Våld kan förekomma i alla typer av relationer oavsett den sexuella läggningen eller könet påindividerna. I och med det heteronormativa synsättet som styr samhället uppmärksammas intevåldsutsatta individer i samkönade relationer tillräckligt mycket vilket bidrar till störreutsatthet, bristande forskning och obefintlig stöd och skydd. Syftet med den här fördjupandelitteraturstudien var att sammanställa forskning gällande våldsutsatta i samkönader relationer,med fokus på samhällets bemötande, deras situation, eventuellt stöd och skyddsåtgärder.Resultatet presenterades i en tabell som låg till grund för den kritiska granskningen avartiklarna. Resultatet presenterades även i löpande text under tre kategorier, våldsutsatt isamkönade relationer, våldet och samhället, och forskning kring våldet. Våld i nära relationerförekommer i lika stor utsträckning för individer i samkönade relationer som i heterosexuellarelationer.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur personal i förskolan arbetar med relationsskapande och vilken betydelse samspel har i verksamheten. Det är en kvalitativ undersökning där både enkäter och observationer har använts på fem olika förskolor i Sverige för att synliggöra personalens arbetssätt kring relationer och samspel. Resultatet visade att samspel och relationer har en betydande roll för barns utveckling och lärande. Några begrepp som personalen beskrev som värdefulla för att relationer ska byggas och utvecklas var trygghet, lyhördhet, delaktighet och att utgå ifrån varje individ. En slutsats är att relationer är en ständigt pågående process i förskolans verksamhet och att samspel har en betydande inverkan på relationers utveckling..

Den kvalitativa studien med hermeneutisk ansats handlar om Norrköping kommuns bemötande av våld i samkönade relationer. Undersökningen gjordes genom att intervjua olika befattningar med syftet att förbättra homosexuellas behov i samhället. Dessutom användes tidigare forskningslitteratur för att kunna anknyta till empirin. Studiens utgångspunkt är heteronormativiteten och belyser hur kommunen agerar i våld av samkönade relationer, sett ur olika befattningars perspektiv. Resultatet av denna studie visar att heteronormen är förankrad i samhället, vilket också avspeglas i bemötandet av homosexuella personer med våldsproblematik..

Fokus på denna uppsats är våld i lesbiska relationer och den omgivning som dessa individer möter i sin livssituation. Uppsatsen övergripande syfte är att se om våld i lesbiska relationer uppmärksammas respektive inte uppmärksammas av omgivningen samt vilka skäl omgivningen anger. Uppsatsen som dels bygger på aktionsforskning handlar om att undersökaren och informanten tillsammans försöker att lösa befintliga problem. Denna uppsats handlar därför om att utveckla yrkeskunskaper om våld i lesbiska relationer för att kunna förbättra professionella färdigheter. Undersökningen som har gjorts omsätts till en handlingsplan för att utveckla en förändring inom ämnet våld i lesbiska relationer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal professionella i sitt arbete bemöter män som brukar våld i nära relationer. Vidare vad det finns för hjälp och stöd för dessa män. Utifrån en kvalitativ metod och hermeneutisk utgångspunkt har vi intervjuat professionella på tre olika verksamheter. Studiens resultat visar att män som brukar våld i nära relationer är en heterogen grupp som behöver individanpassad behandling och insatser. Behov och efterfrågan efter insatser är stora.

Romantiska relationer på arbetsplatsen ökar i frekvens då många idagtillbringar mer tid på arbetsplatsen. Dessa relationer påverkar inte bara individerna i paret utan har effekter även för deras medarbetare och organisationen de arbetar i. Syftet med studien var att förstå hurrelationerna påverkar och upplevs av dem som inte själva är involverade i den. För att uppnå detta gjordes halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och fyra män, vilka analyserades tematiskt. Ur resultatet framkom åtta teman som inverkar på hur romantiska relationer upplevs.

Denna uppsats fokuserar på huruvida sociala möten och relationer finns mellan särskolebarn och grundskolebarn, och hur de i så fall fungerar. För att få en förståelse för detta har vi gjort litteraturstudier och genomfört intervjuer med personal i de båda skolformerna på tre olika skolor.Uppsatsen innehåller en teoretisk bakgrund kring sociala möten och relationer, en historisk tillbakablick, samt definitioner av olika begrepp. Genom våra intervjuer har vi sett att sociala relationer mellan grund- och särskolebarn inte förekommer särskilt frekvent. Vi har kommit fram till att lokalintegrering inte leder till djupare relationer, men det skapar dock möten som leder till att barnen får ökad förståelse och acceptans för varandra..

Syftet med denna undersökning är att få inblick och förståelse för hur relationer mellan lärare och elever kan se ut i Sydafrikanska skolor. Jag ville ta reda på hur lärare i Sydafrika ser på relationer mellan lärare och elever samt vad de finner som viktigt i bra relationer till eleverna.Undersökningen gjordes på en skola i en svart kåkstad i Sydafrika och metoden som användes i datainsamlingen var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tre lärare i åldrarna 39-59 år. Jag har med min undersökning kommit fram till att lärarna är överens om att goda relationer och förståelse till eleverna är viktigt för att undervisningen i skolan ska flyta på så smidigt som möjligt. Lärarna är eniga om att alla elever ska behandlas lika, även om det finns delade åsikter ifall alla blir det eller ej.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som leder till både motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar aktivitetsförmågan hos den drabbade individen. Arbetsterapeuten kan bidra till att klienten kan förbättra sin kapacitet till aktivitetsförmåga genom återtränade och kompensatoriska åtgärder. Tre åtgärdsmodeller som tillämpas i praxis är Bobathmodellen, den Uppgiftsorienterade modellen samt CI-terapi. Kunskapen om i vilken utsträckning dessa används i praxis är dock bristfällig. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga tre arbetsterapeutiska åtgärdsmodeller som tillämpas inom slutenvården för individer med nedsatt hand- och armfunktion efter stroke.

Att vårda sina relationer har för företag blivit betydligt viktigare och mer tid har lagts på utvecklandet av relationsmarknadsföring. Hur dessa relationer skapas och vad som gör att de utvecklas och bibehålls har dessutom varit i forskarnas blickfång. I dagens forskning åtskiljs relationer mellan företag samt relationer mellan företag och konsumenter.Syftet med denna uppsats är att, genom att studera och analysera Hendryx Skis Industries konsumentrelationer, undersöka huruvida Holmlunds relationsmodell, som utvecklats för att studera relationer mellan företag, även är tillämpbar för att undersöka relationer mellan företag och konsumenter.Med skidföretaget Hendryx Skis Industries som fallstudie analyserades det insamlade materialet med hjälp av tre dimensioner; en teknisk, en social och en ekonomisk. Tydligt kan sägas att den tekniska och sociala dimensionen kan identifieras som viktiga och väl fungerande mätinstrument. Däremot bör bättre anpassade ekonomiska variabler utarbetas för att på bästa sätt kunna analysera kundrelationer även inom denna dimension..

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka hur våld i nära relationer framställs i tidskriften Socionomen. Vår empiri består av 42 artiklar som berör våld i nära relationer. Artiklarna är publicerade mellan åren 1997 - 2013 i tidskriften Socionomen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som bidrar med att synliggöra sociala konstruktioner inom forskningsområdet. Som analysmetod används en form av diskursanalys för att urskilja subjektspositioner och kategorier i det empiriska materialet.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som leder till både motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar aktivitetsförmågan hos den drabbade individen. Arbetsterapeuten kan bidra till att klienten kan förbättra sin kapacitet till aktivitetsförmåga genom återtränade och kompensatoriska åtgärder. Tre åtgärdsmodeller som tillämpas i praxis är Bobathmodellen, den Uppgiftsorienterade modellen samt CI-terapi. Kunskapen om i vilken utsträckning dessa används i praxis är dock bristfällig. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga tre arbetsterapeutiska åtgärdsmodeller som tillämpas inom slutenvården för individer med nedsatt hand- och armfunktion efter stroke.

Uppsatsen handlar om skapandet av varaktiga relationer i byggbranschen. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av relationen mellan NCC och Ericsson avseende 3G-utbyggnaden. Syftet med uppsatsen är att undersöka orsakerna till aktörernas samarbetssvårigheter i byggbranschen, när det är lämpligt med varaktiga relationer, hur sådana skapas samt vilken samarbetsform som är lämplig. Aktörernas samarbetssvårigheter beror på de traditionella avtalsformerna, som endast avser enskilda projekt. För att främja samarbete måste parterna skriva långsiktiga avtal så att varaktiga relationer möjliggörs.

Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka de relationer som uppstår på anstalten X. Relationer i allmänhet är något synnerligen centralt i det sociala samspelet, d.v.s. vi är alla individer i behov av att skapa relationer. Fängelset är därför den miljö där vi kommer att fokusera på relationerna som finns inom den miljön. När vi intervjuade våra respondenter på anstalten X så stötte vi på termer som vi kommer att förklara för en förståelse av vilken komplex värld de intagna på anstalten lever i.

Studiens syfte är att undersöka hur lärarstudenter ser på villkoren för goda relationer mellan lärare och föräldrar genom observationer från sin verksamhetsförlagda utbildning. I studien genomfördes intervjuer på lärarstudenter med utbildningsinriktning förskola och skolans tidigare år. Genom intervjuerna framkom det att det finns olika sätt att skapa goda relationer och att handledarna till informanterna har haft olika engagemang i att skapa goda relationer. Det har också framkommit att lärarstudenter inte känner sig tillräckligt kunniga i att skapa goda relationer mellan lärare och förälder vilket har skapat en otrygghet hos dem. Det finns också tendenser till att det är skillnad mellan manliga och kvinnliga lärare och hur de hanterar konflikter och relationerna..