Sök:

Sökresultat:

3202 Uppsatser om Universella riktlinjer - Sida 44 av 214

Barnmorskans arbete med livsstilsfrågor ? en kvalitativ

Att verka för en livsstil utan tobak och alkohol samt att främja sundamat- och motionsvanor är några av de viktiga delar barnmorskan arbetar med. Barnmorskanska ge stöd och hjälp till de kvinnor där de identifierat dessa livsstilsproblem.De studier som tidigare gjorts belyser ofta risker med livsstilsproblem men intehur barnmorskorna arbetar med att hjälpa till förändring.Syftet med studien är att beskriva barnmorskans upplevelse och erfarenheteratt arbeta med livsstilsfrågor med den gravida kvinnan. En kvalitativ studie där fem barnmorskor inom mödrahälsovården intervjuadesmed hjälp av semistrukturerade frågor. Materialet analyserades med innehållsanalys.I resultatet framkom att barnmorskan arbetade aktivt med livsstilsfrågor.Det som belystes var att barnmorskan skapade en god relation, medvetandegjordeproblemen, individualiserade vården, använde barnet som motivation samtibland var dominant i arbetet med livsstilsfrågor med den gravida kvinnan. Att motiveraoch uppmuntra kvinnan, respektera henne och hennes bakgrund, ge individuellinformation samt att kunna hänvisa var några av de strategier som barnmorskan användei arbetet.

Det osynliga våldet: Personliga assistenters förståelse av våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett specifikt samhällsproblem då det påverkar den privata tryggheten och rätten att bestämma över den egna kroppen och det egna livet, som är en mänsklig rättighet. Kvinnor och män lever på grund av våldet under olika villkor och våldet möjliggörs av den ojämställdhet som finns i samhället i övrigt, den genusordning som råder, vilket utgör ett demokratiproblem. Kvinnor som har en funktionsnedsättning och som utsätts för våld är så kallat dubbelt utsatta på grund av funktionsnedsättningen och på grund av att de är kvinnor. Våldet kan även ta sig andra uttryck och riktas mot funktionsnedsättningen. Våld i nära relationer är ofta dolt för omvärlden och våldet osynliggörs ofta genom att bortförklaras.

Locko - Det smarta låset

Många lärosäten använder idag fler än en lärplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var därför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lärplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsättningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod där vi genom intervjuer med fem lärare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lärarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör överväga inför implementationen av en lärplattform..

Varning för fallgropar! : Riktlinjer för tillämpningen av Koden utifrån implementeringen av SOX

Företagsskandalerna i USA medförde att nya regler för redovisning infördes vilket kom att bli lagen Sarbanes-Oxley Act, SOX. Även Sverige har drabbats av diverse företagsskandaler som kan ha kommit att påverka nuvarande lagar och rekommendationer och i juli 2005 infördes rekommendationen Svensk kod för bolagsstyrning, Koden. När det kommer till intern kontroll är varken lagen eller rekommendationen särskiljt detaljerade vilket skapar mycket tolkningsutrymme för vad en bra intern kontroll är. Båda regelverken bygger på det internationellt vedertagna ramverket COSO-modellen vid tillämpandet av intern kontroll. Syftet med uppsatsen är att utifrån implementeringen av SOX och då med fokus på intern kontroll enligt COSO-modellen, undersöka vilka fallgropar svenska företag bör undvika vid tillämpningen av Koden.

Risken för smitta ? och dess inverkan på sjuksköterskors vilja att vårda patienter med smittsam sjukdom

Bakgrund: I dagens sjukvård möter sjuksköterskor patienter med många olika smittsamma sjukdomar. Smittoämnen sprids lätt när resandet i världen har ökat och sjuksköterskor står i frontlinjen när det gäller att utsättas för smittsamma sjukdomar på sina arbetsplatser.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som inverkar på sjuksköterskors vilja att vårda patienter med smittsamma sjukdomar.Metod: En systematisk litteraturstudie som bygger på 18 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde stor rädsla och oro för att bli sjuka och smitta sina familjer, kolleger och vänner. Trots risken för att själva smittas framkommer att sjuksköterskorna accepterade dessa risker eftersom de såg det som en del av sin professionella skyldighet att vårda alla patienter. För att sjuksköterskor ska känna sig trygga i sitt arbete krävs att de har effektiv skyddsutrustning, har adekvat utbildning, och stöd från arbetsgivare som ser till att det finns riktlinjer att följa.Slutsats: Sjuksköterskor anser sig ha en etisk plikt att arbeta, även när de står inför en risk för att själva bli utsatta för smitta. Tydliga rutiner och riktlinjer kan minska sjuksköterskornas rädsla för att bli smittade eller för att smitta sina familjer.

Vad är hållbarhetsredovisning?

Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga i samhället och kraven på att företagen bidrar till en hållbar utveckling ökar därför. Många företag har därför börjat hållbarhetsredovisa. Denna redovisning är helt frivillig och utgår vanligtvis från miljöfrågor samt ekonomiska och sociala frågor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hållbarhetsredovisning, samt ta reda på de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hållbarheten. Uppsatsen tar också upp GRI:s riktlinjer som för tillfället är de mest använda normerna vid hållbarhetsredovisning.I teoridelen görs bland annat en genomgång av olika teorier som kan förklara att företagen hållbarhetsredovisar.

Intressentdialog: en kartläggning utifrån GRI:s riktlinjer G3

Intresset kring miljö och etik samt vilket ansvar som företag tar har växt allt mer bland olika intressentgrupper. Utvecklingen har lett till att information kring hållbarhetsarbete och ansvarstagande kommit att redovisas och informeras ut till intressenter via en hållbarhetsredovisning. Allt fler svenska företag, främst större, har kommit att ta stöd av ramverket Global Reporting Initiative (GRI) och dess riktlinjer G3 vid denna typ av redovisning. För att uppnå meningsfullhet kring hållbarhetsarbetet och redovisningen av detta är det viktigt att engagera sina intressenter i företagets verksamhet, något som kan göras via en intressentdialog. Funderingar kring intressentdialogens Vem? Hur? Vad? och Varför? uppstod.

Kommunikation i öppna innovationsprojekt : Riktlinjer för en god kommunikation mellan ledare och projektgrupp

Problem Företag och organisationer tvingas idag att öppna upp sina innovationsprocesser för att kunna konkurrera med andra företag och växa till en stark aktör på marknaden. I de öppna innovationsprocesserna samarbetar organisationerna med externa parter inom olika ämnesområden, detta är en process med nya arbetssätt där nytänkande och kreativitet har stor betydelse.  I en sådan innovationsprocess ställs det höga krav på en god kommunikation mellan ledare och övriga deltagare. Vi har därför valt att studera öppna innovationsprojekt där vi särskilt tittat på kommunikationen mellan ledare och projektgrupp.Syfte Syftet med denna studie är att ge en bild av kommunikationssätt som har betydelse mellan ledare och projektgrupp. Detta ligger till grund för att skapa riktlinjer för en god kommunikation inom öppna innovationsprojekt.Metod I denna studie används en kvalitativ metod där empirin har samlats in via intervjuer samt enkäter.Slutsats Studien visar bland annat på att det är viktigt att ledaren fungerar mer som en administrativ person än att den besitter en teknisk kompetens samt att den kan hålla många bollar i luften och kan vara kontaktskapande då det gäller att ledaren kan hålla ihop sin projektgrupp. Gemensamma mål är viktiga för projektgruppen för att alla ska ha nytta av varandra i nätverket.

Brandskyddsdokumentationer för höga trähus: sammanställning, analys och förslag till riktlinjer

När Boverket 1994 gav ut nya funktionsbaserade byggregler öppnade det dörren till byggandet av flervåningshus med stomme av trä, något som varit förbjudet i byggreglerna i mer än hundra år. Det finns en del potentiella svårigheter med att bygga i trä jämfört med obrännbara material, men det är genomförbart. Kravet är att visa att funktionskraven i byggreglerna är uppfyllda. I samband med att byggreglerna uppdaterades 1994 tillkom även ett krav på att det vid uppförande av byggnader skall upprättas en randskyddsdokumentation. Av denna ska framgå förutsättningarna för utförandet av brandskyddet samt brandskyddets utformning.

Gestaltning med vinterfägring : tre förslag på prydnadsplanteringar för Storgatan i Lomma

Detta är ett kandidatarbete i trädgårdsdesign som behandlar gestaltning med vinterfägring. Genom ett mentorsprojekt mellan Lomma kommun och SLU fick jag en förfrågan av parkchef Lennart Persson om att utforma gestaltningsförslag med vacker vinterfägring. Syftet med arbetet har således varit att utforma tre intressanta och inspirerande förslag med praktfulla prydnadsplanteringar för området intill Storgatan och Karstorpsvägen i Lomma. I arbetet finns också en platsanalys som bygger på Catherine Dee?s teori The seven-part morphology.

Prestation i en integrerad rapport

Bakgrund: Kraven på redovisad finansiell och icke-finansiell informationen har ökat, vilkethar skapat behovet av ett nytt rapporteringsverktyg som tillhandahåller bättre resultat vidredovisning av information. Ramverket integrerad rapportering, , framtogs år 2010 avIIRC med målet att skapa ett universellt och enhetligt ramverk. Prestationsmätning speglaroftast företagets finansiella och icke-finansiella information och är även en adekvat del avramverket.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om företag uppfyller prestationskriteriet i sinårsredovisning för 2013 utifrån ramverket integrerad rapportering och ger en tydligpresentation av den finansiella och icke-finansiella informationen, i dem utvaldamultinationella svenska företagen. Vidare syftar uppsatsen till att påvisa hur företagenrapporterar indikatorerna samt hur redovisningen av indikatorerna skiljer sig åt år 2009respektive 2013.Avgränsning: Dem valda företagen är inte avgränsade utifrån ett branschperspektiv, iställetupprättades två kriterier. Företagen skall vara listade på OMSX30, vilket innebär att allaföretag är börsnoterade.

BVC-sjuksköterskans stöd till småbarnsföräldrars parrelation

Inledning: Föräldraskapet innebär för de allra flesta en glädje och berikning till livet men samtidigt en utmaning. Skilsmässor och separationer bland par med små barn är relativt vanligt. Barnsjuksköterskan inom barnhälsovården kan genom sitt hälsofrämjande arbete om möjligt bidra till att minimera dessa. I tidigare forskning finns BVC -sjuksköterskans stöd för att främja parrelationen sparsamt beskrivet. Syfte: Syftet är att undersöka hur barnsjuksköterskan på BVC beskriver stödet till småbarnsföräldrars parrelation.Metod: En kvalitativ metod har använts i pilotstudien.

Inställning och kommunikation kring körskador bland skogstjänstemän och entreprenörer

Körskador i samband med skogsbruk är ett problem. År 2012 togs en branschgemensam policy fram, som innehöll definitioner och rekommendationer för undvikande av allvarliga körskador. Studier har visat att attityder, kunskap och samsyn är viktiga faktorer för att minska körskador. Målet var att belysa hur väl Skogssällskapets policy angående körskador har förmedlats från tjänstemän till maskinförare, samt att undersöka hur kommunikation kring, attityder till och samsyn om körskador ser ut hos maskinförare, produktionsledare och skogsförvaltare. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med 4 maskinförare och 5 tjänstemän. Sedan gjordes en kvantitativ undersökning genom en mejlenkät till 89 maskinförare, 15 produktionsledare och 34 skogsförvaltare, med total svarsfrekvens 36 %.

Hur leker lika barn bäst? : - Utvecklande av generella riktlinjer vid förhandlingar mellan svenskainköpsavdelningar och tyska leverantörer

Titel: Hur leker lika barn bäst? ? Utvecklande av generella riktlinjer vid förhandlingar mellansvenska inköpsavdelningar och tyska leverantörerFörfattare: Karin Axelsson, Martina Hult och Sara SvenbladHandledare: Lisa MelanderBAKGRUND: Många studier har bedrivits om förhandlingsmönster, och på senare tid äveninternationella sådana. Detta på grund av internationaliseringen som ägt rum under de senasteårtiondena. Man har fokuserat på att beskriva svårigheter och utmaningar i exempelvis västerländsk-asiatisk förhandling, medan förhandlingar mellan två västerländska parter som allmäntanses vara relativt lika varandra har fått betydligt mindre uppmärksamhet. Den geografiska,kulturella och språkliga närheten vilseleder oss att tro att interaktioner av olika slag inte innebärnågra svårigheter för tyska respektive svenska parter.

Hur används KBT på HVB-hem för unga lagöverträdare?

Kognitiv beteendeterapi har på senare år fått allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika målgrupper, och en sådan målgrupp är kriminella killar i ungdomsåren. Många behandlingshem som riktar sig till denna målgrupp säger sig använda KBT. I vår studie undersöker vi hur fyra olika hem för vård eller boende (HVB) använder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, främst metaanalyser, som med stor samstämmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna målgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod.

<- Föregående sida 44 Nästa sida ->