The purpose of my study was to find out how staff in after-school activities thinks they work with norms and values, we may call this values education, and how this in turn may influence children's norms and values. By extension, how children are socialized with each other and develop socially. In my research, I have interviewed five of the after-school activities staff who work with children aged 6-9 years at a school in the neighbourhood Rinkeby-Kista in northwestern Stockholm.The results show that after-school activity according to the staff can play a very important and sometimes crucial role in children's social development. Staff believes that if they do not learn the social rules by participating in playing and games in early childhood, when growing up they are outside and cannot participate. By their pedagogical approaches, in terms of values and norms, the adults in after-school activities can help children to become socialized into a community of solidarity and eventually as adults become responsible citizens able to function and participate in society..

ÖREBRO UNIVERSITETInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pSammanfattningTitel: Föräldraarbete vid ungdomsvård ? En kvalitativ studie angående OTgruppensarbete med föräldrarFörfattare: Sarvin Jamei, Therese Johansson och Camilla RagnhultHandledare: Per-Åke NylanderDet framkommer i forskning att det är mycket viktigt att i behandlingsarbete med en ungdominkludera föräldrar för att en bestående förändring hos ungdomen skall vara möjlig. OTgruppenär en kommunal behandlingsverksamhet med inriktning mot miljöterapi förungdomar mellan 16-19 år. I verksamhetens behandlingsmodell framhålls vikten av attföräldern är delaktig i ungdomens behandling. Syftet med denna studie är att undersökaföräldraarbetet vid OT-gruppen utifrån föräldrars och personals erfarenheter.

Under 1900-talet har världens städer i allt större utsträckning kommit att utvecklas till segregerade samhällen där fattiga och rika, högutbildade och lågutbildade lever geografiskt åtskilda från varandra. Vilka mekanismer och strukturer ligger bakom detta segregerade samhälle? På vilket sätt kan åtgärder motverka segregation? I rapporten genomförs ett försök att svara på dessa frågor i relation till översiktlig planering av bebyggelse och infrastruktur. Dessutom prövas en hypotes att den översiktliga fysiska planeringen kan vara ett verktyg i motverkandet av segregation. Med en teoretisk och praktisk bas prövas hypotesen genom att introducera ett tankesätt som har sin utgångspunkt i de sociala aspekterna, där målet med exploatering blir att främja integration.

Syftet med den här undersökningen är att se hur invånarna i Halmstad reagerade när motboken avskaffades den 1 oktober 1955. Vilka åtgärder tog man för att hantera alkoholen efteråt och kan man förklara åtgärderna som togs i Halmstad för en statlig kontrollerande styrning.Motbokens avskaffande i Halmstad innebar att alkoholinköpen ökade och att fler personer blev omhändertagna för fylleri under övergångstiden. Det var nyheten över det frisläppta starkölet som lockade till inköp. Åtgärderna man gjorde i Halmstad var riktade mot ungdomen eftersom en statlig utredning hade kommit fram till att utvecklingen av ungdomens alkoholvanor hade resulterat i en ökning av fylleri och missbruk. Riktlinjerna för den nya alkoholpolitiken efter avskaffandet var att man bland annat skulle intensifiera undervisning och upplysning om alkohol och ge ökade bidrag till ungdomsorganisationer..

Denna rapport redovisar en studie av skillnader mellan nykteristers faktiska skäl till att inte dricka och icke-nykteristers tro om nykteristers skäl till att inte dricka alkohol. Studien utfördes i enkätform bland 19-25 åringar på Högskolan Dalarna samt medlemmar i Ungdomens Nykterhetsförbund. Studien visar att det finns signifikanta skillnader mellan de faktiska skäl nykterister anger till att inte dricka alkohol och vad icke-nykterister tror att nykterister har för skäl till att inte dricka alkohol..

Denna studie har till syfte att undersöka hur betalningsviljan har ändrats med tiden förolika prognostiska faktorer på bostadsrätter. Resultatet kan användas för att förutspå prisutvecklingen på bostadsrätter som exempelvis kan användas som underlag för att skapa ett rättvist premiepris på försäkringar för prisfall på bostadsmarknaden.Undersökningen gjordes på 118 718 antal sålda lägenheter mellan år 2005 och 2013 i Stockholms kommun. Ett antal relevanta attribut och dess prognostiska faktorer på bostadspriset undersöktes med multipel regression. En regression gjordes per år varefter de prognostiska faktorerna analyserades och jämfördes.Resultatet av studien visar att betalningsviljan av boarea och avgift har minskat mellan år 2005 och 2013. För boarea minskar betalningsvilja med ökat antal rum vilket skulle kunna vara en effekt av bolånetakets införande.

Syftet med den här undersökningen är att se hur invånarna i Halmstad reagerade när motboken avskaffades den 1 oktober 1955. Vilka åtgärder tog man för att hantera alkoholen efteråt och kan man förklara åtgärderna som togs i Halmstad för en statlig kontrollerande styrning.Motbokens avskaffande i Halmstad innebar att alkoholinköpen ökade och att fler personer blev omhändertagna för fylleri under övergångstiden. Det var nyheten över det frisläppta starkölet som lockade till inköp. Åtgärderna man gjorde i Halmstad var riktade mot ungdomen eftersom en statlig utredning hade kommit fram till att utvecklingen av ungdomens alkoholvanor hade resulterat i en ökning av fylleri och missbruk. Riktlinjerna för den nya alkoholpolitiken efter avskaffandet var att man bland annat skulle intensifiera undervisning och upplysning om alkohol och ge ökade bidrag till ungdomsorganisationer..

The purpose with this essay has been to describe and understand why youth community service became a penalty in Sweden. The political discourse in which youth community service was established has been analyzed with Laclau & Mouffe´s discourse theory. A social constructivist onset and a discourse analysis were the methodological tools of the essay. The result is two folded. Youth community service was created to strengthen the constitutional state, combined with high beliefs of the social services competence.

Att bromsa åldrande och hitta metoder och medel som leder till att motverka åldrande har länge fascinerat människan. Länge fanns tron på ungdomens källa, där det skulle gå att finna ungdom, skönhet och styrka. Vad som är aktuellt i dagens västerländska samhälle är att människor kämpar för långa liv och emot själva åldrandet. Åldrande är något som kommer att inträffa hos alla Vissa kämpar mot åldrandet, medan andra ger efter. Syftet med detta examensarbete är att genom en litteraturstudie klargöra och sammanställa fenomenet framgångsrikt åldrande, om det finns något sådant, för att sedan jämföra det med följande teorier: disengagemangsteroin, aktivitetsteorin, kontinuitetsteorin och evolutionsteorin.

Examensarbetet behandlar ett brotvärsnitt som inte entydigt kan betraktas som ett balktvärsnitt eller plattvärsnitt. Med de måttdefinitioner som används vid broprojektering ska en plattkonstruktion ha en bredd som är fem gånger höjden, annars ska konstruktionen ses som en balk där även balkens längd definieras att vara större än tre gånger höjden. Brotvärsnittet som studeras i detta examensarbete kan alltså definieras både som ett plattvärsnitt och som ett balktvärsnitt. Målet med arbetet är att undersöka om det är möjligt att finna en metod att konstruera denna typ av tvärsnitt som befinner sig i gränslandet mellan två definitioner. Skillnaderna mellan en plattas och en balks verkningssätt ligger i att plattan antas bära last i två riktningar medan en balk enbart bär last i en riktning.Examensarbetet är genomfört i sammarbete med WSP Bro- och vattenbyggnad i Örebro, som konstruerade en bro med just detta tvärsnitt.

Studiens syfte var att undersöka hur fyra socialsekreterare på Kvinnofridsteamet i Rinkeby uppfattade sitt arbete. Kvinnofridsteamet är en särskild enhet för misshandlade kvinnor, de arbetade från början utan myndighetsutövning, men är numera unika i sitt slag i Sverige, eftersom de har delegerats myndighetsutövning. Viktiga frågor var: hur upplevde Kvinnofridsteamet att eventuell samverkan med andra organisationer fungerade och hur upplevde Kvinnofridsteamet att deras handlingsutrymme påverkats efter att de tilldelats myndighetsutövning? Vi använde oss av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. För att kunna besvara våra frågeställningar intervjuades samtliga fyra kvinnliga socialsekreterare i Kvinnofridsteamet.

Vi har gjort en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats vid tolkning av intervjuerna. Syftet med studien har varit att förklara hur personalens stämpling och utövning av social kontroll på ungdomar som vistats på institution ökar riskerna för institutionsskada. Vi har relaterat institutionsskada till fem stycken faktorer som påverkar ungdomens möjligheter att bryta sig in i samhället. Vid analys av vår empiri har vi använt oss av tre olika teorier.

Denna uppsats studerar hur en lokal avdelning inom SMU i Sverige påverkas av det som försiggår i omvärlden mellan 1930-1950. De faktorer som studeras är världskriget, sekulariseringen, ungdomsdebatten, bibelsynsfrågan och depressionen. Undersökningen speglar makrofrågor ur ett mikroperspektiv. Uppsatsens resultat är att SMU i Borlänge påverkas väldigt lite under perioden. Verksamheten inom SMU i Borlänge är förhållande vis lika från år till år.

Denna uppsats syftar till att genom en publikundersökning, ta reda på hur Stockholms Västerorts invånare uppfattar sin lokala nyhetsrapportering i tryckpress. De orter undersökningen utförts i är Spånga, Tensta, Kista, Rinkeby, Akalla och Hjulsta. De undersökta tidningarna är Norra sidan och/eller Mitt i-tidning, undantagsvis Spånga, där enbart Mitt i Västerort-Spånga kommer ut.Vi åkte ut på fältet för att möta lokaltidningarnas publik och utföra semistrukturerade intervjuer. Poängen med undersökningen var att de tillfrågade skulle ge en helhetsbild av hur de uppfattar sina lokala medier. Därför gjordes en uträkning med hjälp av invånarstatistik, där vi kom fram till hur många män respektive kvinnor i olika åldersgrupper, som skulle tillfrågas.

Den ökade prevalensen av diabetes mellitus typ 1 är ett globalt problem och Sverige är ett av de landen med högst prevalens. Diabetes är en sjukdom som den drabbade får leva med resten av livet. Ungdomen kan vara en problematisk tid då det är vanligt att ungdomarna missköter sin diabetes. Under denna tid är det viktigt att ha bra kontakter och stöd i relationer till närstående och vårdpersonal. Syftet med detta arbete är att belysa hur ungdomar beskriver sina erfarenheter av att leva med diabetes typ 1.