Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn pÄ kunskap, inlÀrning etc. Jag tittar Àven pÄ fenomenografisk forskning om inlÀrning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. HÀlften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp.

Studien syftar till att utvÀrdera elevers uppfattningar om muntliga prov i gymnasiets första kurs i kemi; kemi 1. En grupp bestÄende av tretton förstaÄrselever genomförde under kursen tvÄ muntliga prov omedelbart i anslutning till motsvarande skriftliga prov. Deras uppfattningar om de muntliga proven som sÄdana, och jÀmfört med de skriftliga, samlades in genom tre enkÀter och tvÄ intervjuer med fyra elever. Studien genomfördes av lÀraren sjÀlv, och betydelsen av detta diskuteras i uppsatsen, samt i huvudsak i enlighet med grundad teori och ett pragmatiskt perspektiv. Data visade att eleverna uppfattade de muntliga proven som goda indikatorer för kunskapsluckor och som goda tillfÀllen för att nÄ djupare förstÄelse för Àmnet, men mindre lÀmpliga för summativ bedömning.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevers uppfattningar av lÀrande i litteratursamtal. Genom att synliggöra lÀrandet ville jag fördjupa förstÄelsen för litteratursamtalets roll i utvecklingen av elevers lÀsförmÄga. Jag valde en fenomenografisk forskningsansats vilket gav vissa förutbestÀmda val av metoder. Datainsamlingen bestod av 13 ostrukturerade, kvalitativa intervjuer med elever i skolÄr 1. Eleverna valdes ut pÄ grund av sin tidigare erfarenhet av litteratursamtal.

Det existerar olika perspektiv och definitioner gÀllande hedersrelaterat vÄld och tvÄ vanliga perspektiv Àr kulturperspektivet och könsmaktsperspektivet. Olika synsÀtt pÄ hedersrelaterat vÄld kan leda till svÄrigheter för polisen vid utredning, stöd till brottsoffer samt vid senare Ätal. Tidigare forskning angÄende förhörsledares uppfattningar om hedersrelaterat vÄld och svÄrigheter i arbetet med vÄldet Àr begrÀnsad. Syftet med föreliggande studie var sÄledes att klargöra de uppfattningar förhörsledare innehar betrÀffande arbetet med hedersrelaterat vÄld. En fenomenografisk ansats tillÀmpades och data samlades in via individuella intervjuer med nio förhörsledare.

Svenska befolkningens hÀlsa började pÄ allvar att uppfattas som en samhÀllelig angelÀgenhet redan under 1700- talet och idag tar det sig uttryck i bland annat mÀtmetoder som BMI (Body Mass Index), vilket avser att undersöka befolkningens hÀlsa. Inom BMI omrÄdet kan en brist pÄ forskning upplevas pÄ bland annat BMI:s pÄverkan. MÀnniskan tillbringar allt mer av sin vakna tid till medier, bÄde professionella och privata aktiviteter fyller mÀnniskans liv och dessa genomsyras av medietexter, mediebilder och kommunikationstekniker av olika slag. Syftet med denna undersökning var att beskriva hur BMI diskursen utspelar sig vid lÀsarkommentarer pÄ internetbaserade tidningsartiklar. Metoden som anvÀndes i undersökningen var diskursanalys dÀr lÀsarkommentarer pÄ internetbaserade tidningsartiklar analyserades.

Trafikolyckor Àr ett globalt folkhÀlsoproblem som leder till svÄra ekonomiska konsekvenser och psykiskt lidande. Ungdomar mellan 15-24 Är och framförallt mÀn Àr en sÀrskilt utsatt grupp av olika anledningar. De har ofta en övertro pÄ sin egen körförmÄga, kör ofta över hastighetsgrÀnserna och Àr överrepresenterade i alkoholrelaterade trafikolyckor. Vissa socioekonomiska skillnader finns i risken att rÄka ut för trafikolyckor. Ungdomar med lÄg utbildning samt barn frÄn lÀgre socioekonomiska grupper, framförallt barn till lantbrukare, Àr överrepresenterade i motorfordonsolyckor.

Introduktion: Tandhygienistbehandlingar kan upplevas som smÀrtsamma och det kan krÀvas lokalbedövning för att patienten ska fÄ en smÀrtfri och bra behandling. Alla individer har olika smÀrttrösklar och olika upplevelser av tandvÄrden som kan pÄverka valet av att fÄ bedövning eller ej.Syfte: Att beskriva patienters uppfattningar om lokalbedövning vid tandhygienistbehandlingar.FrÄgestÀllningar: 1. Vilka uppfattningar har patienter om lokalbedövning vid tandhygienistbehandling? 2. Varför vÀljer patienter lokalbedövning vid tandhygienistbehandling? 3.

Sekretessbelagd.

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lÀrande samt att jÀmföra om det framtrÀder nÄgra likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Fyra förskollÀrare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lÀrandet hör ihop och att dessa tvÄ begrepp uppfattas gÄ "hand i hand med varandra". Det var flera likheter Àn skillnader i förskollÀrares och barnskötares syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Barn och trygghet i förskolan ? en studie om förskollÀrares uppfattningar om trygghet hos smÄ barn i stora förskolegrupper.Syftet med undersökningen Àr att beskriva och synliggöra hur förskollÀrare resonerar kring smÄ barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i Äldrarna ett till fem Är. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de smÄ barnens kÀnsla av trygghet i förskolan och samarbetet med förÀldrarna Àr betydelsefullt nÀr det gÀller barnens trygghet i förskolan.Antal sidor: 28Children and their secureness at preschool ? a study of preschool teachers? opinions about small children?s sense of security in large preschool groups..

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur elever upplever att de p?verkas socialt och kunskapsm?ssigt efter att varit placerade i en kommungemensam undervisningsgrupp under en l?ngre tid. Fr?gest?llningarna ?r hur tiden i den s?rskilda undervisningsgruppen p?verkat relationen till andra elever p? skolan samt om eleverna upplevde att det st?d de fick i den s?rskilda undervisningsgruppen var hj?lpsamt f?r l?randet. Genom att anv?nda fenomenografi som metodansats, utforskas elevernas uppfattningar.

Idag Ă€r debatten om lĂ€xor vanligt förekommande i sĂ„vĂ€l skolans sfĂ€r som i media och inom politiken. Dessa debatter kan ses som ett sĂ€tt att skapa en normalitet, och en strĂ€van efter att fĂ„ fler att ansluta sig till de olika parternas uttalade uppfattningar om lĂ€xans förekomst. Tillsammans med denna debatt utgör lĂ€roplanen nĂ„gra av de normer som skolans aktörer ska förhĂ„lla sig till gĂ€llande lĂ€xorna. Trots att lĂ€xan inte nĂ€mns i lĂ€roplanen sĂ„ lever lĂ€xan vidare och vi vĂ€ljer dĂ€rför att betrakta lĂ€xan som en norm, som följs av inte bara skolans aktörer och eleverna utan Ă€ven av förĂ€ldrar. Även fast lĂ€xan i huvudsak berör eleven anser vi att elevernas talan om lĂ€xor inte representeras i de debatter som förs, och vi undrar dĂ€rför; var Ă€r elevernas talan om lĂ€xor?Vi har dĂ€rför valt att anta ett elevperspektiv och anvĂ€nder oss av en diskursanalytisk ansats för att förmedla deras uppfattningar om lĂ€xor.