I förskolans uppdrag Lpfö 98 (red, 2010) beskrivs att "barn ska utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och förståelse för sin kropp, samt utveckla en förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande". Vi som framtida pedagoger har därmed ett stort ansvar att stimulera barns rörelsebehov. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger ser på barns rörelsebehov.Studien baseras på en fenomenografisk metodansats. Fenomenografin beskriver hur människor uppfattar ett fenomen utifrån dess erfarenheter och kunskaper. För att få information till vår undersökning har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika pedagoger på fyra olika förskolor.

Syftet med arbetet är att synliggöra uppfattningar hos föräldrar med irakisk invandrarbakgrund kring matematik och barns matematiklärande. Med detta arbete vill vi främja ett gott samarbete mellan föräldrar och lärare på skolan med avseende på matematiklärande. Undersökningen genomfördes på tre olika mångkulturella skolor i Malmö kommun och baserades på enkäter och intervjuer. Resultatet visade att föräldrarna är lite insatta i hur matematikundervisningen går till på i barnens skolor och att majoriteten är nöjd med barnens matematiklärande. Samarbetet mellan skola och hem upplevs vara bra av både föräldrar och lärare.

Problemformulering: Forskning visar att hälsofrämjande åtgärder både kan förbättra medarbetares hälsa och utveckla verksamheten. Då man aktivt arbetar med att utveckla hälsofrämjande åtgärder är det väsentligt med en ständig utvärdering. Det finns mycket beskrivet i forskningen kring hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen dock finns det inte mycket kring personalansvarigas uppfattningar och förväntningar av dessa åtgärder. Syfte: Undersöka vad personalansvariga har för uppfattningar om och förväntningar av hälsofrämjande åtgärder för personalen. Metod: Studien valdes att göras med en kvalitativ ansats och med grundad teori som forskningsdesign.

I uppsatsen diskuterar vi begreppet matematiksvårigheter utifrån olika perspektiv samt redogör för analysen av en enkätundersökning, riktad till lärare i skolår 1-6, om detta begrepp. Bakgrund: Vi valde att skriva om matematiksvårigheter för att vi båda är intresserade av att få mer kunskap om hur man kan arbeta med elever som har matematiksvårigheter. Vi har upplevt att det inte ges tillräckligt med stöd till dessa elever då det oftast satsas mer på elever som har läs- och skrivsvårigheter. Syfte: Vårt syfte var att undersöka begreppet matematiksvårigheter utifrån lärares olika erfarenheter och synsätt. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som används när elever har matematiksvårigheter.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

The aim of this study was to describe and analyse the perceptions that ten 12-15 yearold pupils with special educational need, who had been assigned a personal computer, have about Information and Communication Technology (ICT) in the learning process. Data was collected by personal interviews and observations. Sociocultural perspective and phenomenographic research approach were used as theoretical and methodological frameworks in analyzing and understanding the result. The major conclusions were that most respondents perceived the computer as beneficial assistive technology for learning, but some felt singled out by having a computer to assist in learning. Students had various opportunities to succeed in using their tool depending on e.g.

Avund bland anställda är en negativ emotion som drivs av att anställda jämför sina kvaliteter och prestationer med varandra. Syftet med studien var att undersöka om känslor av avund, såväl att avundas som att bli avundad, är associerade med uppfattningar om psykosociala faktorer på kvinnodominerade arbetsplatser. Undersökningens deltagare bestod av 127 kvinnor inom vårdsektorn i Mellansverige. Deltagarnas uppfattningar om psykosociala faktorer i arbetslivet mättes med mätinstrumentet QPSnordic. Deltagarna fick även besvara åtta påståenden ur Workplace envy som mäter två dimensioner av avund.

Sedan en tid tillbaka har en kommun i Stockholmsområdet infört motorisk screening för samtliga barn i förskoleklass. Syftet med föreliggande studie var att undersöka tio pedagogers uppfattningar och upplevelser av denna screening. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv genomfördes kvalitativa intervjuer som sedan analyserades. Resultatet visar att pedagoger upplever motorisk screening som meningsfull samt att de ser ett starkt samband mellan barns motoriska färdigheter och deras skolprestationer. Det framkommer även tydligt att pedagogerna i föreliggande studie delar kommunens strävan att det är betydelsefullt att tidigt upptäcka barn med motoriska svårigheter och erbjuda dem rätt stöd och åtgärder.

Hur påverkar kulturen det kliniska arbetsterapeutiska arbetet med människor från en annan kulturell bakgrund? Den/de referens-ram/ar arbetsterapeuter använder sig av kommer, åtminstone oftast, från västvärlden med de värderingar och normer som finns här. I östasiatiska kulturer finns en delvis annan ?tids- och jag-uppfattning? än i västvärlden. Om värderingar och normer inte stämmer med patienternas finns en risk att behandlingen inte blir av tillräckligt god kvalitet.Smärtpatienter är en stor patientgrupp i primärvården.

Vår intention var att undersöka lärares uppfattningar av genrepedagogik. Denna pedagogik vilade på tre ben, en teori om lärande, en teori om språk samt cykeln för undervisning och lärande. Genrepedagogiken utvecklades i Australien för cirka 30 år sedan. Idag används den över hela världen. Pedagogiken hade som mål att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett socioekonomisk bakgrund.Metoden som låg till grund för vår studie var kvalitativa intervjuer.

Studien analyserar vad arbetsgivare har för uppfattningar beträffande personer med ADHD på en arbetsplats. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Urvalet består av sju arbetsgivare inom den privata sektorn. Studien har inspirerats av den fenomeno-grafiska ansatsen, där olika uppfattningar om ett fenomen står i centrum. Teoretiska analysbe-grepp för den här studien är social kategorisering och den medicinska och sociala modellen kopplat till funktionsnedsättningar.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frågeställningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för två fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrån genusordningens två grundläggande principer (könens isärhållande samt manligthetsnormen), dels utifrån begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes då studenterna vid flertalet tillfällen betonade att det var individen snarare än dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gånger ge intryck av att kön ändå kan spela/spelar roll.

Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhållningssätt, etiska principer och medkänsla betyder mycket, inte bara för patienten utan även för patientens anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar även en stor roll för att sjuksköterskorna ska kunna ta ställning vid passiv dödshjälp. Passiv dödshjälp förekommer i Sverige och är tillåten. Denna form av dödshjälp innebär att en behandling avbryts eller inte sätts in på sjukvårdens initiativ, patientens eller anhörigas begäran. Syfte: Syftet är att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjälp inom palliativ vård.

No accidents or injuries should occur because of our public health care. It should be a place with high security and good quality in order to avoid this type of accidents. This is a tough situation when the public health care organization should have as good quality as possible despite savings. It is difficult for middle managers to improve patient safety in the absence of money.The purpose of this study is to explain the work with patient safety that middle manager perform during saving times. The perspective we will look into is how they work with patient safety as an ongoing change.

Det huvudsakliga syftet med undersökningen har varit att studera vilka uppfattningar kursansvariga lärare inom lärarutbildningen har gällande kursutvärderingar. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer där respondenter har delgett sina uppfattningar gällande kursutvärderingar i allmänhet, utvärderingsinstrumentet, aktuella ramfaktorer som kan vara rådande samt definitionen av begreppen kursutvärdera och kursvärdera.De slutsatser som går att dra är att den allmänna uppfattningen är att det finns en positiv inställning till kursutvärderingar i allmänhet. Vilka metoder och modeller som ska användas råder det delade meningar om men dock anser man att det inte går att skylla på ramfaktorernas inverkan som ett försvar mot själva genomförandet av kursutvärderingar.Studenternas delaktighet upplevs också som oerhört viktig men hur den ska ökas och hur medvetenheten hos den enskilda studenten ska höjas är inte helt och hållet klargjort. Det fungerar bra i vissa ämnen men inte alls i andra. Ett obligatorium kan vara lösningen men är inte en helt okontroversiell fråga för de kursansvariga.Definitionen av begreppen kursutvärdera och kursvärdera upplevs som problematisk och ett felaktigt användande av begreppen leder till en oklar situation som är till nackdel för hela utvärderingskulturen inom lärarutbildningen på Högskolan i Kalmar.