Bakgrund: Tinnitus och ljudkänslighet är symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och längre tid i bullriga miljöer utan att använda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien är att jämföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika självupplevda hörselsymptom samt med avseende på variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet.Metod: Enkätstudie på 281 gymnasieungdomar i åldrarna 15-19 år, om deras attityder till stark musik. Enkäten bygger bl.a. på frågor och påståenden från Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior.Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik än de som inte hade det.

Suicidalitet, självskadebeteenden och psykisk ohälsa hos ungdomar är ett ökande problem. Antalet suicid i Sverige har minskat sedan 1980-talet. Men i åldersgruppen ungdomar 15-19 år har suicidantalen istället ökat markant. Suicidpreventiva åtgärdsprogram har införts för att på detta sätt försöka stoppa denna oroväckande utveckling. Syftet med detta fördjupningsarbete var att belysa ungdomars suicidalitet samt sjuksköterskans yrkesroll och förhållningssätt vid vårdandet av dessa ungdomar.

Bakgrund/Litteraturgenomgång: Skolan spelar en viktig roll när det gäller att formaungdomars sexuella hälsa. Samtidigt konkurrerar skolan med media som informationskanal.Forskning visar att ungdomar idag tar större sexuella risker och sexuellt överförbarainfektioner ökar. En utvärdering visar att sexualundervisningen i skolorna är bristfällig och vilar på ett patogent perspektiv. Upplevelsebaserat lärande är en metod som delvis används i undervisningen. Metoden grundar sig på att eleverna skapar erfarenheter genom aktivt deltagande i olika simuleringar.

SAMMANFATTNING Den här studien handlar om barn/ungdomar som måste lämna sitt land på grund av förföljelse, krig och våld, dessa barn tvingas många gånger att fly ensamma utan vårdnadshavare. Studien syftar till att beskriva och analysera deras identitetsutveckling efter ankomsten till Sverige utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. För detta ändamål har vi valt att använda oss av en hermeneutisk forskningsmetod där vi använder oss av tolkning som redskap. Vi har utgått från både en symbolisk interaktionistisk teoretisk ram, som innebär att identitetsskapandet är resultatet av den mellanmänskliga interaktionen och KASAM som är ett salutagen perspektiv detta innebär att fokus ligger på tre hälsobringande komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vad vi har kunnat konstatera är att språket och det nya sociala nätverk som de ensamkommande barnen blir en del av vid ankomsten till Sverige utgör en viktig del i bekräftande av deras självbild.

The purpose of this study was to investigate to what extent  young adults use media to create the image of themselves. The questions we wanted to answer was as follows: what does the media use of young adults look like compared to their attitudes towards media content; what awareness do they have of other young adults attitudes concerning media content; and finally, how do these attitudes affect their own media use?Media consumption is a great part of  the daily lives of young adults living in Sweden: the national  average media consumption is seven hours a day, for 15-24 year olds. This provides a new way for young adults to express their identity - by showing their use of different media content, they can change other's perception of themselves.The method we used in our study was a combination between a quantitative and a qualitative method. We first made a survey in three classes with senior year high school-students, in a Swedish school.

Denna uppsats behandlar ungdomars upplevelse av påföljden ungdomstjänst. Ungdomstjänsti dess nuvarande utformning trädde i kraft 1:a januari 2007 och riktar sig till främst tillungdomar mellan 15 och 18 år, om särskilda skäl föreligger kan ungdomar upp till 21 årdömas till ungdomstjänst. Påföljden består av två delar, dels oavlönat arbete i 20 till 150timmar och dels en mindre del som benämns ? annan särskilt anordnad verksamhet? vilkenbestår av samtal och/eller studiebesök.Då lagen är en ganska ny företeelse valde vi att undersöka såväl ungdomarnas upplevelse avstraffet, men även hur väl ungdomarnas upplevelse överensstämmer med lagens intentioner,samt hur upplevelserna stämmer in på de tre straffrättsliga principerna om förutsebarhet,proportionalitet och konsekvens som är gällande i lagstiftningen.Vi har valt att ha såväl en kvantitativ som en kvalitativdel. Med en telefonenkät har vi riktatoss till ungdomar som genomfört sin ungdomstjänst i Göteborg.

Denna uppsats har till syfte att undersöka attityder gentemot polis och rättsväsendet hos ett antal ungdomar i Hammarkullen, ett förortsområde nordöst om Göteborg. Undersökningen fokuserar på vilka diskurser som ungdomarna ger uttryck för och som deras attityder grundar sig på. Studien bygger på en socialkonstruktivistisk grund med diskursanalys som teori och analysmetod. Forskning kring diskriminering, attityder och medias bild av förortsområden och dess invånare är även perspektiv som berörs. Empirin har samlats in genom två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt sju ungdomar i Hammarkullen.

I denna studie är avsikten att studera vilka faktorer leder till att konflikter uppstår mellan två ungdomsgrupper. Grupperna i denna studie består av utrikesfödda ungdomar och inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda föräldrar, på gymnasieskolan Liljevalchs internationella läroverk i Södertälje.För att nå en ökad kunskap om varför konflikter uppstår har vi använt oss av teoretiska utgångspunkter som ett verktyg. Dessa utgångspunkter är teorier om social identifikation, normer och kategorisering samt symbolisk interaktionism.Därmed har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod, för att få en bättre förståelse för varför konflikter uppstår mellan två specifika ungdomsgrupper. I undersökningen utfördes datainsamlingen utifrån ett snöbollsurval. Genom snöbollsurvalet kom vi i kontakt med åtta ungdomar, där hälften av dessa utgjorde informanter från gruppen utrikesfödda ungdomar och de andra fyra från gruppen inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda föräldrar.

Depression är ett sjukdomstillstånd där människan känner hopplöshet och brist pålivsglädje under en längre tid. Ungdomsdepression innebär att ungdomens värld präglasav irritabilitet, koncentrationssvårigheter och en dyster syn på livet. Denna depression ärsvår att upptäcka då ungdomen också befinner sig i ett utvecklingsskede, vars olikastadiers uttryck kan likna symtom på depression. Depression debuterar allt mer hosungdomar och är ett växande problem. Idag finns det lite forskning omungdomsdepression och därför är syftet i denna studie att belysa de känslor somungdomarna upplever i sin depression.

In the end of the last century the interest for youth politics increased in Sweden. The causes for the increased interest were the more obvious youth politics questions and problems, for example the increased youth unemployment. In 1998 the government wrote down national goals and instructions for the youth politic work in a government bill (1998/99:115). This government bill describes how the youth politic work should be carried at a local level in the municipality.The purpose with this study is to investigate young people, in Värnamo kommun, view of their own situation. The study´s focus lies om three main concept; democracy, justice and faith in the future.

Syftet med studien var att undersöka ungdomars uttryckta attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar samt att ta reda på hur de upplever den subjektiva normen från föräldrarna. Frågeställningarna var: Vilken attityd uttrycker ungdomen gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur uppfattar ungdomen den subjektiva normen från föräldrar och vänner när det gäller alkoholrelaterade handlingar? Finns det något samband mellan ungdomens uttryckta attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar och upplevelsen av föräldrarnas attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur skiljer sig de uttryckta attityderna åt mellan ungdomarna beroende på kulturell bakgrund och kön? Den kvantitativa utgångspunkten valdes för studien och Theory of Planned Behaviour användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att respondenterna uttrycker främst negativa attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar. Respondenterna upplever en negativ subjektiv norm från föräldrarna.

I denna uppsats undersöks ungdomars användning av gratis mobilapplikationer. Uppsatsen lyfter fram faktorer som påverkar applikationsanvändningen och förklarar hur faktorerna i jämförelse med varandra påverkar användningen. Genom detta nyanseras även skillnader mellan användningen av gratis-applikationer och betal-applikationer.En kvalitativ studie gjordes i form av två fokusgrupper där den åtskiljande faktorn var förvärvsinkomst. Deltagarna fick i grupper diskutera olika teman, till exempel pris, sociala påtryckningar och attityd kring användningen av mobilapplikationer. Resultatet av gruppintervjuerna tolkades och analyserades utifrån en tolkningsram baserad på företagsekonomiska teorier.

Studien använder ett explicit test och jämför ungdomar (14-16 år) och vuxna gällande deras riskbedömning av brott, attityder kring brott och moralnivå. Dessa faktorer förväntas ha ett samband med varandra och kan ge en förklaring till varför ungdomar begår fler brott per capita än vuxna (Ahlberg, 1996). Samplet som utgjorde ungdomsgruppen (N=101) togs från fyra högstadier och vuxensamplet (N=101) bestod av studerande vid Komvux. Testet var ett egenkonstruerat frågeformulär och visade på flera signifikanta skillnader mellan vuxengruppen och ungdomsgruppen där vuxengruppen rapporterade högre riskbedömning, strängare attityder kring brott samt en generellt högre moralnivå. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som visat på en diskrepans mellan ungdomars och vuxnas riskbedömning.

Syftet var att beskriva en grupp värmländska ungdomars tobaks- och munhälsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmåga (self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 år, n=631) som genomgått ett tobakspreventivt program med information och värderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor än bland pojkar (13% resp 8%), med omvänt förhållande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gånger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) än bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lägre self-efficacy.

The aim of this thesis is to investigate the attitudes of librarians towards young people's approaches to libraries and reading. The study also includes statements of the young as regards their own library usages and reading habits, as well as the attitudes of youth leaders. The latter are compared to the statements of librarians, and serve as referential frameworks. 28 interviews were performed, of which 22 with young people. The interviews and the following discussion were based on five themes; the library as a room, usages of the library, reading habits, the library as an institution, and library changes and developments.