Idag så har skolmaten i alla kommunala skolor enligt lag krav på att den ska vara näringsriktig och kostnadsfri för eleverna. Skolmåltidsverksamheten har utvecklats mycket sedan den utformades. Någonting som är ett förekommande moment i dagens skola är pedagogisk måltid. För ett bra utövande av den pedagogiska måltiden är det relevant att pedagogerna följer riktlinjer som Livsmedelsverket har tagit fram men även som kommuner i många fall vidare utformar. För att undersöka den pedagogiska måltiden har många tidigare studier valt att sätta pedagogerna i fokus.

Genom våra val och beteendemönster påverkar vi människor varandra, både lokalt och globalt. Medvetenheten ökar och vi ser idag en växande oro för effekten av detta.Världssamfundet har enats om att sträva efter en hållbar utveckling. Åren 2005-2014 har av Förenta Nationerna (FN) blivit utsedda till år där man ska verka för en hållbar utveckling genom utbildning.Sverige har fört in hållbar utveckling i miljöbalken och landets miljöpolitik skall sträva efter densamma. Försvarsmakten har ett ansvar för den ekologiskt hållbara utvecklingen inom sin sektor, försvarssektorn. Som myndighet når de ut till många genom just utbildning då cirka 8500 värnpliktiga utbildas per år, därtill tillkommer de anställda.Uppsatsen undersöker hur försvarsmakten uttalat arbetar för en hållbar utveckling och hur utbildningssituationen, i fråga om hållbar utveckling, ser ut.

Syftet med den här uppsatsen är dels att utvärdera rapporten från 2005 och dels att analysera om dessa riktlinjer efterföljs av polismyndigheterna ute i landet. De två första centrala frågeställningarna i arbetet är om riktlinjerna överensstämmer med psykologisk forskning och om de är tillräckligt tydligt utformade för att den enskilde polisen ska förstå vad som krävs och varför detta krävs. En tredje central fråga är huruvida polisen följer riktlinjerna och om arbetet sker enhetligt mellan tre geografiskt spridda orter i landet..

Bakgrund: Avlägsnandet av visdomständer är ett av de mest frekventa ingreppen på oralkirurgiska kliniker och det har uppskattats att det årligen extraheras 100 000 visdomständer i Sverige. Majoriteten av operationerna utförs med indikation men i många fall sker den i profylaktiskt syfte. Profylaktiskt avlägsnande innebär en borttagning av visdomstanden innan patologi uppstår. Denna åtgärd är än idag mycket omdebatterad eftersom det handlar om tänder där patienten varken uppvisar symtom eller patologi. Inför beslutet att ta bort en visdomstand måste bl.

Mot bakgrund av den hätska debatt som har förts angående substitutionsbehandling, var syftet med vår uppsats att undersöka och beskriva de professionellas inställning till substitutionsbehandling av heroin-missbrukare ur ett etiskt perspektiv. Vi ville även undersöka de professionellas syn på socialstyrelsens riktlin-jer och kriterier beträffande substitutionsbehandling. Vidare ville vi få en uppfattning om de yrkesverksam-mas åsikter gällande en heroinmissbrukares möjligheter till vård, och detta i jämförelse med andra patient-grupper.Vi kan utläsa att det finns tre inställningar från de intervjuade beträffande substitutionsbehandling. Socialsek-reterarna på substitutionsmottagningen uttrycker att det är den överlägset bästa behandlingsmetoden för hero-inmissbrukare. Socialsekreterare från socialtjänsten är även de positivt inställda men ser inte substitutionsbe-handling som en universal behandling.

Frågeställning: Hur tillämpas god ekonomisk hushållning i kommuners styrning utifrån kommunallagen? ? Finns det skillnader mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun? Vad blir konsekvensen om god ekonomisk hushållning inte uppfylls?Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kommuner förhåller sig till god ekonomisk hushållning i deras styrning, om det är någon skillnad mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun i förhållande till kommunallagen. Metod: Deduktiv ansats har använts i studiens framställande. Informationen har samlats in, den har analyserats och av den teoretiska referensramen och empirin har en slutsats dragits. Respondenter valdes ut genom ett strategiskt urval och dessa kontaktades via mejl.Slutsats:  Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun är styrda av de uppsatta mål som kommunfullmäktige sätter.

Bakgrund: De senaste decennierna har förekomsten av fetma ökat drastiskt i Sverige och världen. Genom detta har behovet av olika behandlingsformer ökat, däribland fetmakirurgi. Den vanligaste operationsmetoden är gastric bypass vilken för många patienter kräver livslånga förändringar gällande kostvanor. Vanligt förekommande komplikationer efter gastric bypass är dumpingsymtom, vilka delvis kan begränsas utifrån ätbeteende. Etablerade nationella riktlinjer för kostråd före och efter fetmaoperationer saknas i dagsläget.Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka kostvanor och måltidsmönster, dumpingsymtom samt upplevelser av dietistkontakt i samband med operation hos personer som genomgått gastric bypass.Metod: En webbaserad enkätundersökning om kostvanor riktad till gastric bypass-opererade personer i Sverige genomfördes via bekvämlighetsurval.

Bakgrund: I Sverige är landstinget enligt hälso- och sjukvårdslagen skyldig att upprätta habiliteringsplaner över beslutade insatser för personer med funktionshinder. Planen är ett viktigt instrument inom habiliteringen för att möjliggöra en jämlik delaktig vård samt inflytande i behandling för personer med funktionshinder. Syftet och målen med insatserna ska framgå av planen, som tas fram i samverkan med personen med funktionshinder.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva personalens uppfattningar och erfarenheter av arbetet med att upprätta och följa upp habiliteringsplaner samt hur habiliteringsplaner används i det dagliga arbetet med personer med funktionshinder.Metod: Designen är en beskrivande studie med en kvalitativ ansats. Totalt analyserades 16 intervjuer med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen utmynnade i fyra kategorier och 14 subkategorier. Informanterna beskrev att det upplevdes som svårt att formulera mål och utvärderingsbara mål som var meningsfulla över tid.

Hållbarhetsredovisning är ett förhållandevis nytt fenomen som ökat de senaste 10 åren. De olika intressenterna ställer allt större krav på företagen och på hur de förhåller sig. Ämnet hållbar utveckling omfattar tre olika dimensioner: ekonomisk, etisk/social dimension samt miljö.Hållbar utveckling är inget som i sin helhet regleras i lagar. Däremot regleras delarna som miljöpåverkan och arbetsförhållanden i olika lagtexter och förordningar. Att det inte finns någon enhetlig reglering kan vara bidragande till att det kan vara svårt att se det som en helhet.Syftet med vår studie är att utifrån företagens perspektiv se vad de gör för att bidra till en hållbar utveckling och om det skiljer sig mellan större och mindre bolag.

Under år 2011 levde ca 5800 personer i Sverige med diagnosen hiv (humant immunbristvirus) och 18 nya fall upptäcktes via MHV:s screening av gravida kvinnor. Risken att ett barn smittas under graviditet och förlossning är 15-25 % om kvinnan inte behandlas med antiretrovirala läkemedel. Riskerna ökar med ytterligare 10-15 % om kvinnan sedan väljer att amma sitt barn. Barn till kvinnor som behandlas med antiretrovirala läkemedel och har icke mätbara virusnivåer i blodet löper en risk på 0,4-1 % att smittas. RAV (referensgruppen för antivirala medel) uppdaterade 2010 sina behandlingsrekommendationer för hiv-1 positiva kvinnor under graviditet och förlossning.

Introduktion: Operationssjuksköterskans roll har under årens lopp förändras i takt med vetenskapliga framsteg inom kirurgin. Operationssjuksköterskan har i olika utsträckningar fått ett större ansvar inom perioperativa omvårdnanden som inkludera pre-, intra- och postoperativt.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskans uppfattning av ansvaret i den perioperativa omvårdnaden.Metod: Sex intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor vid ett sjukhus i Norrland. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I textanalysen identifierades fyra kategorier: Kontinuerligt utvärderande av det egna arbetet, Kompetens ger större ansvar, Upplever att en ökad patientkontakt skulle förbättra vården och deras kompetens och Operationssjuksköterskan har en egen uppfattning om hur hennes ansvar att följa riktlinjer och rutiner ser ut.Diskussion: Operationssjuksköterskorna upplevde att nya rutiner utvecklades då fel uppdagas. De beskrev ett mångsidigt arbete som var mer än bara instrumentering, och en ökad patientkontakt uppgavs kunna bidra till att vinna kunskap, både tekniskt och omvårdnadsmässigt. Hur ny information och nya riktlinjer och rutiner användes var i viss grad beroende av operationssjuksköterskan som individ.

Sexuellt överförda infektioner (STI) har ökat sedan mitten på 1990-talet, framförallt klamydia. Unga är en utsatt grupp i detta avseende och behovet av preventiva åtgärder är stort. Ungdomsmottagningar bland andra vårdinrättningar är en viktig kanal för de preventiva insatserna. Det finns dock inga nationella riktlinjer för hur samtal om STI ska gå till som vårdpersonalen på ungdomsmottagningarna kan följa. Forskningen om hur arbetet ser ut idag är även mycket begränsad.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även.Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades.

Several cities have implemented various projects to improve traffic safety in city centers.During 1970s and 1980s the city centers changed as the suburbs grew and large shopping centers were located outside the center. At the same time, several projects were initiated with construction of pedestrian streets and restriction of traffic in the center. In year 1994,shared-used areas were introduced in Sweden and these areas are often used in center environments.In Sweden, municipalities are responsible for integrating security in public places and in comprehensive plans and detailed development plans. The National Board of Housing,Building and Planning is the authority for administrating planning issues and develop general guidance about planning. Traffic is one of their key issues, although today there are no concrete guidelines from the National Board of Housing, Building and Planningfor the design of traffic safety in city centers.Traffic safety in city centers affects many people because the city center is a public place.It is therefore important that there are current guidelines available that are helpful for changes and improvements in traffic safety in the city center.The purpose of this report is to formulate guidelines for planning city centers from a traffic safety perspective.

Bakgrund: Potträningen har de senaste decennierna senarelagts. Svenska barn blir i genomsnitt kontinenta vid tre års ålder trots att barn kan uppnå blåskontroll redan under spädbarnstiden. Sen potträning kan leda till fysiska och psykiska komplikationer. Att potträningen har senarelagts kan bland annat bero på att föräldrar har svårt att bedöma när barn är redo för potträning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken information som ges kring potträning från BVC (barnavårdscentral) -sjuksköterskor och vad den informationen baserades på.