Sökresultat:
182 Uppsatser om Uppenbart oförsvarlig - Sida 12 av 13
Grönytefaktorn, ett verktyg för en grön och tÀt stad? : fallstudier av förtÀtningsprojekt i Malmö
Uppsatsen undersöker grönytefaktorn som ett verktyg för att kontrollera andelen grönyta i förtÀtningsprojekt. Detta för att se om grönytefaktorn kan vara ett planeringsverktyg för att nÄ en grön men tÀt stad. Arbetet utgÄr frÄn de fyra aspekterna att en hög grönytefaktor ger en bÀttre infiltration av dagvatten i marken, ett bÀttre mikroklimat, en högre biologisk mÄngfald samt en mer rekreativ miljö för de boende. Om sÄ Àr fallet undersöks genom fallstudier. De omfattar förtÀtningsplaner i Malmö dÀr grönytefaktor och exploateringstal Àr berÀknade för situationen före och efter förtÀtningen har Àgt rum.
Serotonins funktion i hundens kardiovaskulÀra system
Serotonin (5-hydroxytryptamin, 5-HT) Àr en neurotransmittor som till största del syntetiseras i tarmsystemets enterokromaffina celler (en typ av neuroendokrin cell) men Àven pÄ andra platser i kroppen sÄ som i hjÀrnstammen, till viss del i hjÀrtat, lungorna och njurarna.
I hundens kropp har serotonin en rad olika funktioner sÄ som reglering av tarmmotorik och sammandragning av glatt muskulatur. Det kan Àven ha inverkan pÄ sinnestillstÄnd och
kognition. Serotonin kan pÄ olika sÀtt förstÀrka eller hÀmma nervimpulser och dÀrigenom ha stor pÄverkan pÄ kroppens olika system kopplade till neurologisk verksamhet och dess funktioner.
I den fria cirkulationen finns serotonin i trombocyter och vid en kÀrlskada kan serotonin slÀppas ut av trombocyterna och orsaka förÀndringar i deras struktur och Àven verka pÄ det skadade kÀrlet genom att orsaka exempelvis kÀrlsammandragning.
Serotonins specifika receptorer har blivit uppdelade i sju huvudfamiljer, 5-HT1-7. De flesta receptorfamiljerna har vidare blivit uppdelade i flera underfamiljer. De olika receptorerna finns i olika uppsÀttning pÄ olika platser i hundens kropp och beroende pÄ vart receptorn finns och i vilken mÀngd kan konsekvenserna till följd av aktiverade receptorer vara olika.
Centre of main interests. NÄgot om platsen för ett koncernbolags huvudsakliga intressen vid grÀnsöverskridande insolvens inom EU
Uppsatsen behandlar frÄgan om inom vilken jurisdiktion ett insolvensförfarande ska inledas avseende en gÀldenÀr som har sitt sÀte i ett annat europeiskt medlemsland Àn gÀldenÀrens moderbolag enligt RÄdets förordning nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden (IF) art 3.1.Kortfattat ska ett huvudinsolvensförfarande inledas i den medlemsstat inom vars territorium platsen för gÀldenÀrens huvudsakliga intressen (COMI) finns och detta presumeras vara gÀldenÀrens sÀte, IF art 3.1. Enligt förordningens ingresspunkt 13 bör COMI motsvara den plats dÀr gÀldenÀren vanligtvis förvaltar sina intressen och dÀrför Àr faststÀllbar för tredje man. Detta innebÀr enligt EU-domstolen (MÄl C-341/04 Eurofood IFSC Ltd [2006] ECR I-3813) att COMI ska bestÀmmas utifrÄn kriterier som Àr objektiva och faststÀllbara för tredje man. PÄ sÄ sÀtt ska rÀttssÀkerheten och förutsebarhet avseende var insolvensförfaranden inleds sÀkerstÀllas. Domstolen anger vidare att det inte i sig Àr tillrÀckligt att moderbolaget kontrollerar, eller kan kontrollera, dotterbolagets ekonomiska val för att sÀtespresumtionen ska frÄngÄs, förutsatt att dotterbolaget bedriver verksamhet pÄ platsen för sitt sÀte.IF och EU-domstolens avgörande har diskuterats livligt pÄ senare Är och det finns stora skillnader i uppfattning om vilken betydelse det ska fÄ att en gÀldenÀr Àr ett dotterbolag vid bestÀmmandet av forum för insolvensförfarandet.
KarusellbedrÀgeri : Problematiken kring mervÀrdesskattebedrÀgerier ur ett EG-rÀttsligt perspektiv
MervÀrdesskattebedrÀgerier inom den gemenskapsinterna handeln Àr idag ett utbrett problem. I och med den inre marknadens framvÀxt och det gemensamma mervÀrdesskattesystemets struktur har nya former av mervÀrdesskattebedrÀgerier uppstÄtt. DÄ den inre marknaden öppnades 1993 togs den fysiska tullkontrollen bort och kvar Äterstod endast en administrativ kontroll. Till dess att en fullstÀndig harmonisering kan genomföras pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet tillÀmpas destinationslandsprincipen pÄ gemenskapsintern handel mellan nÀringsidkare. För att undvika dubbelbeskattning har regler om gemenskapsinterna förvÀrv framtagits.
KarusellbedrÀgeri : Problematiken kring mervÀrdesskattebedrÀgerier ur ett EG-rÀttsligt perspektiv
MervÀrdesskattebedrÀgerier inom den gemenskapsinterna handeln Àr idag ett utbrett problem. I och med den inre marknadens framvÀxt och det gemensamma mervÀrdesskattesystemets struktur har nya former av mervÀrdesskattebedrÀgerier uppstÄtt. DÄ den inre marknaden öppnades 1993 togs den fysiska tullkontrollen bort och kvar Äterstod endast en administrativ kontroll. Till dess att en fullstÀndig harmonisering kan genomföras pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet tillÀmpas destinationslandsprincipen pÄ gemenskapsintern handel mellan nÀringsidkare. För att undvika dubbelbeskattning har regler om gemenskapsinterna förvÀrv framtagits.
Utveckling av ljuddörr: ökad kunskap, en förutsÀttning för lönsam och effektiv produktutveckling
Dooria Àr en av de ledande dörrtillverkarna i Norden. I fabriken i VÀnnÀs tillverkas ett stort sortiment av innerdörrar för alla behov. Allt frÄn dörrar med hÄrda sÀkerhetskrav gÀllande brand, ljud och inbrott till designdörrar för alla miljöer. Att stÀndigt förnya företagets utbud och skapa nya och bÀttre produkter Àr en överlevnadsfrÄga samtidigt som det Àr krÀvande och riskfyllt. Examensarbetet var inriktat pÄ att ta fram nya kostnads- och produktionseffektiva konstruktioner för ljuddörrar.
Basel II ? bankreglering i skuggan av finanskrisen
Bankerna visar en hög tilltro och en positiv instÀllning till hur risk mÀts i Basel II. Det Àr framför allt möjligheten att minska kapitaltÀckningsgraden som ger upphov till den positiva attityden. Den finansiella turbulensen hade förvÀntats medföra ett större ifrÄgasÀttande av Basel II och dess riskbedömningar, men sÄ Àr inte fallet. Det verkar dock finnas ett samband mellan bankernas tilltro till Basel II reglerna och i hur stor utstrÀckning bankerna drabbats av nedskrivningar till följd av bolÄnekrisen som blommade ut under Är 2007. Efter att ha konfronterat bankerna med frÄgan om varför inte Basel II eller motsvarande riskmÀtningsmetoder varnade de europeiska bankerna nÀr de köpte pÄ sig de amerikanska problemderivaten i samband med bolÄnekrisen som blommade ut under Är 2007, mÀrks en förÀndrad och mer kritisk attityd till Basel II:s riskuppskattningsmetoder hos en del respondenter.
Hostile takeovers - motÄtgÀrdernas pÄverkan pÄ aktieÀgarnas aktievÀrde
FöretagsförvÀrv Àr ett fenomen som pÄ senare Är ökat markant i Sverige. Med företagsförvÀrv menas att kontrollen över ett företag överförs frÄn en aktieÀgargrupp till en annan. Ett sÀtt att förvÀrva ett annat företag Àr genom uppköp. Det finns i sin tur tre olika tillvÀgagÄngssÀtt dÀr fusion utgör ett av dem och som uppstÄr dÄ tvÄ bolag av liknande storlekt gÄr samman under gemensamt Àgande. Sammanslagningen sker genom förhandling mellan de olika bolagen och deras aktieÀgare.
Styrning för att uppnÄ kundlönsamhet - en studie av den svenska bankmarknaden
Bakgrund och problem: Kundlönsamhetsanalyser har sedan en lÀngre tid utförts inombankbranschen (Söderlund, 1997). Banker rankar sjÀlva kundlönsamhet som en ytterst viktig faktor försin fortlevnad (Hart & Smith, 1998). Trots att kundlönsamhet har varit kÀnt som begrepp sedan enlÀngre tid tillbaka och att anvÀndningen av kundlönsamhetsanalyser Àr utbredd, finns det endast enbegrÀnsad mÀngd empirisk forskning kring hur praktiskt arbete bedrivs inom omrÄdet (CÀker, 2000).Vi har dÀrför funnit det vara intressant att utföra en empirisk studie om hur styrning sker för att uppnÄkundlönsamhet pÄ den svenska bankmarknaden, eftersom det Àr uppenbart att det finns motiv för attarbeta med detta omrÄde.Syfte: Studien syftar till att ge en bred bild av hur styrning för att uppnÄ kundlönsamhet sker pÄ densvenska bankmarknaden. En rÀttvisande och bred bild skapas genom att kartlÀgga och analysera bÄdestorbanker och nischbanker i studien, eftersom den svenska bankmarknaden inbegriper bÄda dessabankkategorier. Fokus i studien ligger pÄ storbankerna och studiens tyngdpunkt lÀggs i dengeneralisering som Àmnas göras av storbankernas styrning.
FrÄn traditionell kontroll till modern sjÀlvdisciplin
Ekonomistyrning har under lÄng tid intresserat mÀnniskor och att styrning innebÀr att nÄgra ska bestÀmma över andra Àr ingen hemlighet, det var Ätminstone ingen hemlighet. Tiderna förÀndras och att bestÀmma över andra, att ha makt ligger inte i tiden.En utveckling tog fart i och med Taylor och scientific management- rörelsen, den utvecklingen tryckte undan de mÀnniskor som tidigare varit sÄ viktiga i företagen. Den hÀr utvecklingen gjorde mÀnniskorna till resurser och som resurs kan man bytas ut lika lÀtt som t.ex. maskiner. Detta synsÀtt Àr i dagens samhÀlle inte politiskt korrekt och det vetenskapliga synsÀttet överlevde heller inte.
Den nya gemensamma europeiska köplagen (CESL) : En analys av kritiken mot förslaget och konsekvenser för svenska företag
I oktober 2011 framlade Europaparlamentet det senaste försöket till en mer samstÀmmig europeisk avtalsrÀtt, genom ett förslag till en förordning om en gemensam europeisk köplag, CESL. Den europeiska köplagen innehÄller bÄde avtals- och köprÀttsliga regler med det övergripande syftet att, likt den inter-nationella motsvarigheten CISG, underlÀtta den unionsinterna handeln för konsumenter och företag. Mot bakgrund av att förslaget har mötts av omfattande kritik Àr det av intresse att stÀlla sig frÄgan om CESL kommer att bidra med de uppenbara skillnader, som har angetts bÄde i förarbeten och i förslaget som sÄdant.Uppsatsen syftar till att granska och analysera förslaget till en ny gemensam europeisk köplag, CESL, tillsammans med den kritik som framförts frÄn svenskt hÄll. Med utgÄngspunkt frÄn det arbetet analyseras slutligen de konsekvenser förslaget, vid ett eventuellt införande, fÄr för svenska företag.Kritiken som lyfts fram i studien kommer frÄn 12 svenska intressenter, med hÀrkomst bÄde frÄn nÀringsliv, akademi och doktrin. Efter en systematisering, och en efterföljande analys, av denna kritik kan fyra segment urskiljas.
Etik och strategiska bloggar: NĂ€r bloggen blir PR-verktyg
Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i PR-vÀrldens anammande av bloggar. För denna studie undersöks bloggar som anvÀnts i PR- och marknadsföringssyfte dÀr bloggens verkliga avsÀndare inte varit kÀnd för majoriteten av bloggens lÀsare. TvÄ specifika bloggar har valts ut för denna studie, bloggen Black Ascot som syftade till att skapa uppmÀrksamhet kring Malmö Opera samt bloggen Stefan The Swopper som var en del i en kampanj för Posten. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och dÀrigenom ge kunskap om hur bloggar anvÀnds och utformas i PR- och kampanjverksamhet. DÀrmed Àr syftet ocksÄ att undersöka vilka de strategiska tankegÄngarna bakom de för uppsatsen utvalda bloggarna varit samt hur dessa bloggar kan anses vara förenliga med gÀngse PR-etik.
UtvÀrdering av stereotypt vandrande hos amurleopard (Panthera pardus orientalis) efter foderberikning, trÀning och serverat kött
Amurleoparden Àr ett av vÀrldens mest hotade kattdjur och man uppskattar att det endast finns ett fÄtal individer kvar i Amurdalen i södra Ryssland. Leoparderna hotas av tjuvjakt och konkurrens med mÀnniskan om bÄde bytesdjur och levnadsomrÄde. Dessutom hotas djuren av utrotning pÄ grund av att det lÄga antalet individer ökar risken för inavel. Idag lever fler leoparder i djurpark Àn i det vilda och för att arten ska överleva behöver dessa individer fortplanta sig.
Djur som hÄlls i fÄngenskap kan börja bete sig onormalt.
Strategier mot hÄllbara och attraktiva stadsdelar: Kronan igÄr, idag och imorgon
Det Àr idag uppenbart att vÄrt nuvarande levnadssÀtt och samhÀllsbyggande Àr lÄngsiktigt ohÄllbart. För att komma tillrÀtta med de problem vi upplever idag och stÄr inför i framtiden mÄste hÄllbar utveckling prioriteras i högre utstrÀckning Àn vad som sker idag. Det finns olika principer för hur man bygger upp hÄllbara och attraktiva stÀder och centrumomrÄden men för centrumnÀra stadsdelar finns inte lika bra exempel. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att försöka ta fram sÄdana strategier, och utifrÄn dessa granska KronanomrÄdet i LuleÄ för att utreda hur den blivande stadsdelen förhÄller sig till en hÄllbar utveckling. Detta har resulterat i ett antal förslag pÄ förbÀttringsmöjligheter för Kronan.
KOMMUNIKATIONEN Pà BOSTADSMARKNADEN : - Kundens möjlighet att göra ett miljövÀnligt bostadsköp
Det Àr idag uppenbart att miljön mÄste skyddas för att kunna sÀkerstÀlla en god livskvalitet Àven för kommande generationer. I samband med dessa frÄgor spelar byggsektorn en oerhört central roll, vilken kan hÀnföras till den betydande miljöpÄverkan industrin har pÄ samhÀllsutvecklingen idag. Byggsektorn, ocksÄ kallad "40-procents-sektorn" i miljösammanhang, svarar för 40 procent av den totala energi- och materialresursanvÀndningen i Europa och den nordiska marknaden. Det Àr dÀrmed tydligt att byggindustrin har en signifikant pÄverkan pÄ individers livskvalitet och miljö, varför det Àr av största vikt att sektorn tar ett aktivt ansvar för en hÄllbar samhÀllsutveckling. Kunder har konstaterats utgöra en av den viktigaste intressentgruppen, som med dess miljömedvetenhet och kÀnnedom utgör de frÀmsta pÄverkande faktorerna till den gröna revolutionen.