This study was conducted by using a qualitative textual analysis on Unicef Sweden?s website with the purpose of problematizing the role of Unicef Sweden in today?s globalised society. This was done in the context of how organisations of civil society have gained influence. Following questions were answered: How does Unicef Sweden legitimise its operation? Which strategies does Unicef Sweden use to encourage involvement and donations?The study shows how Unicef Sweden legitimises its work by promoting a unique influence, their unique methods of work and by showing how the organisation helps the most disadvantaged children.

This study was conducted by using a qualitative textual analysis on Unicef Sweden?s website with the purpose of problematizing the role of Unicef Sweden in today?s globalised society. This was done in the context of how organisations of civil society have gained influence. Following questions were answered: How does Unicef Sweden legitimise its operation? Which strategies does Unicef Sweden use to encourage involvement and donations?The study shows how Unicef Sweden legitimises its work by promoting a unique influence, their unique methods of work and by showing how the organisation helps the most disadvantaged children.

Abstract Uppsatsens huvudsyfte är att belysa Unicef:s (Förenta Nationernas barnfond) arbete med implementeringen av FN:s barnkonvention i Kosova samt belysa Barnens kunskap om barnkonventionen och Unicef. Den sociologiska teorin jag använt är George Ritzers teori om den metateoretiska scheman. Ritzer skapade ett metateoetisk schema för att analysera samhället ifrån fyra olika nivåer: mikro, makro och subjektiv och objektiv. Makro-objektiv fokuserar sig mer på stora stora sociala fenomen som, samhällen, byråkrati etc, medan mikro-subjektiv omfattar stor skaliga icke materialistiska fenomen som värden och normer. För att få en sanningsenlig bild av både barnen och Unicef har jag använt mig av kvalitaiv och kvantitiv metod.

Abstract Uppsatsens huvudsyfte är att belysa Unicef:s (Förenta Nationernas barnfond) arbete med implementeringen av FN:s barnkonvention i Kosova samt belysa Barnens kunskap om barnkonventionen och Unicef. Den sociologiska teorin jag använt är George Ritzers teori om den metateoretiska scheman. Ritzer skapade ett metateoetisk schema för att analysera samhället ifrån fyra olika nivåer: mikro, makro och subjektiv och objektiv. Makro-objektiv fokuserar sig mer på stora stora sociala fenomen som, samhällen, byråkrati etc, medan mikro-subjektiv omfattar stor skaliga icke materialistiska fenomen som värden och normer. För att få en sanningsenlig bild av både barnen och Unicef har jag använt mig av kvalitaiv och kvantitiv metod.

We live in a world where the resources are not equally divided and that is why charity work is needed. The United Nations Children?s Fund, Unicef, is a global organization that works for children?s human rights around the world. But perhaps even charity work, which´s often glorified in the society, need to be looked at from different directions. Research about intercultural education, globalization and charity shows that even good deeds can end up reproducing the problem that was supposed to be solved in the first place.

My study is focused on one organization with is Unicef, the organization that is workning on a UN mission. The mission is about children's rights and Unicef has brought children's actions since 1946.The purpose of this essay was to research whether the images can be used alone or as a complement to the text that the communication organizations use. By examining the way images are used, I hoped to be able to deduce the results of image use. I study if the effect out messages with only pictures will be more effective than the message in which the verbal mixed with the non-verbal.Theoretical part of this essay has a communication perspective. The essay is structure by tree elements, non-verbal communication, mass communication and intercultural communication.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en biståndsorganisation använder sig av retoriska grepp för att övertyga sina mottagare genom kampanjfilmer. Den här studien är relevant för att kunna förstå hur biståndsorganisationer påverkar mottagarna av kampanjfilmer. I den här studien har Unicef Sverige varit studieobjektet och de är en av Sveriges största biståndsorganisationer och en organisation som regelbundet visas i media.De teorier som är relevanta i den här studien är retorik och retoriska inriktningar på exempelvismarknadsretorik och visuell retorik. Huvudfrågeställningen i studien är att se på vilket sätt Unicef Sverige använder sig av retorik i sina kampanjfilmer för att övertyga människor att bli givare. Delfrågor i studien är att undersöka, vilka är de marknadsretoriska begrepp och medel som Unicef Sverige använder i kampanjfilmer för att övertyga sina mottagare samt på vilka sätt använder sig Unicef Sverige av visuell retorik i sina kampanjfilmer.I studien har två kvalitativa innehållsanalyser utförts på tre till fem filmer i utvalda filmkategorier.

Vi är två studenter som har två olika inriktningar, marknadsföring samt redovisning. Dessa två ämnen har vi vävt samman till en uppsats. Vi har analyserat hur två organisationer, Unicef och Rädda Barnen, har använt deras årsredovisningar som ett redskap i marknadskommunikationen och även hur utvecklingen skett. På senare tid har det förekommit att välgörenhetsorganisationer inte använt bidrag som de bör, och detta har gjort så att bland annat trovärdigheten har satts på prov. Detta gjorde att vi även vill se på hur kommunikationen i årsredovisningen kan användas för att skapa trovärdighet.?Vårt syfte är att analysera årsredovisningens roll för marknadskommunikationen i Unicef och Rädda Barnen, och förstå hur texten i årsredovisningarna används för att skapa trovärdighet.?Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har analyserat ett antal årsredovisningar.

The purpose of this study is to investigate and increase the understanding of how the two commercial companies IKEA and SAS and the two aid organizations/nonprofit organizations Unicef and Save the Children use perceptions of Christmas to produce messages in their Christmas advertising/commercial film. The study also discusses if there may be communicative and pictorial similarities and differences in how these brands constructs messages in commercials, and why it may be that the brands choose to use these messages in commercials based on the recipient possible interpretations. The theories used in this study are promotional culture, framing theory, preferred meaning, semiotics (denotation and connotation), myth and rhetoric (ethos, pathos and logos). The method used to answer the purpose and issues are the qualitative method that uses the theories semiotic and rhetoric to analyze the material. The study's results derived from the qualitative content analyzes of the material (the brands IKEA, SAS, Unicef and Save the Children Christmas advertising films) show that IKEA message might want to show that they want to help the customer and that they pay attention to the customer needs.

The purpose of this study is to investigate and increase the understanding of how the two commercial companies IKEA and SAS and the two aid organizations/nonprofit organizations Unicef and Save the Children use perceptions of Christmas to produce messages in their Christmas advertising/commercial film. The study also discusses if there may be communicative and pictorial similarities and differences in how these brands constructs messages in commercials, and why it may be that the brands choose to use these messages in commercials based on the recipient possible interpretations. The theories used in this study are promotional culture, framing theory, preferred meaning, semiotics (denotation and connotation), myth and rhetoric (ethos, pathos and logos). The method used to answer the purpose and issues are the qualitative method that uses the theories semiotic and rhetoric to analyze the material. The study's results derived from the qualitative content analyzes of the material (the brands IKEA, SAS, Unicef and Save the Children Christmas advertising films) show that IKEA message might want to show that they want to help the customer and that they pay attention to the customer needs.

Bilden av ideella hjälporganisationerna är positiv och relativt stabil över tiden, dock påverkas denna bild av hur mycket uppmärksamhet, positiv som negativ, organisationerna får i media. Negativ publicitet för en specifik ideell organisation leder till en negativ attityd för hela den ideella sektorn. Trots att svenska folket har en positiv inställning till ideella hjälporganisationer, är det många som fortfarande är kritiska till att pengarna som doneras verkligen når fram till de behövande.Uppsatsens syfte är att undersöka välgörenhetsorganisationers nuvarande och potentiella givares attityder, med fokus på UNCIEF, utifrån ett konsumentbeteende perspektiv. Därefter utvärderas denna information för att sedan bistå som ett underlag vid analys ur ett relationsmarknadsföringsperspektiv.För att uppnå detta syfte har uppsatsen en kvalitativ metod där den primära källan för information är intervjuer i form av fokusgrupper. Studien har begränsats till UnicefS målgrupp, engångsgivare och har utefter dessa kategoriserat de olika fokusgrupperna.

Bilden av ideella hjälporganisationerna är positiv och relativt stabil över tiden, dock påverkas denna bild av hur mycket uppmärksamhet, positiv som negativ, organisationerna får i media. Negativ publicitet för en specifik ideell organisation leder till en negativ attityd för hela den ideella sektorn. Trots att svenska folket har en positiv inställning till ideella hjälporganisationer, är det många som fortfarande är kritiska till att pengarna som doneras verkligen når fram till de behövande.Uppsatsens syfte är att undersöka välgörenhetsorganisationers nuvarande och potentiella givares attityder, med fokus på UNCIEF, utifrån ett konsumentbeteende perspektiv. Därefter utvärderas denna information för att sedan bistå som ett underlag vid analys ur ett relationsmarknadsföringsperspektiv.För att uppnå detta syfte har uppsatsen en kvalitativ metod där den primära källan för information är intervjuer i form av fokusgrupper. Studien har begränsats till UnicefS målgrupp, engångsgivare och har utefter dessa kategoriserat de olika fokusgrupperna.

Abstrakt Titel:                                               Glamour, egokickar och lite bistånd                                           - En studie om hur vi blev viktigare än dom andra Författare:                                    Josefine Nilsman & Johanna Olsson Syfte:                                              Syftet med uppsatsen är att se hur en svensk      biståndskampanj påverkar gestaltningen av vilka vi i västvärlden är och vilka dom andra i utvecklingsländerna är. Metod:                                           Kritisk diskursanalys och semiotisk analys. Teori:                                              Postkolonialism med orientalism som teoretisk   fördjupning samt strategisk kommunikation för ideella organisationer. Material:                                       Unicefs insamlingskampanj För varenda unge, 2011. Huvudslutsatser:                       Unicefs kampanj För varenda unge bidrar till både diskursiva och konkreta gestaltningar av vi och dom. De diskursiva gestaltningarna har vi sammanfattat i fyra huvudsakliga diskurser, nämligen marknadsföringsdiskursen, underhållningsdiskursen, förenklingsdiskursen samt fattigdomsdiskursen. Konsekvensen av dessa diskursers gestaltning kan bli att kunskapsklyftan mellan eliten och allmänheten vidgas, att insamlingskampanjer riskerar att motarbeta biståndsorganisationers huvudsyfte samt att dessa kampanjer bidrar till att upprätthålla rådande politiska strukturer och kulturella identiteter. Universitet:                                 Medie- och Kommunikationsvetenskap, Linnéuniversitetet Termin:                                          Vårtermin 2011 Handledare:                                Göran Palm Examinator:                               Tanya Elder                Nyckelord:                                    Postkolonialism, Orientalism, Strategisk kommunikation, Vi och Dom, Diskursanalys, Semiotisk analys, Unicef.

Syftet med denna studie var att undersöka om en BB-avdelning i Mellansverige uppfyllde Unicef/WHO´s kriterier för en amningsvänlig vård, samt att jämföra resultaten med tidigare utvärderingar från åren 1996, 1997, 1998 och 2002. Syftet var också att undersöka vad som påverkat mammorna i beslutet att vilja amma. Amningsvänlig vård utgår från ?Tio steg till lyckad amning? och är en global amningsstrategi. Studien genomfördes i form av intervjuer med 40 nyförlösta mammor samt 22 intervjuer med personal.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur vissa svenska tidningar rapporterar om barnfattigdom. Däri skulle bilden av barnfattigdom analyseras och relateras till vetenskaplig forskning om barnfattigdom och dess konsekvenser. Med hjälp av tidigare studier visas de följder ignoransen av den reella verkligheten många barn lever i kan få. Rädda Barnens och Unicef:s senaste rapporter diskuteras i uppsatsen. Sammanfattningsvis förmedlar tidningarna en mörk bild av barnfamiljer och deras fattigdom.