Syftet med studien var att öka vårt kunnande inom området konflikter och konflikthantering genom att studera lärares och elevers syn på den konflikthantering som sker i skolorna. Vi har studerat relevant forskning inom området och genom kvalitativa intervjuer på två olika skolor har vi försökt exemplifiera hur lärare och elever ser på konflikthantering. Resultatet visade att lärarna använder olika arbetssätt för att lösa konflikter men att både lärare och elever anser att eleverna lyckas lösa de flesta konflikter själva. Resultatet visade också att både lärare och elever är väldigt nöjda med den konflikthantering som förekommer på skolan. Skolorna arbetar till stor del förebyggande med att utveckla emotionell kompetens (EQ) hos eleverna, hjälpa eleverna att sätta ord på deras känslor och hantera de känslor som uppstår.

Det sker dagligen konflikter ute i förskolans verksamhet, det är något naturligt som uppstår imötet mellan människor. Av konflikter finns mycket att lära och detta är ett synsätt som oftaeftersöks i förskolan där grunden för lärande och utveckling läggs. Vi anser det viktigt ochintressant för vår framtida yrkesroll att vara medveten om sin egen roll som pedagog i barnskonflikter. Syftet är att undersöka pedagogens roll och inblandning i barns konflikter i förskolan,i relation till barns lärande och utveckling. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs synpå det viktiga samspelet mellan barn och vuxna och utgår från en kvalitativ forskningsgrunddär vi har intervjuat tio pedagoger på två olika förskolor, varav alla är utbildade förskollärare.I studien har det framkommit att pedagoger i barns konfliktsituationer ofta tar en roll somantingen medlare eller som en som håller sig i bakgrunden.

Då både arbetet för att sänka koldioxidutsläppen och för att öka andelen förnybar energiproduktion påverkar energimarknaden, finns anledning att misstänka att vissa konflikter kan uppstå mellan de båda målen. I uppsatsen används en modell av elmarknaden med två utbudsnivåer och två efterfrågenivåer, för att undersöka vilka effekter som kan förväntas av dubbla miljömål. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att stöd till förnybara energislag inte minskar utsläppen av CO2 förutsatt att handel med utsläppsrätter redan bedrivs..

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om ett familjearbete med placerade ungdomar och deras familjer, på SiS ungdomshem Folåsa, påverkar ungdomarnas upplevelse av oro/besvär inom områden så som familj och psykisk hälsa.Genom en analys av ungdomarnas svar på inskrivnings-, utskrivnings-, samt uppföljnings-ADAD- intervjuer har jag sökt svaren på frågeställningarna.När ungdomarna själva skattar så upplever de att det är bättre eller mycket bättre inom de flesta av de livsområden som ADAD avser att undersöka. Det visar sig att ungdomarna upplever mindre konflikter i hemmet efter behandlingen. De har även en mindre oro för problem inom området familj när uppföljningsintervjun görs ca ett år efter utskrivning. Oron för den psykiska hälsan har dock ökat något från inskrivning till uppföljning.Ungdomar anser sig i stor utsträckning fått hjälp med de problem de velat ha hjälp med, och endast två (2/ 26) av ungdomarna har vistats på annan behandlingsinstitution efter Folåsa..

Innan vi började skriva vår uppsats trodde vi att mellanchefens position var konfliktfylld och upplevdes som en klämd position. Vi har gjort en kvalitativ studie och intervjuat sju mellanchefer inom försörjningsstöd. Dessa chefer befinner sig mellan överordnade såsom politiker och verksamhetschef och sin underordnade arbetsgrupp. Denna mellanposition karakteriserar en av våra intervjupersoner som en hamburgare, där mellanchefen befinner sig mellan de två bröden i hamburgaren. Syftet med studien är att försöka förstå och analysera vilka konflikter mellanchefer inom försörjningsstöd kommer i kontakt med utifrån sin position och vilka orsaker det finns till konflikterna, samt hur de löser och hur de skulle önska lösa dessa konflikter.

Denna uppsats innefattar en undersökning av hur tre butikschefer, i olika organisationsformer,hanterar konflikter på sina arbetsplatser. Problemet denna undersökning har som huvudfråga är ?hur hanterar butikschefer konflikter?. Anledningen till att ämnet undersöks är att det inteär konflikter i sig som är ett problem utan hur de hanteras samt att konflikter kan bli kostsamma för företag då anställda blir mindre produktiva och kan ibland bli sjukskrivna till följd av konflikter. Syftet med rapporten är därmed att beskriva hur butikschefer hanterar konflikter som uppstått på deras arbetsplatser.

Studiens övergripande syfte var att studera och jämföra hur två olika metoder för att förebygga konflikter införlivas i en svensk grundskola. För att finna svar på syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur arbetar lärarna på skolan i praktiken med metoderna Projekt Charlie och Gruppen som grogrund för att förebygga konflikter? Vilka likheter och skillnader finns i lärarnas arbete med de olika metoderna på skolan?Studien tar sin utgångspunkt i den kvalitativa forskningstraditionen. Med avseende på studiens syfte och frågeställningar har intervjuer gjorts för att finna svar på frågeställningarna.Fyra intervjuer gjordes med lärare på skolan, två lärare som arbetade med Projekt Charlie och två lärare som arbetar med Gruppen som grogrund. I både Projekt Charlie och Gruppen som grogrund arbetar lärarna på skolan med att införliva konfliktförebyggande arbetsmetoder.

Vår uppsats är en kvalitativ studie vars syfte är att belysa konfliktsituationer och hur dessa hanteras på den slutna avdelningen på Sagsjöanstalten. Då kriminalvårdens klienter har en begränsad möjlighet att dra sig undan och vara privata och inte har möjlighet att ta kontakt och kommunicera fritt med omvärlden tror vi att dessa speciella omständigheter kan göra det svårare att hantera konfliktsituationer samt att fler konfliktfyllda situationer kan uppstå. Att hantera konflikter tillhör vardagen då konflikter uppstår i allt mänskligt samspel. Hanterar man konflikter på ett konstruktivt sätt kan detta fungera stärkande för individen då man bygger sin självkänsla. Utvecklas konflikten däremot till en destruktiv konflikt kan individen uppfatta det som ett personligt nederlag och det leder oftast till ett negativt handlande.Studien bygger på 10 intervjuer som är utförda på klienter och personal.

Uppsatsen ger en deskriptiv bild av hur naturresursutnyttjandet i Laponia- området påverkat den samiska befolkningen med fokus på dess konsekvenser för rennäringen. Studien belyser också hur natursynen skiljer sig hos samer och samhället. Teorier och centrala begrepp presenteras rörande naturresursernas nyttjande samt de konflikter som därmed kan uppstå mellan gamla och nya brukare. Slutsatser som dragits av detta arbete är att äganderättsfrågan i lappmarken länge varit en omdiskuterad fråga som tidvis orsakat starka konflikter. Den statliga politiken har medfört att vår ursprungsbefolkning trängts undan ifrån sina forna landområden p.g.a.

Studiens problemområde behandlar konflikthantering mellan barn på förskola och förskoleklass ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka hur pedagoger som arbetar med 4-6-åringar i förskola och förskoleklass hanterar och förhåller sig till konflikter mellan barn ur ett genusperspektiv. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på sex stycken lärarintervjuer med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Studiens reslutat visar att pedagogerna arbetar med konflikthantering genom att försöka förmedla goda konflikthanteringsstrategier så att barnen får redskap att lösa sina konflikter själva. Pedagogerna är medvetna om att deras egna handlingar påverkar barnen, samtidigt som det framkommer att pedagogerna tror att de omedvetet bemöter barnens konflikter olika beroende på om det var flickor eller pojkar inblandade..

Syftet med arbetetär att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att få redskap för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.Idéenbygger på att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och då hanteradetta på ett konstruktivt sätt.Vidare ärsyftetatt undersöka hur det ser ut på fritidshem vad gäller pedagogers förmåga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkäterkartläggshur pedagoger ser på konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som är trygga i sin profession vad gäller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjälpa elever att själv hantera situationer där de behöver komma överens. Resultatet visar även att lärarutbildningarän så längeberör dessa områden alldeles för lite, samtidigt som det är varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom områdena kommunikation och konflikthantering.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv erhålla djupareförståelse och ökad kunskap kring de processer som finns i smågrupper, hur konflikterpåverkar sammanhållningen och vad det är som gör att en stabil grupp förblir stabil. Studienutgick från ett kvalitativt förhållningssätt med en hermeneutisk ansats. Med ensemistrukturerad intervjuguide utgjordes urvalet av två grupper med fem medlemmar irespektive grupp där hälften är män och hälften kvinnor. Resultatet visar att konflikter inomvänskapsgrupper inte är av ondo och kan vara utvecklande för både gruppen och den enskildeindividen. Den starka sammanhållning grupperna har visar på att konflikter inte är en storfaktor för gruppens välmående.

Bakgrund: Som en följd av organisationernas förändrade behov och krav på mer flexibla lösningar har det blivit allt viktigare för företagen att på ett smidigt sätt hantera förändringar. Kvalitetsarbete är ett förfarande som allt mer har kommit att användas inom företag för att åstadkomma utveckling och engagemang för förändring. Kvalitetsarbete drivs vanligtvis för att höja kvaliteten på ett företags produkter. Arbetet är omfattande och påverkar personalen på olika sätt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att dels undersöka fallföretagens mognadsnivå enligt CMMI skalan, dels undersöka hur kvalitetsarbete påverkar personalen i avseende på stress och konflikter.

Organisationsförändring och dess effekter är något som många upplever. Syftet med studien är att med utgångspunkt i ett arbetslivspedagogiskt perspektiv beskriva och analysera individers uppfattning av en organisationsförändring inom sjukvården. Uppfattningarna analyseras huvudsakligen ur ett organisationskulturellt perspektiv.Uppsatsen bygger på en empirisk undersökning, med kvalitativ induktiv ansats. Intervjuer har genomförts med tre sjuksköterskor och tre undersköterskor verksamma vid två olika avdelningar på ett sjukhus i Skåne, där verksamhetsledningen beslutat om och genomfört en organisationsförändring, en sammanslagning av två avdelningar.I intervjuerna framkommer att merparten av personalen själva önskat en sammanslagning, inte minst utifrån behovet av en ny chef. Denna önskan är enligt respondenterna, en av avdelningarnas främsta syfte till organisationsförändringen.

Vårt syfte med denna undersökning var att ta reda på vilka metoder förskollärare använder för att förebygga att konflikter uppstår, hur förskollärare går till väga för att hantera konflikter mellan barn i förskolan samt se vilka skillnader och likheter det finns mellan de utvalda svenska förskolorna när det gäller konflikthantering. Undersökningen ägde rum på sex olika förskolor i mellersta Sverige. Vi använde oss av intervjuer och observationer då vi författare observerade samma konfliktsituation men skrev var för sig för att få två synsätt på vad som hände och hur det hanterades. Alltså var vi på sex förskolor och gjorde två observationer på varje ställe, vilket blev tolv observationer sammanlagt. De förskollärare som blev inblandade på något vis i konfliktsituationerna är de personer som vi sedan intervjuade.