Årligen kommer rapporter om hur svenskarnas bokläsning minskar och på kultursidorna förs regelbundet debatter kring bokens hotade position. Det finns en mängd tillgänglig statistik över de mätbara aspekterna av böcker och läsning som t.ex. hur många som läser, hur mycket de läser, vad de läser etc. De bakomliggande orsakerna, de underliggande motiv och attityder som påverkar konsumentbeteendet, finns det däremot inte lika mycket material kring. Ungdomar som kundsegment är av flera anledningar en intressant grupp att studera för ämnet.

Föreningsidrotten ökar men fortfarande är det många ungdomar som inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Många undersökningar har gjorts angående motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det är som motiverar ungdomar att börja idrotta är inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, skulle detta kunna hjälpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det är också viktigt att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder.

Uppsatsens syfte handlar om att undersöka högstadieelevers attityder i två klasser till att besöka skolkuratorn och vad de anser att andra elever har för attityder till detta. Kvantitativ metod användes i form av en enkätundersökning som sammanlagt 37 elever svarade på. För att se om elevernas uppfattning stämde med skolkuratorns uppfattning om verkligheten skedde en informantintervju med skolkuratorn på den skolan enkäterna delades ut. Fyra frågeställningar baserades på syftet med följande resultat: Eleverna tror att den vanligaste anledningen till att elever besöker skolkuratorn är mobbning. Flest elever anger att de kan prata om ?pluggproblem? och mobbning.

Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om hur en grupp barn och föräldrar från en utvald förskola uppfattar och resonerar kring samt reagerar på begreppen flicka, pojke och hen. Samtal med barnen kring innehållet i en könsneutral barnbok vid högläsning har även varit en del av denna studie. Våra frågeställningar är: Vilka är dessa barns uppfattningar om begreppen flicka och pojke? Hur tolkar dessa barn innehållet i en könsneutral barnbok? Hur uttrycker sig föräldrar från denna förskola kring begreppen flicka, pojke och hen? Studien har varit av intresse då begrepp som könsmönster och det könsneutrala är något som påverkar förskolans verksamhet enligt förskolans läroplan. Vår empiri har utgjorts av samtal med barn kring innehållet i en könsneutral barnbok och deras uppfattning om begreppen flicka och pojke.

SAMMANFATTNING Syftet med min studie har varit att ta reda på hur arbetslösa ungdomar resonerar kring Arbetsförmedlingen, samt hur de upplever mötet med myndigheten. Utifrån detta har min ambition varit att söka efter möj¬liga orsaker till deras åsikter och upplevelser vilket jag har försökt att klargöra i uppsatsens analys genom att binda samman resultatet med ut¬valda teorier. De teorier jag valt att använda mig av är: socialisation, identitet, attityd samt rollteori. Jag har även använt mig av tidigare forskning och Arbetsförmedlingens uppdrag för att relatera till resultaten och teorierna. Mitt ämnesval väcktes av att det enligt tidigare studier riktas mycket negativ kritik mot Arbets¬förmedlingen och att många ungdomar verkar ha fel förväntningar på vad de gör.

Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva de uppfattningar ett urval av specialpedagoger har om sina arbetsuppgifter och om dessa stämmer överens med examensordningen för specialpedagoger. Med hjälp av en kvalitativ undersökning med en delvis strukturerad intervju har jag intervjuat fem specialpedagoger och en speciallärare om deras uppfattningar om deras yrkesverksamma roll som specialpedagog. Genom att behandla följande punkter: ?undervisning?, ?handledning?, ?utredning?, ?kartläggning?, ?skolutveckling? och ?forskning? ger studien en översiktlig bild av de berörda respondenternas uppfattning om den egna arbetssituationen. Frågan som fick sitt svar var: Motsvarar arbetssituationerna det som beskrivs i mål och riktlinjer i examensordningen för specialpedagoger? Sammanfattningsvis visar resultatet på att majoriteten av respondenter framhåller att de har en yrkesroll och arbetsuppgifter som är i överensstämmelse med de mål och riktlinjer som examensordningen beskriver.

Syftet med denna uppsats är att undersöka specialpedagogers uppfattning av begreppet läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och hur de arbetar med de lägre skolåldrarna. Vi ville genom att läsa litteratur som behandlar ämnet samt genom en kvalitativ undersökning få svar på vår problemprecisering. Vi har undersökt hur specialpedagoger i en kommun i södra Sverige med cirka 70 000 invånare arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Detta har vi gjort genom att intervjua fem specialpedagoger på fem kommunala skolor varav en med alternativ pedagogik. Uppsatsen innefattar exempelvis begreppsdefinitioner, åtgärder och hjälpmedel.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken uppfattning SFI ? lärare har om hur de planerar och iscensätter sina lektioner med tanke på att de undervisar i en mångkulturell miljö. För att ta reda på detta har jag utfört sju kvalitativa intervjuer med SFI- lärare verksamma i en storstad och en liten kommun i södra Sverige. Uppsatsen har ingen förutbestämd tes utan undersöker hur, och om, SFI ? lärare, enligt deras egna uppfattningar, tar hänsyn till olika kulturella bakgrunder i klassrummet när de undervisar.

Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor har blivit samhällsfrågor av stor betydelse för folkhälsan i vårt land. I skolan finns en gigantisk potential och plattform för att påbörja, grundlägga och befästa fysisk aktivitet som ett naturligt underlag, som gynnar elevernas dynamiska utveckling till nyfikna och friska individer. Ungdomars aktivitetsmönster har stor betydelse för deras hälsa både medan de är unga och för deras framtida hälsa. Syftet med studien var att beskriva den dagliga fysiska aktiviteten hos högstadieelever i två högstadieskolor samt vad som stimulerar och hämmar aktivitet bland dessa elever. Studien genomfördes med en metod som kombinerades med en kvalitativ ansats och med en kvantitativ ansats.

Syftet med denna undersökning var att erhålla ökad förståelse för ett antal gymnasieungdomars upplevelser av sociala nätverk och hur dessa väljer att framställa sig själva på nätverken. Vi ämnade även undersöka konsekvenserna av den självframställan som sker, med fokus på hur ungdomarna själva påverkas.Frågeställningarna vi utgick ifrån var: vilka normer finns för hur man bör framstå på de sociala nätverken? Hur beskriver ungdomarna att de framställer sig själva på de sociala nätverken och hur anpassas självframställan utefter de normer som finns och den respons som de får? Hur underlättar och försvårar nätverksarenan, i jämförelse med den fysiska verkligheten, ungdomarnas möjligheter att framställa sig själva på önskvärt sätt? Samt hur påverkas ungdomars syn på sig själva av de framställningar som görs och den respons som de får? Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi valt att samla in vår empiri genom att utföra fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en fokusgrupp. Vi har utgått från de symboliska interaktionisterna Charles Cooleys, George Herbert Meads samt Erving Goffmans tankar och begrepp för att analysera vårt resultat. Resultat av vår studie påvisar att det är relativt lätt ?att skräddarsy sig själv?, att framstå som den man vill framstå som, på de sociala nätverken i jämförelse med vad detta är i den fysiska verkligheten.

Frågan kring hur mycket engelska lånord vi använder i vårt dagliga språk debatteras från och till. I denna uppsats redovisar jag en undersökning om ungdomars användande av engelska lånord i diskussioner kring musik på nätet. Det undersökta textmaterialet består av sex olika forum och gästböcker där man diskuterar musik från tre genrer. I varje genre finns en diskussion kring engelska/amerikanska artister och en diskussion kring svenska artister. Jag gjorde detta urval för att få ett lite bredare material eftersom jag antog att frekvensen lånord kunde skifta mellan de olika genrerna.Jag inleder med en kort beskrivning av de sex forum som ligger till grund för min undersökning.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattning om trygghet, hur de arbetar för att skapa den samt hur de tolkar sitt ansvar för trygghetsarbetet. Genom en kvalitativ metod, bestående av intervjuer med sju verksamma pedagoger, skapades en bild av hur trygghetsarbetet ser ut. Pedagogerna förklarade sin syn på trygghet, och vad som krävs för att det ska finnas och fungera. De talade bland annat om vikten av rutiner, gemensamma förhållningssätt inom lärarlaget, föräldrakontakt samt ett positivt bemötande. Några slutsatser som gått att utläsa är att samhällsförändringar påverkat både trygghetsarbetets utförande, samt ansvarsförståelsen kring den.

Syftet med undersökningen är att studera ungdomars intressen och inställning till samhället, och dess institutioner, samt etiska ställningstaganden, rörande droger, brott och om att få respekt, i förhållande till i vilken miljö ungdomarna spenderar sin fria tid. Undersökningsfrågorna kretsar kring om något mönster kan ses, och hur det i så fall ser ut, när det gäller social inställning och intressen bland fritidsgårdsaktiva ungdomar i jämförelse med föreningsidrottade, i en mindre stad i jämförelse med en större, bland barn till föräldrar med låg respektive hög yrkeskvalifikationsnivå, separat respektive sammanboende, med etnisk svensk eller annan bakgrund samt vilket av dessa eventuella mönster som syns vara tydligast. Teoribakgrunden består av definitioner av de centrala begreppen social, prosocial, antisocial, yrkeskvalifikationsnivå,habitus, fält och olika former av kapital, samt teorier och tidigare forskning kring ungdomars attitydsbildning, stadier av moraliskt resonerande, samt fritidsgården och utveckling av antisocialt beteende. Studien har genomförts i form av intervjuer med användande av enkät under ledning. Urvalsgrupperna har bestått av sammanlagt 77 ungdomar, mellan 15 och 19 år, på två fritidsgårdar i södra Sverige (undersökningsgrupper) samt i idrottsföreningar på respektive orter (kontrollgrupper). När det gäller huvudanalysperspektiven syns föräldrarnas yrkeskvalifikationsnivå, efter en kvantitativ analys, ha störst samband med inställningen till polisen och mopedfortkörning i Lillstad (där arbetarbarnen har en närmast antisocial inställning). I övrigt visar fritidsgårdsaktivitet i jämförelse med föreningsidrottande på tydligast mönster med störst skillnader avseende inställning till polisen i Storstad samt för båda orterna när det gäller inställning till skolan och studieinsats samt intresset för musicerande. Ungdomarna på denna studies fritidsgårdar har en generellt prosocial inställning. I Storstad är inställningen överlag mer prosocial bland de fritidsgårdsaktiva än de lokala föreningsidrottarna i kontrollgruppen. Enda gemensamma undantaget är inställningen till polisen..

Uppsatsens syfte är att undersöka professionella hjälparbetares subjektiva uppfattning av fenomenet partnervåld och hur de beskriver bemötande och terapeutisk behandling av de hjälpsökande.Uppsatsen tar avstamp utifrån våldsutsatta män inom partnervåld men även de övriga rollerna som kan uppstå inom destruktiva heterosexuella relationer berörs: våldsutövande män, våldsutövande kvinnor samt våldsutsatta kvinnor. Vi utgår från professionellas uppfattning om sitt betraktande, bemötande, behandling samt benämning av rollerna inom partnervåld och gör en analys utifrån ett diskursperspektiv, ett viktimiseringsperspektiv samt ett genusperspektiv av institutionsdiskurserna som förs på enheterna.Ansatsen är kvalitativ genom enskilda intervjuer med professionella som arbetar på en enhet som tar emot män kontra en enhet som tar emot kvinnor och utsagorna jämförs sedan med varandra för att fördjupa förståelsen av fenomenet.De resultat vi funnit i uppsatsen antyder att diskurserna på de två enheterna skiljer sig från varandra vilket eventuellt skulle kunna ge ett möjligt svar på varför mäns utsatthet utifrån vår erfarenhet är så osynligt i samhället. Benämning av de roller som skapas i de destruktiva relationerna är ett av de mest intressanta resultat vi funnit, då beskrivningarna av rollerna enligt vår uppfattning skiljer sig markant mellan de två enheterna..

Uppsatsens sociologiska problem är ungdomsbrottslighet. Varför begår ungdomar brott och vilka faktorer påverkar dem att begå brottsliga handlingar. Syftet besvaras utifrån ett sociologiskt och kriminologiskt perspektiv och genomförs av en litteraturstudie. Ungdomsbrottslighet betraktas som ett allvarligt samhällsproblem där utvecklingen har blivit grövre, från stöld till våldsbrott. Vilket till stor del beror på ungdomars liberala attityd gentemot kriminalitet.