Bakgrund: Inom hälso-och sjukvården har samarbete vuxit fram som en organisationsform. Kunskap om hur vårdpersonal uppfattar samarbete är värdefullt för en fortsatt utveckling av organisationen och för att säkra god vård. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskans, anestesisjuksköterskans och operationssjuksköterskans Uppfattning av samarbetet på operationssalen samt vilka främjande och hindrande faktorer som påverkade samarbetet. Metod: Som metod valdes en deskriptiv design med kvantitativa data. Ett frågeformulär har använts för att uppnå syftet med studien.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers Uppfattningar om sambandet mellan fortbildning och skolutveckling i grundskolans år F-5. Vad har pedagogerna för Uppfattningar om organisationen av fortbildningen? Hur uppfattar de att skolledningen planerar in reflektionstid efter fortbildningen? Pedagogens egen Uppfattning om fortbildningen, hur ser den ut? Upplever pedagogerna att deras fortbildning implementeras i verksamheten och bidrar till skolutveckling? Känner pedagogerna till kommunens skolutvecklingsprojekt Våga Visa? Studien är en enkätstudie. Enkäten är utformad som en strukturerad enkät med en öppen fråga där pedagogen fick ge sin egen syn på fortbildning. Det är 41 pedagoger från fyra grundskolor i en kommun som har svarat på enkäten. Resultatet visade att pedagogerna inte hade någon gemensam Uppfattning om vem det är som organiserar och planerar deras fortbildning.

Bakgrund: Personer med schizofreni har lägre livslängd, drabbas av fler livsstilssjukdomar och är mindre fysiskt aktiva än befolkningen i övrigt. Syfte: Syftet var att undersöka vad personer med schizofreni har för Uppfattning och kunskap om fysisk aktivitet samt att undersöka upplevelsen av fysisk aktivitets påverkan på den egna hälsan. Metod: Studien är en explorativ kvalitativ studie med sex respondenter som deltog i en intervju. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta materialet. Resultat: Resultatet visade att kunskap om fysisk aktivitets goda effekter på hälsan fanns bland respondenterna.

Bakgrund: Fysisk aktivitet bidrar till ökad livslängd och höjd livskvalitet, och spelar en viktig roll för äldre personer när det gäller att behålla sin hälsa. Det fanns ett flertal barriärer mot att kunna vara fysiskt aktiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hemtjänstpersonalens Uppfattning om äldres personers barriärer mot och möjligheter till att vara fysisk aktivitet ? en intervjustudie. Metod: Kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med personal i hemtjänsten.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur SIBA AB:s storytelling påverkar de anställda. Uppsatsen utgår ifrån att storytelling kan ses som ett ledarskapsverktyg och undersöker därför hur de anställda påverkas av Fabian Bengtssons tillämpade ledarstil under rådande påfrestande situation föranledd av marknadsförändringar inom hemelektronikbranschen.Forskningsfrågor:Hur kan en ledare påverka de anställdas attityder till företaget under påfrestande situationer på marknaden?Hur kan storytelling fungera som ledarskapsverktyg för detta genom att öka de anställdas engagemang och intresse.Genomförande: Fallstudien på SIBA AB baseras på en kvantitativ och kvalitativ studie samt en narrativanalys av den pågående reklamkampanjen ?I Fabians värld?. Det empiriska materialet består av en enkätundersökning ställd till 75 anställda och en skriftlig intervju med Fabian Bengtsson samt en narrativanalys som innefattar fem reklamfilmer.Slutsatser: Det framgår av analyserna av det empiriska materialet att kommunikationsverktyget storytelling genom reklamkampanjen har haft en positiv påverkan på de anställda och skapat en Uppfattning om ledarens ledarstil. Det framgår även att ledare genom storytelling kan påverka anställdas attityder och intresse för företaget.

I samma takt som produktionen av kläder tilltar, ökar även medvetenheten kring dess miljöpåverkan. Många företag arbetar efter avtal, märkningar och uppförandekoder för att på så vis reducera påverkan, dock kan det vara svårt för konsumenterna att veta vad de faktiskt står för och betyder. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kunden ser på fast fashion-företagets miljöarbete, hur företaget själva ser på det, samt om kundens Uppfattning går att förändra. Undersökningen är avgränsad till att undersöka företaget Gina Tricot som ett exempel på företeelsen fast fashion- företag. För att kunna analysera informationen används kommunikationsmodellen, där sändaren skickar ett meddelande genom bruset till mottagaren, för att senare få tillbaka feedback från mottagagaren.

Utbudet på produkter och tjänster ökar ständigt och det blir då svårare för konsumenten att särskilja dem utifrån dess egenskaper. Nu är det företaget bakom som spelar en allt större roll och det är företagsnamnet som garanterar att produkten eller tjänsten innehar vissa egenskaper och kvaliteter. För att bli det företag som kunden väljer framför ett annat krävs en god image och ett gott anseende. Detta är något som inte kommer av sig själv utan grunden till att lyckas nå ut till kunden är en stark och tydlig identitet.Corporate identity eller företagsidentitet, som vi valt att översätta begreppet till, är ett komplext område med många olika definitioner och synsätt. Syftet med vår uppsats var att reda ut begreppet och skaffa oss en bredare bild av vad företagsidentitet innebär.

Under idrottsliga aktiviteter, är det kutym bland deltagare och åskådare att ge verbal feedback till andra eller till sig själv med syfte att förbättra prestationen. Vissa använder verbal feedback, andra inte. Vad ger då detta för effekt? Är dessa två fenomen, verbal feedback och prestation, på något sätt relaterade till varandra? Resultat från en sådan studie, skulle vara fördelaktig för idrottare på alla nivåer, såväl som för idrotts- och rehabiliteringsforskning som baserar sina fynd och metoder på empiriska resultat erhållna från mätningar av individers förmåga att utveckla kraft under olika förhållanden. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka effekten av verbal feedback på en maximal isometrisk armbågsflexion.

Ett tjänstevarumärke är uppbyggt av flera olika komponenter och det är inte bara tjänsten i sig som räknas till varumärket. Det är hur kunderna uppfattar vad företaget säger att de erbjuder, hur andra människor ser på varumärket, samt hur väl företaget tar sig an sitt tjänsteutförande som bidrar till kundernas syn och Uppfattning om ett tjänstevarumärke. Det gör att ett tjänstevarumärke är mer komplext än ett produktvarumärke. Kunders upplevelser i samband med en tjänst påverkas av vilken syn de har på tjänstevarumärket, samtidigt som värdet i tjänstevarumärkets påverkas av kundens Uppfattning gällande sin egen upplevelse. Trots att forskning visar på att ett tjänstevarumärkes komplexa natur gör att det finns mer risker relaterat till att repositionera tjänstevarumärken, finns det inga tidigare studier som specifikt har inriktat sig emot repositionering av tjänstevarumärken.

Motivation är ett begrepp som innebär att människan har ett antal faktorer som initierar, styr och formar beteendet mot olika mål. I personalintensiva branscher, som exempelvis hotellbranschen, är det viktigt med motiverad personal eftersom det är en bransch där det råder hårdnande konkurrens. Det är väsentligt för organisationer att fokusera på vad som motiverar deras anställda för att de inte ska söka sig till andra organisationer med bättre arbetsvillkor eller arbetsuppgifter.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur ledningen arbetar för att motivera de anställda i deras arbete och att ta reda på vilka de främsta motivationsfaktorerna är för de anställda. Uppsatsen avslutas med en kort diskussion om ledningen har samma Uppfattning som de anställda angående vad som är motiverande. Studien är kvalitativ och empirin är insamlad genom semi- strukturerade intervjuer utförda på två olika hotell i Stockholms län.

Enligt svensk rätt är en förutsättning för att ansökan om kvarstad på ett utländskt fartyg skall beviljas, att det skäligen kan befaras att motparten genom att avvika, skaffa undan egendom eller förfara på annat sätt undandrar sig att betala skulden. Denna så kallade sabotagerisk är ett villkor för att kvarstad på fartyg i internationella rättsförhållanden skall beviljas, vilket framgår av att 4 kap SjöL hänvisar till de allmänna reglerna om kvarstad i 15 kap RB, där sabotagerisken uppställs som villkor.Det har inom den sjörättsliga doktrinen varit en allmän Uppfattning att det inte skall krävas någon utförligare utredning om sabotagerisk i det enskilda fallet för att utverka kvarstad på fartyg i internationell trafik. Det förhållandet att kvarstaden avser ett utländskt fartyg som förväntas lämna landet har ansetts tillräckligt, i vart fall om svaranden inte har andra tillgångar i Sverige. Trots att det kan anses vara en etablerad Uppfattning har underrätterna i flera avgöranden beslutat i strid mot den. Ett flertal underrättsdomar har inneburit att kvarstad inte beviljats trots att de omständigheter förelegat som tidigare varit tillräckligt för kvarstad.Detta arbete syftar till att undersöka det svenska rättsläget rörande sabotagerisken vid kvarstad på fartyg i internationella förhållanden.

I en föränderlig omvärld är det nödvändigt för organisationer att utvecklas och förändras för att delta i samhällets utveckling. Vid en förändring är det viktigt för ledningen att använda sig av kommunikation som ett redskap för att öka möjligheten att uppnå en framgångsrik förändring.Syfte: Studiens syfte är att med utgångspunkt i en empirisk studie, avseende anställdas Uppfattning av kommunikation mellan ledning och anställda vid ett förändringsarbete, vidareutveckla en analysmodell för organisationsförändring.Metod: Den metod som använts i studien är av kvalitativ karaktär och består av intervjuer av anställda som har varit med om olika förändringar inom olika organisationer.Resultat: Genom den empiriska undersökningen tillsammans med teorigenomgången visar resultaten att en organisationsförändring medför olika reaktioner, både positiva och negativa, hos de anställda. Studiens resultat visar även att det är viktigt att använda sig av en kommunikationsstrategi genom hela förändringsprocessen. Med hjälp av denna strategi kan de anställdas negativa reaktioner reduceras och de positiva förstärkas. Vidare framgår det i resultatet att individen i en organisation har en avgörande roll för hur effektiv förändringsarbetet blir.

I Region Skåne finns tydliga behandlingsriktlinjer gällande prehospitalt omhändertagande av patienter med misstänkt stroke i vårdprogrammet "Rädda hjärnan". Det saknas ett enhetligt bedömningsinstrument som specialistutbildade sjuksköterskor inom ambulans kan använda för att känna sig säkrare och tryggare i sin identifiering av patienter med misstänkt stroke. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade sjuksköterskors Uppfattning av att kunna identifiera patienter med misstänkt stroke inom den prehospitala vården. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats i form av enkätundersökning som delades ut till 35 specialistutbildade sjuksköterskor. Resultatet av studien visade att en majoritet av respondenterna upplevde att det hade underlättat med ett enhetligt bedömningsinstrument i deras bedömning av patienter med misstänkt stroke.

Bakgrund: Företag använder sig av belöningssystem som ett motivationsverktyg för att få medarbetarna att arbeta i samma riktning som organisationen samt att uppnå de eftersträvade målen. Problemdiskussion:Det har blivit en ständig utmaning för företag att skapa en drivkraft som motiverar medarbetare. Människor byter arbete allt oftare ifall de inte känner sig tillräckligt behövda eller belönade. Därför är det viktigt för företag att deras anställda är motiverade. På det sättet behålls presterande personal samt rekryteras det bra talanger.

Uppsatsen handlar om den sociala dokumentationen inom vård- och omsorgsverksamheter som bedriver vård utifrån socialtjänstlagen. Syftet med uppsatsen är att synliggöra omsorgspersonalens Uppfattning om och syn på social dokumentation. Utifrån syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar:- Vad, varför och hur ska man, enligt omsorgspersonalen, dokumentera? - Vem har, enligt omsorgspersonalen, ansvar för att social dokumentation ska utföras? - Hur uppfattar omsorgspersonalen att dokumentationen påverkar kommunikationen på arbetsplatsen, den muntliga respektive den skrivna kommunikationen? För att uppnå vårt syfte och besvara frågeställningarna valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt, där vi genomförde tre gruppintervjuer med omsorgspersonal och tre enskilda intervjuer med enhetschefer. Informanterna som deltog i vår studie var omsorgspersonal och enhetschefer som arbetar inom äldreomsorgen.