En tredjedel av den mat som produceras slängs samtidigt som en stor del av jordens befolkning svälter. Såväl konsumenter, myndigheter, butiker och icke-statliga organisationer kan arbeta mer aktivt för att minska livsmedelssvinnet. Vissa miljömärkningar innehåller kriterier för hur livsmedelsbutikers miljöarbete ska fungera. Idag det finns det ingen miljömärkning av butiker som ställer krav på åtgärder för att minska livsmedelssvinnet eller hur svinnet ska hanteras. Syftet med denna studie är att ta fram och utvärdera förslag till svinnreducerande kriterier för Naturskyddsföreningens Bra Miljöval-märkning av butiker. För att uppnå syftet studerades relevant litteratur och intervjuer genomfördes med anställda i fem olika Bra Miljöval-märkta butiker.

Bakgrund: Bristande kommunikation är en av de vanligaste orsakerna till vårdskador. Bristande kommunikation orsakar lidande för den enskilde patienten och en ökad belastning på vården med exempelvis extra vårddygn. Kommunikation och informationsöverföring är av Socialstyrelsen identifierat som ett riskområde i vården. Flera studier samt nationella och internationella myndigheter rekommenderar standardiserade verktyg vid överrapportering. Den kirurgiska patienten är särskilt utsatt och råkar oftare ut för vårdskador.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning upplever sitt föräldraskap, samt hur professionella uppfattar detta föräldraskap.Vi har använt oss av frågeställningarna; Hur beskriver och upplever föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning sitt föräldraskap? Hur upplever föräldrarna bemötandet från omgivningen? Hur uppfattar professionella föräldrarna och deras föräldraskap?Vi har använt oss av kvalitativ metod med bandade intervjuer. Vi har intervjuat en förälder med intellektuell funktionsnedsättning samt två kuratorer som arbetar inom vuxenhabiliteringen. Kuratorerna har arbetat och arbetar nära föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. I resultatet har vi tagit upp olika perspektiv på föräldraskap gällande föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är dels att ta reda på hur socialsekreterarna i två större och två mindre kommuner i Mellansverige arbetar med biståndsfrågorna utifrån aspekterna mottagning, metodanvändning, samverkan, klientinflytande samt uppföljningar. Syftet är även att undersöka hur socialsekreterarna arbetar för att utforma biståndet (för försörjningsstöd samt livsföring i övrigt) så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Metoden som valts för genomförandet av studien är kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan kommunerna gällande arbetet med försörjningsstöd. Exempelvis framgår att i de större kommunerna får klienterna först träffa en mottagningssekreterare medan klienterna i de mindre kommunerna får kontakt med socialsekreterarna på försörjningsstödverksamheten direkt.

Liksom andra myndigheter i statlig regi har Försvarsmakten sedan 2004 arbetat med sin värdegrund. Avsevärda resurser har investeras i att arbeta fram värdegrundsorden Öppenhet, Resultat och Ansvar, på vars grund allt arbete inom organisationen ska vila. Syftet med denna uppsats har varit att studera de upplevda effekterna som Försvarsmaktens värdegrundsarbete haft på officerares arbete med trupputbildning. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där det empiriska materialet framtagits med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex officerare på tre olika förband i Stockholmsregionen. Utifrån tidigare teori och forskning om organisationskultur och värdegrund identifierades tre grundläggande teman som särskilt intressanta vad gäller värdegrundens effekter, huruvida officerarna finner att arbetet med värdegrunden skapat en större ?vi-känsla? inom organisationen, om arbetet ökat förtroendet för Försvarsmakten som myndighet och arbetsgivare samt om upplevelserna skiljer sig mellan yngre och äldre officerare.

Tanken med denna uppsats var att vara till hjälp för att synliggöra och skapa diskussion bland skolans pedagoger om hur man kan upptäcka att elever far illa i hemmet och hur anmälningsplikten hanteras i dess verksamhet. Vi önskade att denna uppsats skulle kunna leda till ett bättre samarbete mellan socialtjänsten och skolans verksamhet. Detta för att elever som far illa i hemmet ska få hjälp av skolan i tid. Vårt resultat i undersökningen byggde på kvalitativa intervjuer med pedagoger, rektorer och socialsekreterare, och hade till syfte att visa på hur vårt valda arbetsområde fungerade i praktiken. Undersökningen visade att skolans personal har brister i kunskap om anmälningsplikten och vilka signaler elever kan visa som far illa i hemmet.

1 januari 2010 träder förordning 2009:907 i kraft. Denna förordning medför krav på svenska statliga myndigheter att införa ett miljöledningssystem (MLS). Med anledning av detta avser denna studie att utifrån förutsättningar som ligger till grund för en lyckad integrering av MLS bedöma hur Uppsala universitet på bästa sätt kan möta dessa krav. Efter genomgång av litteratur har fyra faktorer som anses vara betydande för integreringsprocessen valts ut. Dessa är; anpassning av MLS till andra ledningssystem, ansvarsfördelning, kommunikation samt utbildning och kompetens.

Ungdomsarbetslösheten är ett problem i Sverige och det finns flera unga som uppbär försörjningsstöd. Det har visat sig vara svårt för en del ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden och kommunerna har ett ansvar för skapa arbetsmarknadsåtgärder som kan hjälpa personer att komma ut i arbetslivet. En del unga är mer utsatta än andra vilket gör att de kan vara i behov av ett intensivare stöd. Denna studies syfte är att undersöka vilka komponenter eller händelser i Case management-projektet som haft inverkan för de unga vuxnas livssituation. Projektet som är en arbetsmarknadsåtgärd syftar till att hjälpa ungdomar som har svårigheter med att strukturera upp sin vardag.

Syftet med denna utredning är att ur ett nätverksperspektiv undersöka ett antal bakomliggande faktorer till Scanias påverkat etableringsprocessen. För att kunna utföra detta har vi använt oss av en modell av Blankenburg (1989) som beskriver utlandsetableringen ur ett nätverksperspektiv. Modellen har ytterligare anpassats till den aktuella marknaden och tidpunkten för inträdet. De nätverksfaktorer som undersöks i uppsatsen är: grad av motstridande intressen, företagets rykte, det polska nätverkets internationaliseringsgrad, företagets nätverkskunskap och nätverkskontextens internationaliseringsgrad. Undersökningen är en fallstudie där personliga intervjuer genomförts för insamlig av data.

År 2009 införde Justitiedepartementet Klarspråk i Jönköping. Klarspråk är ett projekt med ett självkontrollstest och riktlinjer för hur myndigheter ska kommunicera till allmänheten med ett enkelt och tydligt språk. Syftet med denna studie är att jämföra om Länsstyrelsen i Jönköpings skriftliga ex-ternkommunikation har förändrats sedan Klarspråksprojektet infördes år 2009 i Jönkö-ping. Genom en kvalitativ textanalys och ett strategiskt urval kommer sex handlingar från Länsstyrelsen i Jönköping analyseras. Tre handlingar före och tre handlingar efter år 2009. Handlingarna är reella dokument som avser beslut om djurhållning i Jönköpings län. Texterna analyseras och jämförs med hjälp av Klarspråksprojektets självkontrollstest och riktlinjer samt genom en stilistisk analys tillsammans med den linjära kommunika-tionsmodellen.

Syftet med denna uppsats är att klarlägga varför älgstammen och framförallt andelen tjurar, är på väg nedåt i Sverige. Trots att det finns stor expertis i form av myndigheter, forskare och en engagerad jägarkår har den negativa utveckling inte kunnat stoppas. Enligt Douglas North kan svaret till denna typ av fenomen möjligen ligga i interaktionen mellan formella (SFS 1987:259 och SFS 1987:905) och informella regler (traditionerna). I sådana fall skulle älgstammens nedgång kunna knytas till de traditioner som präglar älgjägarnas jaktmetoder när dessa kommer på kollisionskurs med de formella reglerna. Jag liksom många andra, däribland Fell (2006), hävdar att en annan form av regler, så kallade godtyckliga regler, kan spela en avgörande roll för hur människor agerar i jaktsituationer.

Varje år kommer många invandrare från olika länder runt om i världen till Sverige med olika språk, kultur, synsätt och traditioner. Detta medför kommunikationsvårigheter i mötet med myndigheter såsom hälso- och sjukvården. Syftet med den här studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att möta utländska föräldrar inom barnhälsovården. Arbetets metod är en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades åtta BVC distriktssköterskor vilka hade långa erfarenheter inom barnhälsovården.  Distriktssköterskorna valdes från tre vårdcentraler inom invandrartäta områden.

1994 fattade riksdagen beslut om att reformera det svenska pensionssystemet. Det nya systemet baseras på individens totala livsarbetstid och egna engagemang i sitt sparande, och är konstruerat för att vara självreglerande och självfinansierande. Som en konsekvens av systemets konstruktion, delvis på grund av felaktiga grundantaganden vid pensionssystemets utformning, kan medborgarna också komma att behöva ett längre arbetsliv än nu för att nå samma pensionsnivåer som tidigare generationer.Min frågeställning i uppsatsen är:Vilka beskrivningar och föreställningar om pensioner och pensionssystemet kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet?Metodiskt grundar sig min analys i ett perspektiv inspirerat av klassisk retorik och Hallidays funktionella grammatik. När jag studerat artikelmaterialet utkristalliserar sig ett antal gemensamma teman.

Syftet med studien är att öka förståelsen för den process som leder till hemlöshet. Utifrån intervjuer med nio personer belyses de hemlöshetsgenererande processer som för var och en av dem lett till att de förlorat sin bostad och inte kunnat få någon ny.Intervjuerna har analyserats med hjälp av fattigdomsspiralen. Analysen visar hur de intervjuades resurser successivt har utarmats när de passerat genom olika stadier av kriser och svårigheter. Successivt har de förlorat makten över sina liv och för några av dem har detta lett till permanent fattigdom och utslagning. Genom att använda ett krisperspektiv kan utslagningsprocessen göras tydlig.Studien visar också hur socialtjänsten för flera av de intervjuade medverkat i utslagningsprocessen.

Uppsatsen riktar sig till att öka tillgängligheten för äldre i Galgamarken, ett område som pekas ut som ett typisk exempel för problemet. Problemet är mycket aktuellt med en befolkning vars andel äldre ökar. Enligt regler fastslagna av Förenta nationerna, regler som Sverige beslutat att följa, så ska svenska myndigheter planera för samhällets svagaste grupper. Teori av goda lösningar som möjliggör god tillgänglighet gås igenom och olika forskares synpunkter ger en bred bild på hur lösningarna kan utformas. Genom användning av stråkstrategi så identifieras stråk med särskilt behov av åtgärder. Åtgärdas de utvalda stråken så kommer den generella tillgängligheten öka på Galgamarken. Situationen mellan teori och praktiskt utförande analyseras.