Bakgrund: Tonsilloperation är den vanligaste kirurgin som utförs på barn och ungdomar. Operationen medför långvarig smärta samt hög frekvens av illamående. I Sverige år 2012 kontaktade nästan en fjärdedel av alla föräldrar till barn som genomgått tonsillkirurgi sjukvården p.g.a. ej acceptabel smärta.Syfte: Syftet var att i en nationell studie kartlägga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar.Metod: Kvantitativ deskriptiv studie, vilket utfördes som en enkätstudie där populationen var 52 öron-näs hals-kliniker i Sverige. Respondenter var öronläkare, öronsjuksköterska, anestesiläkare och anestesisjuksköterska (totalt 163 enkäter).Resultat: Svarsfrekvensen var 88 % från totalt 47 kliniker.

Trycksår är en ofta förekommande skada inom vården och ca 14 % av patienter på äldreboenden och sjukhus i Sverige lider av trycksår. Ett trycksår kan uppstå inom loppet av 60 minuter och en stor riskfaktor är dålig nutritionsstatus. Sjuksköterskan ska identifiera problem med nutritionen hos patienten och det är betydelsefullt att förstå sambandet mellan nutrition och trycksår. Syftet med studien var att undersöka nutritionens betydelse i behandling av trycksår. Studien utfördes som en litteraturstudie, 12 artiklar utgjorde grunden för resultatet.

Abstrakt InledningSjukdomstillstånd som drabbar ländryggen är ett av de vanligaste tillstånden i västvärlden. Radiologiskt undersöks patienten med konventionell röntgen som förstahandmetod för att radiologiskt diagnostisera spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur som är några av de vanligaste sjukdomstillstånden som drabbar ländryggen. Det finns inga nationella riktlinjer för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen utan varje röntgenklink har själva utformat metodböcker för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen.Syfte/frågeställningSyftet med studien var att jämföra och redogöra vilka projektioner som ingår vid konventionell ländryggsröntgen av spondylolistes, Morbus Bechterew och fraktur/trauma vid universitetssjukhusens röntgenkliniker.Frågeställningar: Vilka projektioner ingår vid bildtagning av ländryggen vid spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur? Varierar antalet bilder och vilka projektioner tas mellan universitetssjukhusens röntgenklinker?MetodResultatet i studien är baserad på röntgenklinikernas metodböcker för konventionell ländryggsröntgen.Resultat Samtliga sju universitetssjukhus deltog i studien och samtliga sju har metodböcker som beskriver vilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning. Antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna och respektive frågeställning. KonklusionVilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning och antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna.

Bakgrund: Debreifingsamtalet utvecklades ursprungligen på 1980-talet av Jeffrey T Mitchell som en metod för ambulanspersonal att bearbeta traumatiska upplevelser. Debriefing är ett samtal som syftar till att bearbeta negativa stress-reaktioner efter en traumatisk upplevelse.   Problemformulering: Vårdpersonal inom akutsjukvården utsätts ofta för traumatiska upplevelser, vilka kan utlösa stressreaktioner som medverkar till att personalen inte kan arbeta efter sin fulla förmåga och kompetens. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att beskriva betydelsen av debriefingsamtal för vårdpersonal inom akutsjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande 8 kvantitativa och 2 kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl, Pubmed och PsychINFO genomfördes.

Ett problem som många människor lever med i dagens samhälle är missbruk av alkohol eller droger. Inom socialtjänsten i Sverige används olika bedömningsmetoder för att fastställa klienters problem och hjälpbehov. En av dessa metoder är Addiction Severity Index (ASI) som rekommenderas av Socialstyrelsen i Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården och som är en del i en överenskommelse i RIM-projektet i Uppsala län. Tidigare studier har visat att socialarbetare har en positiv attityd till ASI men trots det används metoden inte fullt ut eller i så stor utsträckning som kan förväntas.Syftet i föreliggande uppsats var att undersöka hur personal inom socialtjänsten implementerade ASI, det vill säga hur de använde och värderade metoden i verksamheten. Studiedesign var fallstudie i vilken intervjuer utfördes med 10 socialsekreterare i Enköping och Uppsala.

Introduktion: Distriktssköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvården hade ett brett arbetsområde och en del av arbetet bestod av att delegera arbetsuppgifter till omvårdnadspersonalSyfte: Att undersöka hur distriktssköterskor erfor delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter till omvårdnadspersonal i kommunal hemsjukvård.Metod: Distriktssköterskor som var patientansvariga inom ett hemtjänstområde i kommunal hemsjukvård från tre olika kommuner intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Distriktssköterskorna erfor att de delegerade för att verksamheten skulle fungera. De erfor att omdelegering gick fortare än nydelegeringar. Det varierade hur distriktssköterskorna kunde följa de riktlinjer som styr delegering och det fanns inte alltid tillräckligt med tid för uppföljning. Distriktssköterskorna kände sig kompetenta för att delegera läkemedelsadministrering men fick ibland uppdatera sig innan de delegerade ut specifika uppgifter.

Bakgrund: Ansvarstagande inom miljö och sociala frågor är ett ämne som på senare tid har blivit mer och mer uppmärksammat. I samband med att Brundtlandrapporten publicerades 1987 fick hållbarhetsredovisningen sitt stora uppsving, vilket kom att ge en ökad medvetenhet kring ämnet. Även trycket från omgivningen ökade mot företagen och deras ansvar i att redovisa miljömässiga och sociala frågor.Problem: De problem som finns i samband med hållbarhetsredovisningar är att det dels är frivilligt att redovisa, dels att de riktlinjer som ges ut av GRI inte är tvingande utan snarare flexibla, vilket i sin tur innebär svårigheter vid jämförelser av presenterad data. Det faktum att det enbart är hälften av alla hållbarhetsredovisande företag som granskar sin rapport externt är också ett problem. Det är av intresse att få veta varför företag väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, och vilka påverkande faktorer som finns, särskilt då upprättandet är en frivillig handling.Syfte: Att visa varför svenska bolag hållbarhetsredovisar med hjälp av legitimitetsteori, institutionell teori eller intressentteori.

Gender politics in Sweden is considered unique because gender policies (jämställdhet) are integrated into national politics and politicised both in the public and the private sphere. The Swedish case is therefore considered a role model by many feminist scholars.This view has been criticised by both post modern feminists and public administration scholars. Critics imply that the increased immigration and more heterogeneous population have led to a new challenge for state institutions. The Swedish model, with its universal welfare solutions, lacks the ability to recognise differences within groups. Universal solutions that treat everyone the same is no longer the most just way to treat people.The growing use of goal orientation in Swedish public administration has increased the civil servants discretion in the implementation process, and thereby the space for differentiated treatment.

BAKGRUND: Omvårdnad skall bedrivas holistiskt enligt International code of etics (ICN) trots detta bedrivs den till viss del naturvetenskapligt med fokus på den medicinska delen, som i sig är viktig. Tydliga riktlinjer för andlig omvårdnad saknas och forskningen är begränsad. SYFTE: Syftet med denna studie var att utifrån aktuell omvårdnadsforskning beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors bemötande av frågor med existentiellt innehåll. METOD: Systematiskt litteraturstudie där sju artiklar och en avhandling ingick vilka var etiskt granskade. RESULTAT: Fyra kategorier identifierades, adekvat kompetens, tillåtande vårdmiljö, holistisk människosyn och reduktionistisk människosyn.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur överlämningen från grundskolan tillgymnasieskolan fungerar med avseende på dess organisation samt dess informationsinnehåll.Uppsatsen belyser även samsynen mellan dessa två skolformer och hur stor insyn de har ivarandras verksamheter. Eftersom Lpo 94 betonar att samarbete mellan skolformerna ärspeciellt viktigt för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd fokuserar denna uppsatsframför allt på dessa elever.Genom att utföra kvalitativa intervjuer med sex stycken verksamma pedagoger pågrundskolan och gymnasieskolan har vi skapat oss en uppfattning om hur de upplever attöverlämningen fungerar och i vilken utsträckning de anser att det finns samsyn mellanskolformerna.Intervjuundersökningen visade att vår undersökningskommun har väl utarbetade riktlinjer förinformationsöverlämningen och att dessa riktlinjer till stor del följs. Intervjudeltagarnaupplever att de pedagogiska överlämnandeunderlagen som används i kommunen är tydligaoch att den information som lämnas över till stor del är relevant och användbar. Allaintervjuade är eniga om att det finns brister i organiseringen av informationsöverlämningenför de elever som väljer att byta kommun när de påbörjar sina gymnasiestudier.Beträffande samsynen upplever alla intervjudeltagare att den brister, de är dock oeniga om detskulle behövas ett aktivt arbete för att samsynen ska öka. Intervjudeltagarna uppger även attde inte har så stor insyn i den angränsande verksamheten, utan menar att grundskolan ochgymnasieskolan till stor del är skilda verksamheter..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka hur väl elitklubbarna i Sverige följer Riksidrottsförbundets och Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockey skall bedrivas.Undersökningen skulle besvara om ungdomstränarna i Sveriges elitklubbar kände till Idrotten vill och Ishockeyn vill, om tränarna/klubbarna hade någon handlingsplan för att motverka eventuell utslagning bland ungdomslagen samt svara på om tränarna arbetade enligt Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockeyn skall bedrivas.MetodEn enkätundersökning genomfördes med 33 ungdomstränare, verksamma i en elitförening i ishockey säsongen 2004/2005. De ungdomsledare/tränare som undersöktes var ansvariga för ungdomar i åldrarna 11 t.o.m. 16 år. Samtliga elitishockeyföreningar kontaktades genom en intresseanmälan som skickades ut via mail till alla lag i Elitserien och Allsvenskan. Slutligen deltog 5 stycken Allsvenska föreningar och 6 stycken Elitserieföreningar i undersökningen med en god geografisk spridning.

Fysisk träning för barn har alltid varit ett kontroversiellt ämne som berör såväl etiska och fysiologiska som medicinska frågor. Styrketräning är den form av träning som ställer dessa frågor på sin spets. De svenska officiella organen Idrottens Forskningsråd (IFR) och Riksidrottsförbundet (RF) har genom åren lagt fram rekommendationer och riktlinjer som ska fungera som underlag vid utformning av den träningsverksamhet som bedrivs i idrottens föreningsliv. Eftersom forskningsrön har förändrats i takt med forskningsframsteg har också rekommendationer och riktlinjer från officiellt håll varierat över tid. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om fotbollsledare har kännedom om de senaste rekommendationerna vad gäller styrketräning för barn.

Det här arbetet är ett didaktiskt examensarbete, i vilket det söks svar på frågorna Hur framställs den muslimska familjen i kapitlet islam i läroböcker för religionskunskap A i gymnasiet? Uppfyller framställningarna de riktlinjer och mål som Lpf 94 och kursplanen ställer? För detta har en komparativ metod använts med utgångspunkt i läroböcker, ställda mot Lpf, kursplaner, mina huvudfrågor och underliggande frågor.De resultat som framkommer häri är att läroböckerna inte skriver om den muslimska familjen som en enhet, utan om man och kvinna och utelämnar barnen. Där fokus ligger på kvinnan. Den här delen, familjen, i de läroböcker som använts, uppfyller de riktlinjer och mål som Lpf 94 och kursplanen ställer.Islam är en religion som är världsomspännande och utgör en stor del av det religiösa livet i Sverige. I svenska skolor går många muslimska barn, därför behövs en förståelse för den muslimska familjen både hos lärare och hos andra elever.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde att följsamheten stämde överens med de rekommenderade riktlinjerna som finns om skyddskläder.Skyddskläder såsom skyddsrock och plastförkläde bör användas vid direkt kontakt med patienten eller patientens säng eller smutsiga föremål. Den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning i vården är att tillämpa basala hygienrutiner. Syftet är att förhindra smitta från personal till patient och från patient till personal. Få studier har gjorts om sjuksköterskors upplevelser angående skyddskläder.Studien genomfördes som en intervju studie med sju sjuksköterskor. Huvudresultatet visade att det är brister i följsamheten gällande användandet av skyddskläder.

Bakgrund: Det skapas betydligt fler arbetstillfällen inom tjänstesektorn än industrisektorn. Traditionellt har de knappa resurserna inom produktionsindustrin utgjorts av kapital samtidigt som det ej varit något större problem att hitta kompetens och personal. Detta har dock förändrats och i de nya konsultföretagen har kompetensen blivit företagets knappa resurs. I och med att förmågan att ta till vara på personalens kompetens blir allt viktigare får rekrytering och anpassning av den nya personalen ökad betydelse. Kan de nyanställdas introduktion göras på ett bra sätt minskar risken för dåligt resursutnyttjande.