Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur förskollärare ser på genus och konflikter samt hur de agerar i konfliktsituationer utifrån hur de ser på genus. Enligt läroplanen för förskolan (1998) ska alla barn behandlas lika oavsett kön. Genom att observera och intervjua förskollärare har vi fått ta del av deras tankar och synsätt kring ämnena. Litteratur bearbetades och tillsammans med undersökningen ligger detta som grund för arbetets innehåll. Vi har sett att litteraturen stämmer överens med förskollärarnas synsätt och agerande på vissa punkter men det finns även skillnader.

Den genomförda studien avsåg att undersöka om det förelåg likheter eller skillnader i synen på konflikter mellan medarbetare och chefer på ett företag, samt vilka diskurser som kunde utrönas. För det syftet utfördes intervjuer med personer inom båda dessa grupper, intervjuerna ställdes sedan samman, analyserades och jämfördes med varandra. Analysmetoden som användes var diskursanalys och resultaten av intervjuerna visade att det fanns både likheter och skillnader mellan medarbetare och chefer i uppfattningen av konflikter och konflikthantering. Vissa mönster påträffades även i uttalandena, där dessa passade ihop och kompletterade varandra utifrån diskursanalytisk synvinkel. Konflikter är ett både viktigt och intressant område för ett företags utveckling och välbefinnande.

Syftet med min studie är att ta reda på vad för slags konflikter som uppstår på fritidshemmet, hur de hanteras och vad för förebyggande arbete som används. Fokus ligger även på om det finns en skillnad i dessa aspekter mellan en låsstatusskola samt en högstatusskola. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med totalt sex behöriga fritidspedagoger, tre på varje skola. Varje intervju har varit individuell och jag har även spelat in mina intervjuer för att inte gå miste om något som sagts. Intervjufrågorna har varit av en lägre grad av strukturering och en hög grad av standardisering för att varje intervju ska vara både öppen och standardiserad.

SyfteSyftet har varit att undersöka hur lärare hanterar konflikter inom ämnet Idrott och hälsa i år fyra och fem. Frågeställningarna var följande: Vilka är de vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Hur gör lärarna för att förebygga konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Hur gör lärarna för att hantera konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Vad styr lärarnas agerande vid hanterandet av elevernas konflikter i ämnet Idrotts och hälsa?MetodEmpiriska data har insamlats genom intervjuer av tre idrottslärare samt tio observationer av deras undervisning i totalt fyra klasser i år fyra och fem under två veckors tid.ResultatDe vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever är princip- (fusk, retsamhet mm), objekt- (oenigheter om personer), individ- (olikheter i personliga referensramar och egenskaper) och situationsrelaterade (missförstånd).I ett långsiktigt perspektiv förebygger idrottslärarna konflikter genom att i sitt ledarskap vara tydliga, konsekventa och principfasta avseende beteendemässiga regler och attityder som rör respekt för andra människor. På kort sikt förebygger idrottslärarna konflikter genom att tänka igenom organisationen av undervisningen, bl.a. avseende lämpliga lagindelningar, val av pedagogiska regler samt genom att vara tydliga vid regelgenomgångar.Idrottslärarna hanterar konflikter genom att avbryta konflikten ifråga, vid behov ge de inblandade eleverna viss tidsfrist samt därefter reda ut problemet genom att tillsammans med eleverna lyssna på vars och ens uppfattning av situationen.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Vår studie syftar till att undersöka orsaker till konflikter i idrott och hälsa.1. Hur ser fördelningen ut i antal konflikter mellan de olika konfliktorsakskategorierna i ämnet idrott och hälsa för år 1-2? (Princip, objekt och situation)2. Vilka är de vanligaste konfliktorsakerna inom ämnet idrott och hälsa för år 1-2?3.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur pedagoger i förskola och grundskola förhåller sig till och arbetar med konflikthantering men också få en inblick i hur barns sociala kompetens utvecklas i och med deras möten och hantering med och av konflikter. Vi använde oss av två datainsamlingsmetoder; observationer och intervjuer. Studien genomfördes genom att observera pedagoger och barn under konflikter och hur situationerna utvecklade sig. Samt valde vi semistrukturerade intervjuer av fem utbildade pedagoger och en vikarie. I resultatet synliggörs det att i grundskolan finns en konfliktlösningsmodell som följs men på förskolan så går pedagogerna på tidigare erfarenheter samt improviserar beroende på hur konflikten ser ut och vilka barn som är involverade.

Den här studien handlar om vad förskolepedagoger har för synsätt på konflikter som pågår mellan barn i förskolan. I litteraturen tar jag upp perspektiven miljön, pedagogen, barns lek och genus, detta för att få en bakgrund och en förförståelse om hur pedagogerna kan tänka kring ämnet konflikter. För att kunna få reda på hur pedagoger ser på konflikter som pågår mellan barn i förskolan, har jag gjort intervjuer vid en förskola som jag tidigare har haft kontakt med. Intervjufrågorna var öppna och tolkningsbara, vilket gjorde att intervjuerna fortlöpte som ett samtal. De här intervjuerna har jag sedan transkriberat för att kunna urskilja ett antal nyckelbegrepp och teman.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka studenters upplevelser av interpersonella konflikter mellan student och handledare som inträffat under den verksamhetsförlagda utbildningen på Socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: - Hur beskriver studenterna att interpersonella konflikter förekommer? - Vilka strategier upplevde studenterna var framgångsrika vid interpersonella konflikter? - Vilka konsekvenser upplevde studenterna att interpersonella konflikter gav? Studien baseras på kvalitativ metod och tio semistrukturerade intervjuer med studenter som genomfört kursen Handledd studiepraktik SQ1451 på socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Materialet har analyserats med tematisk analysmetod och tolkats med stöd av begreppet erkännande och med teorin om maktbaser. Huvudresultaten var att samtliga studenter kunde redogöra för konfliktsituationer, men som aldrig ledde till öppna konflikter i huvudsak på grund av att handledarna aldrig blev varse att en konfliktsituation ens förelåg eller att handledarna var lyhörda så att det istället blev lärorika diskussioner.

Efter Andra Världskriget och författandet samt ratificerandet av den traditionella folkrätten har huvuddelen av de väpnade sammandrabbningarna haft karaktären av icke-internationella konflikter med en asymmetrisk uppsättning aktörer. Samtidigt har den värst drabbade aktören kommit att vara civilbefolkningen.Syftet med denna uppsats är att problematisera skyddet av civilbefolkningen i den nya tidens konflikter.I uppsatsen genomförs en kvalitativ textanalys av Säkerhetsrådets resolutioner och missionsspecifika strategier för skydd av civila i de tre FN-missionerna UNMIS, UNAMID och MONUC. Resultatet av analysen problematiseras därefter utifrån van Crevelds non-trinitarian theory för att undersöka vilka problem det finns med att tillämpa det traditionella folkrättsliga skyddet av civila i nya tidens konflikter.Det sammanvägda resultatet av studien visar att det finns problem med att tillämpa det traditionella folkrättsliga skyddet av civila i nya tidens konflikter, och att ett av huvudproblemen är att skyddet endast tycks adresseras av världssamfundet..

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstå mellan naturturism och markägare, i synnerhet när naturturismen bedrivs på någon annans mark med hänvisning till allemansrätten. Med hjälp av främst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsättningar mellan naturturismen och markägarnas intressen och lyfta fram några idéer om hur planeringen kan utformas för att bättre kunna hantera sådana konflikter och därmed skapa bättre förutsättningar för en hållbar naturturism. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmänningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som är avgränsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktområden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, Markanvändning, Konflikter, Allemansrätten, Markägare.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares syn på konflikter och vilket förhållningssätt de använder i konfliktsituationer mellan barn i förskolan. I studien har 12 yrkesverksamma förskollärare från fyra olika förskolor deltagit i form av kvalitativa intervjuer. Det har framkommit i resultatet att konflikter är oundvikliga och kan ses som både positiva och negativa. Studiens informanter skildrar att konflikter är ett tillfälle för lärande och utveckling om de hanteras på ett bra sätt men om de inte hanteras på ett bra sett kan de få destruktiva konsekvenser för barnet i sin utveckling och sitt lärande. Konflikter kan se väldigt olika ut beroende på situation, ålder och innehåll.

Syftet med denna studie är att få förskollärares perspektiv på vilka konflikter de upplever som vanligast under barns fria lek i förskolan samt vilka konflikthanteringsstrategier dessa förskollärare använder sig av. Utifrån syftet skapades två frågeställningar: Vilka vanliga konflikter uppkommer enligt förskollärare i den fria leken? och Hur handskas förskollärare med konflikter som uppstår under den fria leken?  För att syftet och frågeställningarna skulle besvaras användes en kvalitativ metod. Tre parintervjuer genomfördes på tre olika förskolor. Studiens resultat visar att barn lär mycket av sina konflikter och kan med hjälp av förskollärarnas stöttning, diskutera och reflektera tillsammans, samt utveckla hållbara strategier att hantera sina pågående och framtida konflikter.

Konflikter är en naturlig del av livet och mellan barn på förskolan som uppstår dagligen, framförallt när barnen leker tillsammans. En konflikt kan ses som en utvecklingsmöjlighet och det är därför viktigt att barnen får lära sig om olika strategier för hur man hanterar en konflikt. Många pedagoger inom förskolan känner sig osäkra på hur en konflikt som uppstår mellan barn ska lösas vilket då kan leda till att konfliktsituationerna mellan barnen eskalerar eller förblir olösta. Om förskollärarna går in och hjälper till att lösa en konflikt utan att involvera barnen, så går barnen miste om en möjlighet till utveckling. Det syfte som detta examensarbete har är att ta reda på hur förskollärarna inom förskolan ser på konflikter och vilka strategier de använder sig av för att hantera dem.

Villkoren för krigföring befinner sig i ständig förändring och tempot med vilket de ändras ökar. Det här för med sig allt fler faktorer att ta hänsyn till när de samtida förutsättningarna för krig och konflikter skall förstås och hanteras, och bland dessa finns medierna och deras sätt att rapportera från konflikter. Tidigare forskning inom området har visat att ett lands mediers rapportering från konflikter tenderar att spegla nationens utrikes- och säkerhetspolitiska orientering, vilket i sådana fall innebär att sättet på vilket ett lands medier rapporterar från en konflikt kan påverka omvärldens uppfattning om landet i sin helhet.Uppsatsens syfte är att undersöka om svensk medierapportering alltjämt speglar den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska orienteringen, eller om den tenderar att uppvisa en mer självständig roll. Undersökningen sker genom en fallstudie av svensk nyhetsrapportering från en konflikt i Sveriges närområde i modern tid. Via metoden framinganalys jämförs Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters rapportering från Krimkrisen 2014 med ett antal teman ur svensk utrikes- och säkerhetspolitisk orientering, i både historisk och modern tappning.Resultatet visar att nyhetsrapporteringen från den aktuella tidsperioden går i linje med den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska orienteringen och att det finns tydliga inslag av såväl historiska drag såsom neutralitet och alliansfrihet, som av moderna drag avseende internationalism med betoning på multilateralt samarbete..

Denna studie bygger på observationer av fri lek i såväl förskolan som förskoleklassen. I bägge verksamheterna är konflikter och konflikthantering vardagsmässiga inslag då barn och elever ständigt arbetar med sina inbördes relationer. Fokus har i denna studie riktat sig mot att ta fasta på de strategier som barn respektive elever använder sig av för att hantera konflikter som tillstöter under den fria leken, många gånger för att kunna leda samspelet sinsemellan vidare. Frågeställningarna som legat till grund för studien berör vilka strategier barn i förskolan respektive elever i förskoleklass använder sig av för att hantera konflikter. Samt huruvida det finns likheter och skillnader i hur barnen och eleverna hanterar konflikter i förskolan respektive förskoleklassen.