Syftet var att kartlägga skolår 7-9 lärares uppfattningar om vilka möjligheter de ansåg sig ha för att kunna ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen. Vidare var syftet att studera lärares uppfattningar om vilka begränsningar som de upplevde i fråga om att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen. Vi ville se om det förekom några skillnader beroende på lärarnas bakgrund. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en enkätundersökning. Undersökningsgruppen utgjordes av 95 högstadielärare på kommunala skolor i en stad i Mellansverige.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers uppfattningar om bra lärare samt om det finns skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i årskurs 1-6, elever på studieförberedande gymnasieprogram och elever på yrkesförberedande gymnasieprogram. För att undersöka detta har 105 gymnasieelever fyllt i en enkät med endast en, öppen fråga: Hur skulle du beskriva en bra lärare? För att fånga upp yngre elevers uppfattningar har ett material publicerat av Kamratposten använts. Detta material publicerades i samband med att Kamratposten utlyste en tävling där Sveriges bästa lärare skulle utses. Dessa olika typer av material har analyserats med utgångspunkt i tre olika typer av kompetens; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens samt relationell kompetens. Att analysera materialet med hjälp av dessa begrepp har medfört att skillnader mellan de olika elevgrupperna har kunnat påvisas gällande vilken eller vilka av dessa kompetenser som ges mest utrymme i beskrivningarna.

Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har så mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Föreliggande uppsats syftar till att belysa en personalgrupps uppfattning om ledarskaps- egenskaper utifrån ett genusperspektiv. Frågeställningen var i vilken utsträckning personalen visade könsstereotypa uppfattningar kring manliga respektive kvinnliga chefers egenskaper, samt i vilken utsträckning det kunde förekomma skillnader mellan yngre och äldre anställda. Avsikten var att klarlägga om traditionella stereotypa uppfattningar kring kön, såsom att kvinnor exempelvis uppfattas som omhändertagande samt att män anses vara mer rättframma, lever kvar i samma utsträckning som tidigare. En enkätstudie genomfördes på en produktionsindustriell organisation i en mindre västsvensk ort med 85 personer ur personalen. Resultatet visade dock att ingen av de tre antagande som ställdes fick stöd i studien.

ABSTRAKT Idag visar forskning på allt fler stillasittande och inaktiva barn vilket delvis kan bero på samhällets tekniska framfart. För att barn ska ges möjlighet till att utveckla sina motoriska färdigheter visar studier på att förskolan bör erbjuda en utmanande och stimulerande utomhusmiljö men en del forskare menar att förskolors utomhusmiljö kan se väldigt olika ut. Syftet med detta examensarbete har varit att intervjua sex förskollärare om deras uppfattningar angående förskolegårdens möjligheter till att stimulera barns motoriska utveckling. Studien är en fenomenografisk ansats där vi använt oss av en kvalitativ metod och där empirin inom studien utgjort grunden för arbetet. Resultatet i vår studie visar på att även om förskolan ligger centralt eller i utkantanten av en storstad eller en småstad har förskollärarna i stort sätt liknande uppfattningar och tankar om förskolegårdens betydelse för barns motoriska utveckling.

Länge ansågs det både bland allmänhet och bland läkare, att då hjärtat slutar att slå, var döden oundviklig. Det faktum att hjärtat kan startas på nytt och att människor kan överleva har skapat etiska dilemman. Det optimala är om återupplivningsförsök endast påbörjas på patienter med potential för långt överlevande, vilket kan vara svårt att avgöra i ett tidigt stadium. Vid hjärtstillestånd krävs beslut inom sekunder. Den diskussion som förs av bland andra Svenska Rådet för hjärtlungräddning handlar dels om hur man kan öka chanserna till överlevnad vid hjärtstillestånd men även om att försöka minimera omotiverade återupplivningsförsök.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Studier visar att utomhusvistelse och naturupplevelser gör barn och ungdomar friskare (Grahn et al., 1997; Fjørtoft & Gundersen 2007; Söderström & Blennow, 1998). Samtidigt menar andra studier att utomhusvistelse i form av friluftsliv i grundskolan bedrivs i en mycket begränsad grad samt att lärare i idrott och hälsa och idrottslärarutbildare har skilda uppfattningar kring hur ämnet ska undervisas (Backman, 2004a; Backman, 2010; Svenning, 2001).Syftet med denna studie är att ta reda på om friluftsliv i grundskolan bedrivs så lite som forskningen menar och i så fall finna orsaker och samband till detta samt hitta förslag på hur en god friluftsundervisning kan genomföras i skolan.I denna kvalitativa studie, som har en hermeneutisk ansats, ingår fem stycken informanter som har intervjuats om deras uppfattningar kring friluftsliv i skolan. Resultatet visar att lärare bedriver friluftsliv i väldigt olika utsträckningar och i olika former samt att lärarna på sina respektive idrottslärarutbildningar fått en storskalig utbildning i friluftsliv, med fokus på friluftstekniker och friluftsidrotter, som är svår att genomföra i skolans värld. Det har också uppdagats att ämnesintegrering och delat ansvar mellan flera lärare är en klar förutsättning för att bedriva friluftsliv i skolan..

Följande studie undersöker i vilken utsträckning parterna i trepartsförhållandet Upsala Nya Tidning, annonsör och läsare har överensstämmande åsikter om vad som är viktigt i relationen, samt hur väl de känner till varandras uppfattningar. Vi väljer att studera förhållandet ur ett trepartsperspektiv då de mer traditionella tvåpartsförhållandena inte är tillräckliga för att beskriva den komplexa verkligheten. Studien utgår från UNT:s printupplaga, men skildrar även skillnader mellan den och webbupplagan. Ett representativt urval av varje part tillfrågades via en enkätundersökning vad de själva tycker är viktigt och vad de uppfattar är viktigt för övriga parter. Resultatet visar på att parterna inte har överensstämmande åsikter om vad som är betydelsefullt i relationen.

I möten mellan människor sker samspelet på ett kommunikativt plan där den professionella förhållningen innebär att bemöta och inte bara att möta en annan person. Polisens bemötande har stor betydelse för hur ett brottsoffer bearbetar upplevelsen av brottet hon upplevt. Syftet med studien var att undersöka och beskriva polisens uppfattningar av bemötande av brottsoffer, utifrån deras personliga erfarenheter av att vara brottsoffer. Studien genomfördes med en fenomenografisk forskningsansats och kvalitativa forskningsintervjuer av sex poliser. I en fenomenografisk studie är avsikten att försöka hitta variationen i och kategorisera människors erfarenheter i det tilltänkta undersökningsområdet.

Undersökningen handlar om vad barn mellan 7-15 år och deras föräldrar har för uppfattningar om skolans läxarbete. Under lång tid har fenomenet läxor debatterats och diskuterats i massmedia och då är det oftast läxarbetets negativa sidor som debatterna har varit fokuserade på. Syftet med den här studien är att undersöka elevers och föräldrars positiva och negativa uppfattningar om elevers läxarbete. Kan bilden som uppfattningarna ger kopplas till ett sociokulturellt sammanhang (Vygotskij, 1934), som är den teoretiska kopplingen i den här studien? Påverkas elevernas inställning till läxor beroende på vilka sociala och kulturella värderingar familjerna har? Finns det några skillnader i flickors respektive pojkars inställning till läxor? Studien bygger på tidigare undersökningar som gjorts angående läxor och kvalitativa intervjuer med 20 personer, fördelat på 5 pojkar, 5 flickor, 5 pappor och 5 mammor.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.