001:2014, SIS-ISO/IEC 27002:2013 samt myndigheten för samhällskydd och beredskaps publikation Vägledning - informationssäkerhet iupphandling. Genom att utföra intervjuer med respektive kommuns informationssäkerhetsansvariga samt genom att ta del av deras styrdokument så har en slutsats varit möjlig att dras. Slutsatsen som dras är att det informationssäkerhetsarbetet som utförs på dessa kommuner är i vissa fall bristfälligt trots att det finns många delar som utförs väl..

Offentlig upphandling är ett område som varje år omsätter stora belopp i Sveriges ekonomi. När en upphandlande enhet skall göra inköp av varor eller tjänster som inte är av obetydligt belopp skall enheten tillämpa reglerna om offentlig upphandling. I lagen om offentlig upphandling (LOU) finns det en lagstadgad möjlighet för anbudsgivare att komplettera sitt anbud, 1 kap. 21 §. Rättsregeln att komplettera sitt anbud skulle kunna tolkas som ett avsteg från den för offentlig upphandling gällande likabehandlingsprincipen.

The overriding purpose of this graduate thesis is to evaluate if municipalities and county councils can deviate from the legislation of public procurement during procurement of customer choice agreements within the health and social care area. The intention of this Quasi-market is to provide the users with competition in terms of quality rather then the general principal rule of economic value.My conclusion results in a legal situation without rules of general procedure. So far the authorities make their own regulation in the field of customer choice agreements. The problem lies within the authorization of new contractors and their right to make an appeal against resolutions made by the authorities social care divisions.One solution is to legislate within the present law of public procurement. Another way to solve the problem is to create a lex specialis apart from the present public procurement regulation..

Syftet med studien är att undersöka potentialen för en cirkulär affärsmodell inom möbelindustrin. Genom en enkätundersökning har landsting/regioner, kommuner och myndigheter tagit ställning till frågor som utgår från konceptet cirkulär ekonomi. Resultatet av studien visar att det finns en mycket låg efterfrågan för en cirkulär affärsmodell inom den offentliga sektorn. Det marknadshinder/barriär som framförallt anses begränsa införandet av en cirkulär ekonomi är det juridiska ramverket, lagen om offentlig upphandling (LOU)..

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.