Sammanfattning Jag har under mina tre år på studie- och yrkesvägledarprogrammet märkt att vägledares yrkesroll och yrkesidentitet ofta är otydlig eller felaktig. Om människor i vägledares omgivning har en felaktig förståelse för deras arbete och inte värderar yrket så högt orsakar detta, enligt min mening, en dissonans hos vägledaren. För att på sikt kunna bygga en grund att stärka vägledares yrkesidentitet på är det viktigt att först undersöka om vägledare upplever att det finns en dissonans och hur den i så fall påverkar dem. Syftet med mitt arbete är därför att se hur vägledares yrkesidentitet påverkas av människors förståelse och värdering av deras arbete. Undersökningen förankras först i en teoretisk del som dels består av ett historiskt perspektiv, som, genom att visa hur vägledares yrkesroll förändrats genom åren, ger oss en förförståelse för hur vägledarens yrkesroll ser ut idag, dels ett socialpsykologiskt perspektiv som ger oss en inblick i olika teorier om roller, identiteter och grupper vilket hjälper oss att förstå och analysera de bakomliggande processerna i resultaten från undersökningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskoleklasser uppfattar sitt Uppdrag med att arbeta förebyggande för att begränsa barns framtida läs- och skrivsvårigheter och främja språklig medvetenhet. Studiens frågeställningar behandlar bland annat vad lärare anser vara förebyggande arbete vad gäller läsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella läs- och skrivsvårigheter. I studien har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer eftersom fokus ligger på lärares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Utifrån ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgått att lärare i förskoleklass arbetar på olika vis för att förebygga läs- och skrivsvårigheter, eftersom de använder olika metoder. Utifrån resultaten går det även att urskilja att samtliga lärare arbetar aktivt för att begränsa framtida läs- och skrivsvårigheter..

Den här studien har genomförts på Uppdrag av Svenska Ishockeyförbundet och är en del av Riksidrottsförbundets utvärdering av Idrottslyftet. Studiens syfte är att studera miljön i två ishockeyföreningar, Rögle BK och Forshaga IF, en elit- och en breddverksamhet, och deras relation till Idrottslyftet. Vi vill även se hur förankrat Idrottslyftet är i föreningarna. Studien har sin utgångspunkt i Henriksens (2010) som behandlar framgångsrika talangutvecklingsmiljöer. Den här studien skiljer sig dock från Henriksen (2010) eftersom fokus ligger på god förenings- och träningsmiljö.

Staten genomförde 2013 en reform inomskolans värld,vilket gjorde det möjligt för skickliga lärare att göra karriär inom yrket utan att lämna undervisningen. Uppsatsens syfte är att ta reda på vad förstelärarnas uppfattning om denna reform och hur väl denna uppfattning stämmer överens med statens direktiv. Jag har valt att genomföra min studie genom en innehållsanalys avstatliga dokument och frågeformulär jag skickat till praktiserande förstelärare. Resultatet av undersökningen visade att förstelärarna var förtrogna med de krav som staten ställer på dem,men uppfattningen var delad mellan demsom tyckte att reformeninte gett dem andra eller utökade arbetsuppgifter och demsom ansåg att reformen gett dem mer ansvar. Det visar även att förstelärarna själva vill ha högre krav på demsom får ansöka om och utses till förstelärare än vad staten har gett direktiv om..

Detta arbete handlar om läxor, deras syfte och deras effekter, men även om hur inlärning kan ske på andra sätt i dagens skola. Meningen var att försöka få en uppfattning om läxor är nödvändiga eller om det bara är ett koncept som förväntas av skolan och läraren. Det ligger inte i skolans Uppdrag att ge läxor och därför är det intressant att få en uppfattning om varför de finns och används. Forskning visar att läxor för yngre barn inte har någon effekt på inlärningen och att undervisning som är lärarledd ger bättre resultat. Lärarna som jag intervjuat menar att det är omöjligt att nå kunskapsmålen utan läxa och menar att läxor förbereder eleverna för framtiden.

Den här studien har genomförts på Uppdrag av Svenska Ishockeyförbundet och är en del av Riksidrottsförbundets utvärdering av Idrottslyftet. Studiens syfte är att studera miljön i två ishockeyföreningar, Rögle BK och Forshaga IF, en elit- och en breddverksamhet, och deras relation till Idrottslyftet. Vi vill även se hur förankrat Idrottslyftet är i föreningarna. Studien har sin utgångspunkt i Henriksens (2010) som behandlar framgångsrika talangutvecklingsmiljöer. Den här studien skiljer sig dock från Henriksen (2010) eftersom fokus ligger på god förenings- och träningsmiljö.

Penningtvätt i Sverige är sedan tidigare föga utforskat. I denna studie är syftet att undersöka penningtvätt i Sverige vad det gäller brottsstrukturen, gärningspersoner samt statistiska samband för dessa. Studien är ett Uppdrag utfärdat av Länskriminalpolisen i Skåne. Materialet har bestått av straffrättsliga domslut hämtade ifrån Blendow Lexnovas rättsfallsdatabas. Utifrån domsluten kodades variabler vilka matades in i SPSS där statistiska analyser genomfördes.

The purpose of this study was to describe experiences in daily social life of parents of children with psychotic illness. Five parents with long-term experience of psychotic illness have been interviewed. The frame of reference in emotion theories of Thomas Scheff and Randall Collins have been used to analyze the results. The study is qualitative and has a phenomenological approach to shed lights of meanings in daily social life. The following meanings was found: Openness with certain reservation shows that honesty is important for the feeling of solidarity, Social expectations in daily life describes the parents´own expectations as well as expectations from others.

Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har länge präglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats åstadkomma mer än organisatoriska förändringar. 1991 års gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, är genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit närmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frågan kvarstår vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov.

Denna rapport beskriver de behov vilka ligger tillgrund för att skapa en IT-säkerhetsdatabas. Rapporten tar även upp olika IT-säkerhetsproblem och för en diskussion om vad som är faran med dessa problem. Diskussionen förs inom två områden rörande IT-säkerhet.Det ena området är om IT-säkerhet i allmänhet och tar upp begreppet CIA. CIA står för de engelska begreppen Confidentiality, Integrity och Availability och på svenska, sekretess, integritet och tillgänglighet.Den andra delen handlar om lite mer specifika IT-säkerhetsproblem, som till exempel virus och sniffing.På Uppdrag av FOI är en databas, vilken är avsedd för att lagra information rörande IT-säkerhet, skapad. Rapporten tar upp en del grundläggande databasteori och beskriver designen och implementationen av databasen.

Syftet med studien var att se hur förskollärare beskriver arbetet med utvecklingssamtal? Metoden vi använde var kvalitativa intervjuer. I studien deltog sex yrkesverksamma förskollärare på tre olika förskolor i Mellansverige. Delar av resultatet visar att förskollärarna på de tre förskolorna arbetar olika med dokumentationer, förberedelser, genomförande, efterarbete i utvecklingssamtalet. Förskollärarna använder sig av olika dokumentationsmallar som underlag i arbetet med utvecklingssamtalet.

 Hösten 2011 infördes en ny gymnasiereform i Sverige (GY11) och förutsättningarna på gymnasienivå förändrades. Eleverna ska nu välja mot en yrkesförberedande eller studieförberedande examen redan i årskurs nio. De gemensamma kärnämnena har minskat, möjligheter att läsa in högskolebehörighet på yrkesförberedande program har förändrats och det har tillkommit två nya examensformer. Skolan har, i Sverige, under de senaste två seklerna förändrats, både inom organisationen och gentemot samhällsförändringar. Skolan har under åren haft många olika Uppdrag, bland annat som kunskapsförmedlare, förvaringsplats och producent av arbetskraft.

Rapporten är ett examensarbete som utförts i den avslutande delen av Högskoleingenjörsprogrammet i Maskinteknik. Examensarbetet är utfört av Anders Dedorsson Ylén, student vid fakulteten för hälsa, teknik- och naturvetenskap på Karlstads Universitet.Examensarbetet har utförts på Arvika Smide AB vars Uppdrag gick ut på att införa SPS vid pressgrupp 5, samt undersöka hur väl företaget jobbar med ISO/TS 16949. I rapporten finns en teoretisk del om SPS och ISO standarden ISO/TS 16949. Vidare beskrivs hur SPS använts som metod för att mäta maskinens duglighet och behov av underhåll, samt hur mätningarna utförts. Här beskrivs också av vad som skett vid renovering av smidespressen och vilka resultateten blev av mätningar gjorda efter arbetet.Lämplig metod för att se vart företaget befinner sig i sitt arbete med ISO/TS 16949 och förslag på förbättrat arbete med ISO/TS redovisas.Rapporten redovisar att SPS kan vara ett styrande medel vid tillståndsbaserat underhåll på en smidespress och hur företaget kan utveckla sitt arbete med ISO/TS 16949..

Syftet med följande studie är att klarlägga vilka värden och skäl som ryms bakom användningen av skönlitteratur i gymnasieskolans undervisning. Genom en kvalitativ metod undersöks bilden av läsningens värde i ett material bestående av halvstrukturerade intervjuer med två lärare och två elever. I resultaten framkommer fem huvudteman och övergripande legitimeringar: (1) språkutveckling och förmågan att fungera som samhällsmedborgare, (2) existentiell erfarenhet, (3) fantasiförmåga och kreativt tänkande, (4) möte med kulturarvet samt (5) upplevelser och meningsfullhet. Studiens slutsatser placerar detta resultat i ett bildningssammanhang, och identifierar litteraturens största värde i humanistiska förmågor som i flera delar går utöver svenskämnets ramar. Vidare slås fast det angelägna i att det på skolorna finns ett samtal om skönlitteraturens Uppdrag, samt att de teoretiska perspektiven i lärarutbildningens litteraturdidaktik bör präglas av mångfald..

Detta examensarbete är en undersökning som jämför två förskolor i två länder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse väcktes när jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet är väldigt annorlunda jämfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers arbete på förskolorna med fokus på barns delaktighet och inflytande. Frågeställningarna som jag har besvarat är: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn på förskolans Uppdrag och barnsyn? Metod som används är kvalitativa intervjuer och observationer.