Våld kan vara självförvållat, interpersonellt eller kollektivt. Våld i nära relationer mot kvinnor förekommer i alla länder oberoende av social-, ekonomisk-, religiös- eller kulturell tillhörighet och resulterar i kortsiktig och långvarig ohälsa för den utsatta kvinnan i form av bland annat posttraumatisk stress, fysiska skador och låg självkänsla.Sjuksköterskan ska enligt rådande lagar och riktlinjer ge stöd och hjälp för att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Sjuksköterskan har därför ett ansvar att uppmärksamma och hjälpa de våldsutsatta kvinnorna.Screening används för att i ett tidigt skede upptäcka individer i riskzonen för ohälsa. De screeninginstrument som används ska vara valida och reliabla. Mellan år 1979 och 2003 utformades 33 olika screeninginstrument för våld i nära relationer, däremot finns ännu ingen ?Gold standard? för att se till att validiteten upprätthålls.

Syftet med denna studie är att undersöka hur våld i nära relationer konstrueras i den politiska debatt som äger rum i massmedia. För att kunna genomföra detta har vi valt ut och analyserat 25 debattartiklar. Studiens analysmetod utgörs av den kvalitativa innehållsanalysen med en deduktiv ansats, och gör således studien kvalitativ.Utgångspunkten för studien är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som menar att verkligheten är socialt konstruerad, där innebörden av olika sociala fenomen skapas i samspel mellan människor. Vi har även valt att använda oss av ett genusperspektiv, för att kunna studera framställan av maskulinitet och femininitet i samband med våld i nära relationer.Under analysen av vår empiri, har vi strävat efter att fånga hur våld i nära relationer konstrueras genom att studera det utifrån olika perspektiv såsom hur det framställs som socialt problem, hur dess aktörer framställs gällande maskulinitet, femininitet samt ansvarsfördelning samt vilka lösningar som framställs som betydelsefulla. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion samt en diskussion om studiens kunskapsbidrag och förslag på vidare forskning..

Våld i nära relationer existerar i de flesta samhällen och förekommer bland såväl heterosexuella som samkönade par. Mycket forskning har främst ägnats åt mäns våld mot kvinnor där offret ofta orsakas stort lidande. Men våld som konfliktlösningsmetod är inte förbehållet män utan används även av kvinnor. En kartläggning av mäns och kvinnors våld i nära relationer i en svensk allmänpopulation planeras och ett frågeformulär har sammansatts och översatts från engelska. Denna uppsats ingår i valideringsstudien av formuläret.

Syftet med den kvantitativa studien var att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män i substitutionsbehandling vid opiatberoende, när det gäller relationer till barn, närstående samt socialt nätverk. Sett ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv har substitutionsbehandling fått ett allt större intresse genom Missbruksutredningens (SOU 2011:6) förslag om en ökning och tillgänglighet till denna behandlingsform. Resultatet visar på både skillnader och likheter mellan könen. De största skillnaderna återfanns beträffande relationer till barn. Slutsatsen är att det är troligt att relationer till barn, närstående och socialt nätverk förbättras av pågående substitutionsbehandling.

Hur elever i år fem upplever relationers betydelse för sin motivation och inlärning. Ur ett elevperspektiv undersöker vi hur betydelsefullt det är med goda relationer till såväl pedagoger som kamrater..

Allteftersom livslängden ökar i Sveriges demografiska struktur höjs andelen äldre i befolkningen vilket skapar en ökad efterfrågan av äldreomsorg. För att möta denna efterfrågan krävs ny kunskap, förändringar och förbättringar om hur vi i framtiden kan garantera våra äldre god vårdkvalitet. Genom att använda en mixed-methods design bestående utav datainsamling från kvalitativa och kvantitativa observationer är denna studies syfte att undersöka och beskriva interaktionen mellan vårdgivare och vårdtagare utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på social resursteori och en modell för interpersonellt resursutbyte. Studiens primära forskningsfråga är att undersöka vilka interpersonella resurser som utbyts mellan vårdgivare och vårdtagare. Studiens resultat rapporterar att ett brett spektrum av resurser utbyts mellan aktörerna och analysen presenterar två komplimenterande teoretiska dimensioner i vilka olika typer av resursutbyten sker, en socialt orienterad dimension och en uppgiftsorienterad dimension.

Ledaren har en betydande roll för medarbetarnas prestationer och arbetstrivseln i en organisation. Föreliggande studie undersökte sambandet mellan upplevelsen av olika ledarstilar och arbetsattityder där tidigare forskning visar att ledarstilar har betydelse för arbetsattityder. Prövning för interaktioner mellan ledarstilarna genomfördes även. Ledarstilarna som behandlades var den relationsorienterade, uppgiftsorienterade samt förändringsorienterade stilen. De arbetsattityder som mättes var arbetstrivsel, arbetsinlevelse samt organisationssamhörighet.

Syftet med studien var att undersöka några behandlares erfarenheter och upplevelser när det gäller att inkludera frågor om sexualitet och relationer i missbruksbehandling samt se om det finns faktorer som kan vara hindrande respektive främjande när det gäller att ställa dessa frågor. Studien utgår ifrån en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer från behandlare som har flera års erfarenhet av missbruksbehandling. Resultatet tolkas utifrån Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. I resultatet har det framkommit att samtliga intervjupersoner är överens om att bemötande och relation mellan klient och behandlare har en stor och avgörande faktor för hur och vad man kan prata om i behandling.

Examensarbetet är en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkänt duktiga tränare. Studien har på ett induktivt sätt undersökt hur dessa tränare praktiserar för att upprätthålla en positiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem tränare är uppgiftsorienterade vilket innebär att de fokuserar på individens individuella framsteg, istället för på resultatet. Detta tillvägagångssätt bidrar till en högre inre motivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsätter idrotta längre upp i åldern. Samtliga tränare arbetade med individuella samtal och påpekar att detta är ett viktigt instrument för att få aktiva att komma över förluster och bibehålla en positiv motivation.

SammanfattningTitel: Event ? ett relationsskapande verktygNyckelord: eventmarknadsföring, relationer, kommunikationFrågeställning: Hur fungerar event som ett relationsskapande verktyg?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur event påverkar, förstärker och utvecklar relationen mellan företag (uppdragsgivare) och konsument (besökare).Metod: Det är en kvalitativ studie med ett deduktivt angreppssätt. Sex öppna individuella intervjuer har genomförts, detta för att ämnet skall vara helt uttömt.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen inleds med en bakgrund till ämnet eventmarknadsföring. Vidare följs detta upp av teorier angående relationer och kommunikation.Empirisk studie: Data är insamlad via öppna individuella intervjuer som har skett via telefon eller ett personligt möte med tre eventbyråer och tre företag som använder event i sin marknadsföring.Slutsats: Event fungerar som ett relationsskapande verktyg i den mån att det påverkar, förstärker och utvecklar relationer. Detta görs med hjälp av inslag, så som sinnen, som ej nyttjas lika frekvent i vanliga marknadsföringskanaler.

Introduktion: Tidigare forskning kring partnervåld har främst omfattat våld i heterosexuella relationer och begreppet partnervåld har använts i det närmaste synonymt med mäns våld mot kvinnor. Precis som våld i heterosexuella relationer är samkönat partnervåld inte ett nytt fenomen, dock relativt outforskat. Syfte: Att undersöka och beskriva uppfattningar om våld som begås i samkönade relationer avseende skillnader mellan män och kvinnor. Metod: Studenter från Mittuniversitetet rekryterades (N = 227; 126 kvinnor och 101 män), vilka läste en vinjett och besvarade en enkät. I vinjetterna illustrerades våld i en samkönad relation med antingen två män, eller två kvinnor.

Podcasten är i Sverige ett nytt medium. Denna kanal särskiljer sig från andra mer etablerade medier i det avseende att korta relationer vanligtvis uppstår mellan podcasts och sponsorer. Det som är uppseendeväckande med detta är att teorier gällande relationsutbyten förespråkar långsiktiga relationer. Attribut som är av betydelse för relationsutbytets utveckling är: relationens längd, förtroende, ömsesidigt beroende, normer, och anpassning. Intressant blir således att undersöka hur detta kan komma sig.

Syftet med denna empiriska studie har varit att belysa hur barn talar om kärlek, sexualitet och relationer, samt hur pedagoger arbetar och interagerar med elever för att utvecklas tillsammans i dessa frågor. Viktigt under studien har varit att titta på olika sorters relationer och hur dessa skapas i sociala sammanhang. Detta har skapat två frågeställningar som besvarats i studien: Hur arbetar pedagoger med dessa ämnen i lärandesituationer? Och hur resonerar några enskilda barn kring kärlek, sexualitet och relationer utifrån barns perspektiv?Den etnografiska fältstudiens metoder har applicerats genom observationer samt djupintervjuer med två barn och en vuxen har genomförts och sedan använts som grund för vidare analys och diskussion.Resultaten visar att barnen resonerar olika kring dessa ämnen och att pedagogerna arbetar på skilda sätt i lärandesituationer där dessa ämnen tas upp. Vidare belyses samtalet och kommunikationen som viktiga beståndsdelar för att skapa förtroende mellan barn och pedagog i skolans verksamheter..

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka kvinnors våld mot män i nära relationer. Undersökningen bestod av fem intervjuer med våldsutsatta män i nära relationer. Dessa analyserades med hjälp av tidigare forskning samt viktimologi, genusteori och Connells maskuliniteter som teoretiska utgångspunkter. Under arbetets gång framträdde tre teman, vilka var männens upplevelser och erfarenheter av: våld i nära relationer, hjälpinsatser och bemötande samt männens syn på maskulinitet och manlighetsnormer. Resultatet visade i vilken omfattning våld utövas mot män samt vilken form av våld som var den mest förekommande.

Syftet med studien var att se om och hur en individs anknytningsstil påverkar valet av relationer under barndomen, tonårs- och nutid. Utgångspunkten var Bartholomew och Horowitz (1991) fyra anknytningsstilar och frågeställningen var: Kan man med kvalitativa intervjuer se likheter respektive skillnader mellan de fyra grupperna med avseende på uppväxt, val av relationer och vad en individ anser vara en nära respektive ytlig relation. Med hjälp av enkäten Relationship Questionnaire valdes sju deltagare ut för intervjuer. Den semistrukturerade intervjuguiden gjordes av författarna utifrån Adult Attachment Interview och Relationship Questionnaire. Resultatet visade att anknytningsstilen är densamma i barndomen och i vuxen ålder och att den påverkar vänskaps- och kärleksrelationer för grupperna secure, preoccupied och fearful men inte för gruppen dismissing.