Resultat frÄn tidigare studier inom sexuella trakasserier hos sjuksköterskor och undersköterskor visar pÄ emotionella konsekvenser som pÄverkar individen som blir utsatt och Àven organisationen denne verkar inom. Denna C-uppsats Àr en av de första kvalitativa studier, som inriktat sig pÄ offrets kÀnslomÀssiga upplevelser frÄn och under trakasserier, som genomförts i Sverige. Denna studie utökar den tidigare förstÄelsen av vilka faktorer som pÄverkar upplevelsen i situationen och hur personerna hanterar kÀnslor efter att ha blivit trakasserad. Syftet med denna studie var att undersöka levda erfarenheter, kÀnslor och emotioner av sexuella trakasserier hos personer i lÄgstatusyrken inom vÄrden i Sverige. Följande genomfördes intervjuer med sex personer vilka arbetade som undersköterska eller vÄrdbitrÀde i en kommun i norra Sverige.

Att alla barn i Sverige idag har rÀtt till utbildning kan lÄta som en sjÀlvklarhet. Vi har kommit lÄngt nÀr det gÀller att erbjuda utbildning till barn och ungdomar och genom skolplikten torde utbildningen tillkomma alla utan undantag. I denna studie granskas skollagstiftningen med avseende pÄ hur vÀl den tillgodoser rÀtten till utbildning för alla. Mer specifikt undersöks gömda barns rÀttigheter och hur vÀl den svenska skollagstiftningen överensstÀmmer med de internationella Ätaganden som Sverige har gÀllande allas rÀtt till utbildning. I dagslÀget har gömda barn ingen lagstadgad rÀtt till utbildning, men skolorna har möjlighet att efter eget val erbjuda skolgÄng.

I Sverige finns det mellan 8000 och 10 000 barn som vÀxer upp med förÀldrar som Àr frihetsberövade. Det finns lite forskning om vad som hÀnder med dessa barn nÀr deras förÀldrar Àr sitter i fÀngelse. DÀrför det Àr viktigt att utöka kunskap om hur dessa barn bemöts av KriminalvÄrden. Denna studie har för syfte att undersöka pÄ vilket sÀtt barnperspektivet anvÀnds inom KriminalvÄrden. Kvalitativa metoder har anvÀnds under insamling av det empiriska underlaget, nÀmligen har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex barnombud pÄ anstalter i Sverige.

Barnarbete var ingen ny företeelse i och med den industriella revolutionen. Tidigare barnarbete hade bland annat skett i jordbruket och inom hantverksyrken. Utnyttjandet av minderÄrig arbetskraft kom dock att förÀndras, dÄ tekniken kom att förbÀttras. Fabriker vÀxte fram och kom att sysselsÀtta barnen. Tekniken skapade jobb Ät minderÄriga, men det var ocksÄ tekniken som kom att undanröja de minderÄrigas arbetsmöjligheter.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda huruvida tioÄrsregeln i 3 kapitlet 19 § inkomstskattelagen, i nuvarande samt tidigare lydelse, strider mot skatteavtal som Sverige har ingÄtt med andra lÀnder.TioÄrsregeln omfattar fysiska personer som Àr begrÀnsat skattskyldiga i Sverige. Regeln innebÀr att begrÀnsat skattskyldiga personer Àr skattskyldiga för den kapitalvinst som uppstÄr vid avyttring av tillgÄngar under en tioÄrsperiod efter utflyttningen frÄn Sverige. Syftet med regeln Àr att undvika skatteflykt. TioÄrsregeln har genomgÄtt en del förÀndringar sen den infördes pÄ 1980-talet, dÄ det upptÀcktes att fysiska personer kunde kringgÄ regeln och undkomma beskattning. Den senaste Àndringen tillkom Är 2008 och regeln omfattar idag Àven utlÀndska delÀgarrÀtter som förvÀrvats under tiden den skattskyldige varit bosatt i Sverige.För att kunna tillÀmpa tioÄrsregeln, utan komplikationer, krÀvs att det inte finns ett giltigt skattavtal som hindrar tillÀmpningen av regeln.

Syftet med studien Àr att studera eventuell gemenskap och ensamhet hos elever pÄ tvÄ internatskolor i Sverige. Avsikten Àr ocksÄ att analysera vilka roller som elever och personal intar som kan leda till gemenskap och ensamhet. Uppsatsen Àr en komparativ studie av tvÄ internatskolor. Den Àr Àven kvalitativ och bygger pÄ 14 intervjuer gjorda med elever, husförÀldrar, rektor och skolchef. UtifrÄn studien kan det konstateras att de intervjuade eleverna inte kÀnde sig ensamma utan de ansÄg att de levde i en god gemenskap.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SIS 133VT 2012 Handledare: HÄkan Jansson.

År 2002 utkom statsvetaren Staffan Anderssons avhandling Corruption in Sweden, i vilken han kartlĂ€gger korruptionen i Sverige och det officiella arbetet mot densamma. Sedan dess har en del Ă€gt rum pĂ„ den politiska och akademiska arenan inom omrĂ„det korruption, och denna uppsats utgör en komparativ uppföljning till Anderssons resultat.Vad gĂ€ller den officiella medvetenheten kring riskzoner för korruption har ingenting förĂ€ndrats sedan 90-talet: det finns fortfarande ingen officiell svensk stĂ„ndpunkt i denna frĂ„ga. Det har heller inte skapat nĂ„gon officiellt uttalad policy som reglerar arbetet mot korruption, dĂ€remot har det bildats en juridiskt operativ enhet (Riksenheten mot korruption, RMK), frĂ€mst pĂ„ initiativ frĂ„n EU. Riksrevisionsverket (RRV) har Ă€ven ombildats till den oberoende Riksrevisionen, vilket ger konstitutionellt skydd mot korruption.De legala förĂ€ndringarna finns frĂ€mst pĂ„ det kommunala planet, men vi anser att det trots dessa förĂ€ndringar fortfarande finns frĂ„getecken kring den kommunala revisionens arbete, som kan anses politiskt och ekonomiskt beroende av kommunstyrelsen. Det finns fortfarande, vad vi erfarit, en hemmablindhet och en ?sömngĂ„ngaraktig? instĂ€llning hos myndigheter och nĂ€ringsliv gentemot korruption i Sverige..

Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest.Detta Àr en undersökning om vad dessa fyra partier har fÄtt offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om nÄgot eller nÄgra partier har fÄtt ÄsidosÀtta större del politik Àn resterande partier. Den beroende variabeln Àr dÀrmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgÄngspunkten.

Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.

Uppsatsens syfte Àr att se hur nyanlÀnda elever i tvÄ olika undervisningsformer upplever attmodersmÄlet pÄverkar andrasprÄksinlÀrningen. Det visade sig i resultatet att de nyanlÀndaeleverna anvÀnder sina första- och andrasprÄk till ÀndamÄl som att prata med kompisar,syskon och slÀktingar. Samtliga informanter som bidragit till resultatet i uppsatsen har varit iSverige mellan ett och fyra Är och benÀmns nyanlÀnda. Materialet Àr inhÀmtat genom enenkÀtundersökning som Àr gjord pÄ 28 informanter, dels pÄ SprÄkintroduktion och dels iInternationell klass, bÄda i en större stad i Sverige. Resultaten visar att det finns en vissmedvetenhet hos informanterna om modersmÄlets pÄverkan pÄ andrasprÄksinlÀrningen.

Priserna pÄ Äkermark har de senaste Ären fallit kraftigt i Danmark, samma trend har dock inte gÄtt att bevittna i Sverige. Prisfallet beror framförallt pÄ att lönsamheten i lantbruket generellt har försÀmrats. Varför prisfallet Àr större i Danmark Àn i Sverige beror pÄ de parametrar som skapar institutionella och kulturella skillnader mellan lÀnderna samt klimat och bördighet. Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för varför priset pÄ dansk Äkermark har sjunkit sÄ mycket under den senaste perioden. Studien bygger frÀmst pÄ kvantitativ sekundÀrdata som hÀmtats frÄn databasen, Farm Accountancy Data Network.

Uppsatsen handlar om aktiebolagsregleringen i Sverige och Ryssland med fokus pÄ minoritetsskyddet för aktieÀgarna. Arbetet innehÄller en allmÀn beskrivning av bolagsformer som finns i ryska bolagsrÀtten, historisk överblick i den svenska och ryska aktiebolagsrÀtten. De grundlÀggande frÄgestÀllningarna med uppsatsen Àr utformningen och jÀmförelse av minoritetsskyddsregler i Sverige och Ryssland och tillÀmpningssvÄrigheter och praxis som finns pÄ omrÄdet. Arbetet berör sÄdana allmÀnna skyddsmoment som aktiebolagets verksamhetsföremÄl, likhetsprincipen, vinstsyfte och generalklausulen. Vidare behandlas sÄdana specifika regler som jÀvsbestÀmmelser, lojalitetsplikten, insynsregler samt vinstutdelnings procedur.

Oljeprisets pÄverkan pÄ svensk ekonomi Àr högaktuell och skapar rubriker i massmedia dagligen. Inte minst pÄ aktiemarknaden iakttas oljepriset noggrant. Denna uppsats undersöker det dynamiska sambandet mellan oljepriset och aktiemarknaden i Sverige, vilket görs genom en VAR analys som baseras pÄ mÄnadsdata för Ären 1990-2006. Vidare anvÀnds impuls responser för att se hur de olika variablerna pÄverkas av en chock i oljepriset. De data som anvÀnds i undersökningen Àr oljeprisindex, aktieprisindex, industriproduktionsindex och rÀnta.Resultaten som fÄs Àr i paritet med tidigare studier och visar att det inte gÄr att finna nÄgra starkt signifikanta samband mellan oljeprisutvecklingen och aktiemarknaden i Sverige.

I dagens sekulariserade Sverige Àr det tvÀrvetenskapliga förhÄllningssÀttet till religionskunskapen inget som vÀcker anstöt. Att lÀra sig av andra religioner Àr en sjÀlvklar och fullt accepterad infallsvinkel i undervisningen. Att religionsvetenskapen i skolan Àr tvÀrvetenskaplig Àr dock ett förhÄllningsÀtt som inte stÀmmer överens med hur religionsundervisningen ser ut i resten av vÀrlden. Hur anpassar sig de elever som kommer frÄn lÀnder dÀr en konfessionell undervisning rÄder till den tvÀrvetenskapliga religionsundervisningen i Sverige? Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram och belysa dagens muslimska ungdomars upplevelser frÄn den svenska skolan och dess religionsundervisning.