Participation of the people is essential for a democracy's vitality and survival. In this study we focus on the individual as an active participant in the traditional political arena and beyond its sphere into the society as a whole. The first part of the study has a normative aim. Firstly we examine why political participation is essential for democracy, and especially the ideal of representative democracy and the restricted passive participation of its citizens in comparison to the ideal of participatory democracy and its ideal of an active participant in all aspects of society. An ideal participant is drawn up to set the course for the empirical part of the study.

Juvenil Idiopatisk Artrit Àr en reumatisk sjukdom som startar i barn- och ungdomsÄren. Syftet med denna litteraturstudien var dÀrför att beskriva hur sjukdomen Juvenil Idiopatisk Artrit kan pÄverka ungdomars och unga vuxnas livskvalitet, samt vilka faktorer som kan pÄverka denna. Denna studie har genomförts i form av en litteraturstudie. AnvÀnda databaser var CINAHL och PubMed. Studiernas kvalitet granskades utifrÄn ett protokoll för kvalitativa och ett protokoll för kvantitativa studier. Resultatet av 12 inkluderade artiklar visade att alla psykiska, fysiska och sociala aspekterna av livskvalitet pÄverkades i nÄgon grad av sjukdomen, samt inverkade pÄ varandra.

SAMMANFATTNINGBakgrundProblematiken kring ohÀlsosamma levnadsvanor och hÀlsa vÀxer i dagens samhÀlle. Den obalans mellan energiintag och energiförbrukning som uppkommer till följd av ett inaktivt liv och allt större matportioner, ökar risken för fetma. Matvanor, alkohol, tobak och fysisk inaktivitet Àr faktorer som pÄverkar risken att drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, varför dessa levnadsvanor kom att utgöra fokus i den hÀr studien. De förÀndringar som sker i kroppen pÄ grund av en ohÀlsosamlivsstil startar redan i ungdomen varför det Àr viktigt med tidiga preventiva insatser. Studier visar att ungdomar pÄ praktiska gymnasieprogram visar en sÀmre sjÀlvskattad hÀlsa och en högre förekomst av hÀlsoriskbeteenden jÀmfört med ungdomar pÄ teoretiska gymnasieprogram.

The purpose of this study is to examine how young people with experience of running away and/or getting thrown out look upon and understand the phenomenon. Another purpose of thestudy is to examine how the youth evaluate the help and support they did or did not receive at the time of their experience, as well as to examine what the ultimate help and support would be according to them. The study was done in a qualitative approach with the use of focus groups and individual interviews. The results were analyzed through the perspective of the ?sociology of childhood?.

Syftet med vÄr uppsats Àr att mot bakgrund av det nu gÀllande styrdokumentet för gymnasieskolan, benÀmnt LÀroplanen för den frivilliga skolan (Lpf 94), undersöka gymnasieelevers instÀllning till religionsÀmnet. Med tanke pÄ den roll som socialisation och fostran har för ungdomars instÀllning till religion i allmÀnhet sÀtts vÄr undersökning in i ett samhÀllsperspektiv med fokus pÄ förÀndring över tiden, och dÀrmed förÀndrade villkor för religionen i samhÀlle, hem och skola. De nationella styrdokumenten och religionsÀmnets roll ser annorlunda ut i vÄrt mÄngkulturella samhÀlle i jÀmförelse med de dokument som var gÀllande i vÄrt traditionella enhetssamhÀlle. Uppsatsen utgÄr frÄn en litteraturstudie över förÀndringar i samhÀllet, religionsÀmnets status och roll, och hur styrdokumenten förÀndrats över tid. Mot bakgrund av denna litteraturstudie har vi genomfört en kvalitativ studie med enkÀt som metod riktad till elever i tredje klass pÄ en gymnasieskola i LuleÄ kommun.

Flera rapporter de senaste Ă„ren har visat att eleverna i den svenska skolan lĂ€ser allt mindre. Ärdet sĂ„ eller vĂ€ljer eleverna bara andra sorters texter Ă€n vi Ă€r vana vid? Den hĂ€r uppsatsenssyfte Ă€r att undersöka om nĂ„gra elever i skolĂ„r Ă„tta och nio lĂ€ser, och vad de dĂ„ vĂ€ljer för sortstexter. Vidare skall det Ă€ven undersökas om det finns nĂ„gra skillnader mellan flickors ochpojkars lĂ€sning och vad som skiljer sig mellan skolĂ„r Ă„tta och nio.Undersökningen har gjorts med hjĂ€lp av en enkĂ€tundersökning i tvĂ„ klasser, en Ă„tta och ennia. EnkĂ€ten tar upp elevernas lĂ€svanor vad gĂ€ller sex olika sorters textforum, bĂ„de trycktaoch digitala.

Bakgrund: Diabetes Àr en kronisk sjukdom som kan pÄverka hela mÀnniskan och dess omgivning. Sjuksköterskans förstÄelse av patientens upplevelser och erfarenheter kan ha stor betydelse i omvÄrdnaden. Att vara ung och leva med diabetes kan vara svÄrt och attityder till sjukdomen kan pÄverka egenvÄrden. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Denna allmÀnna litteraturstudie bygger pÄ empiriska studier.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete har varit att jÀmföra svenska och amerikanska elever och deras attityd till idrott, hÀlsa samt Àmnet idrott och hÀlsa. Jag har valt att fokusera mig pÄ elever i nionde klass. För att uppnÄ mitt syfte har jag forskat kring ungdomars hÀlsovanor, idrottsvanor samt om skolÀmnet idrott och hÀlsa. Jag har gjort en kvantitativ studie dÀr jag har genomfört en enkÀtstudie. De som har fyllt i enkÀten Àr elever i nionde Ärsklass i bÄde Sverige och Amerika.

This study is about youths, democracy and school. It seeks to describe and problemize the school's role in the democratic society. Firstly, using Social Representations Theory, 44 upper secondary shool pupils? representations, or conceptions, of democracy are described and discussed. These representations are then analyzed in relation to the school's role in the democratic society, as it is described by different researchers.The results show that many of the youths have a rather simplistic and abstract view of democracy, describing it only in terms of general principles and the main features of the representative democracy, such as voting in national elections.

Denna uppsats byggerpÄ en kvalitativ undersökning dÀr resultatetbaseras pÄ intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra Är. Den syftar till att ge en fördjupad förstÄelse för gymnasieungdomars attityder till lÀsningsom i sin tur kan vÀcka tankar hoslÀrare och blivande lÀrare om hur kunskapen om lÀsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med lÀsning i ett hem dÀr lÀsning Àr ett naturligt inslag banar vÀg för en positiv lÀskarriÀr i framtiden. Den visar Àven att ungdomar som kommer frÄn ett lÀsfattigt hem tenderar att vara mer negativt instÀllda till lÀsning. För att lÀsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de sjÀlva fÄr vara med och pÄverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sÄdana Àmnen som faller inom deras intresseomrÄden.Skolan stÄr inför en tuff utmaning nÀr det gÀller ungdomars lÀsintresseoch det gÀller att odla en positiv instÀllning till lÀsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med pÄ tÄget..

Syftet med studien var att utifrÄn ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling pÄ institution. Fokus lÄg pÄ ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna pÄ institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde pÄ semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som Àr eller har varit placerade pÄ institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar pÄ institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter.

The aim of this study was to investigate how counselors who work at youth clinics relate to the question of the integrity of adolescents who are under 18 years old in relation to the parents rights to information. The study was based on semi-structured interviews with eight counselors from youth clinics in the StockholmCounty. We have analyzed our empirical material by categorizing the statements from the counselors and by using two different theories. The first one is a consequential ethics theory and the second one is a cognitive theory. These two theories have helped us to understand the thoughts and actions of the counselors.

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa de normer, vÀrden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans lÀroplan. Studien anvÀnder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt Àr att ge en fördjupad förstÄelse för samhÀllet genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgÄngspunkt i den prövande tesen att lÀroplanen som dokument stÄr under inflytande av det omslutande samhÀllets idéer och materiella förhÄllanden lÀses och förstÄs GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bÀr drag av en nyliberal ideologi och bekrÀftar stora delar av den samhÀllskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlÀgger Àven ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhÀllets dominerande rationalitet.

This paper is about finding out why minors are visiting pubs, and what it is that determines which pubs they opt to visit. To catch this, a qualitative approach is applied, specifically Fo-cus group interviews. There are interviews with a total of 10 informants. The informants come from two different schools in Gothenburg. There are six boys and four girls.

In this thesis we have examined if some young people's identity is influenced by television programs. We chose to illustrate this from a gender perspective and have made use of social construction theory. We did group interviews with 13 youngsters, in three groups, to find out how much insight they had in what they watch, if they believe that they are affected and how they believe that gender roles in television programs often look. Our questions are: Does young people's identity take influence of the TV program? How? Creates a social construction of gender in the television programs that young people are watching? Is there awareness among young people on what they watch and how is this in this case out? Important to emphasize is that our results are not necessarily representative of youngsters in general when we only had the opportunity to interview a few.