Studien är ett försök att förstå sambanden mellan ungdomars fritidsaktiviteter och skolprestationer samt urskilja vilka aktiviteter som verkar gynnande samt missgynnande för skolarbetet. Materialet består av en enkätundersökning med elever och sex intervjuer med lärare på en högstadieskola. Slutsatser som kan dras av materialet är att samband mellan fritidsaktivitet och skolprestation finns. Lärarnas upplevelse att organiserad eller regelbunden aktivitet, fysisk som icke-fysisk har samband med skolprestation styrks till viss del av enkäterna. De aktiviteter som var mer vanligt förekommande i gruppen med höga betyg var t ex läxor, disco, och kläder/frisyrer/smink.

Abstract Författare: Ola Schönström och Tomas Lundberg Titel: Tyck som läraren tycker, tänk som läraren tänker ? En kvalitativ studie om ungdomars engagemang, identitet och värderingar i och utanför skolan Uppsats: LL1506, 41-60p Handledare: Rune Jönsson Malmö Lärarhögskola, Individ och samhälle. Vårterminen 2006 Hur ser gymnasieungdomarna på skolans förmåga att uppmana till engagemang? Vilken roll spelar deras identitet i dessa frågor? Hur vill de förändra sin undervisning för att den ska bli mer underhållande? Detta är en del av de frågor vi arbetar med i studien, vars syfte är att belysa gymnasieungdomars verklighet, identitet och engagemang och om detta tas tillvara i undervisningen på gymnasieskolan. Genom att se på processen hur identitet och värderingar bildas försöker vi få en förståelse hur man bättre skulle kunna använda sig av elevernas egna referensramar och erfarenheter för att göra undervisningen mer givande och verklighetsnära för ungdomarna. Vår studie har utgått ifrån teorier om identitet, värderingar och normer från bl.a.

Undersökningen handlar om hur ungdomar använder staden. Jag ville undersöka hur ungdomar använder sig av det offentliga rummet när det inte är fysisk aktivitet som är målet. För att göra det har jag undersökt Sergels torg, en plats i centrala Stockholm, där ungdomar samlas, för att undersöka hur utformningen är kopplad till användningen. Vad är det ungdomar söker i den offentliga miljön och hur kan vi som landskapsarkitekter tillgodose det behovet. Undersökningen gjordes genom observationer av ungdomars användning av torget och genom intervjuer där ungdomar själva berättar om vad det är med torget som gör att de vill använda det. Observationerna och intervjuerna visar hur torget används och vilka aktiviteter som äger rum.

Uppsatsens huvudfrågor var att undersöka vilken attityd ungdomar har till användandet av de som benämns som fula ord samt varför de använder dem. Ett ord som kallas för fult innebär att de är ett tabubelagt ord. Det är ett ord som är kraftfullt, framkallar reaktioner vilket innebär att det inte bör sägas. De som personer som använder dessa ord mest är arbetarklassen och ungdomar, framförallt killarna. Dock har tjejerna börjat jämna ut skillnaderna genom att använda de ?fula orden? allt mer.Orsakerna till att de så kallade fula orden används är för det första för att uttrycka känslor.

Requirements engineering is a widespread topic in the research field of informatics. However, there is little research regarding lack of requirements documentation and how it is perceived. The same applies for how requirements engineering in retrospect can be implemented. This is a debated issue on blogs and forums but it has not been reflected in the research area.Therefore, this study concerns research questions regarding how the developers, testers and requirements analyst experience the lack of requirements documentation and how requirements engineering in retrospect can be implemented.To answer these questions, data collection has been conducted through qualitative interviews with individuals affected by this problem in their everyday work.This study has provided an explanation of how the problem is perceived and what the consequences are, both direct and indirect. The impacts are divided into three categories and are presented as, emotional consequences, system implications and consequences regarding re source consumption.

I den här intervjustudien ger fem ungdomar, 16-20 år, sina beskrivningar av hur de upplevt att gå i familjebehandling inom socialtjänsten. Ungdomarna befinner sig i ett sammanhang där de upplever hur oro i familjen tilltar och övergår i gräl mellan familjemedlemmar. Alla ungdomar kopplar sin egen känsla av osäkerhet till inre subjektiva känslomässiga erfarenhet som de delar med sin familj och familjebehandlare. Ungdomarna känner sig delaktiga i behandlingen när de får möjlighet att sätta ord på sin egen osäkerhet utan att bli avbrutna eller hamna i gräl. Fyra ungdomar framhåller att familjebehandlarnas reflekterande förhållningssätt och samtalens upplägg, bidrar till en känsla av trygghet.

I detta arbete har vi försökt att se till arbetsökande ungdomars och ungdomsarbetsföremedlares perspektiv i Halmstadskommun - Vi vill se på hur arbetsförmedlarens yrkesroll påverkar mötet parterna emellan. För att göra detta har vi först och främst undersökt arbetsförmedlarens respektive de ungas situationer var för sig då de står inför ett möte med varandra, för att sedan kunna se till vad som sker då de möts. Vi har använt oss utav både kvantitativ och kvalitativ metod i vår studie, då de kändes som nödvändiga komplement till varandra i vår strävan efter att finna svar på vår frågeställning.Resultaten av vårt arbete visar oss att arbetsförmedlarna och de arbetssökande till viss del upplever ett hinder i mötet mellan dem, bland annat genom det byråkratiska systemet. Vägen till vårt resonemang kan ni följa genom uppsatsen..

During adolescence the teenager tries to become an independent individual, something that for many individuals can be experienced as"a hard time". In early childhood the individual was closely connected to the parents, but during adolescence friends and new contacts become more important. Studies in developmental psychology have most often adopted a parent-perspective, which is why a child-perspective is required. The aim of this study is therefore to measure the teenager's relationship with parents and friends and to look for possible correlations between these. As a means of measuring quality in the relationships, the IPPA, the Inventory of Parent and Peer Attachment, was used.

Vår rapport bygger på några invandrarungdomars syn på kriminalitet och segregation, vi intervjuade tre tjejer och tre killar, i åldern 18-23, om deras erfarenheter. Vår förförståelse var att invandrarungdomar som lever i segregerade områden oftare ses som kriminella än svenska ungdomar. Analysen av ungdomarna har skett utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv (subkultursteori och stämplingsteori) och objektivistiskt perspektiv (teorin om svaga sociala band). Resultatet visade att utanförskap, identitetsbrist, dålig anknytning till föräldrar och andra vuxna är faktorer som kan leda till att invandrarungdomar begår kriminella handlingar. I vår slutdiskussion uppmärksammar vi kopplingen som ungdomarna känner att det finns mellan segregation och kriminalitet.

Stress är ett allt mer vanligt problem i dagens samhälle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 år) på en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det påverkade dem. Två ungdomar valde att delta i studien. Dessa två ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpå intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förväntningar på körkort samt ideal.

Cancer is one of the most common diseases and it affects not only adults but also many adolecents and children every year. Those who are affected of disease face many challenges that will affect their lives. The aim of this literature review was to illuminate adolecents experience of cancer and how it affects them in their daily living. The result showed that the adolecents experience many physical and mental side-effects from disease and treatment. They expressed the need of information, support and understanding from their families, friends, school and care givers.

Syftet med uppsatsen var att utreda romska ungdomars skolsituation i Västerås samt att föra en diskussion om studiens resultat i förhållande till Europarådets ramkonvention om nationella minoriteter. Syftet utreddes dels genom intervjuer med åtta romska elever och tre lärare därefter tolkades resultatet utifrån ett intersektionellt perspektiv. Vidare diskuterades resultatet med utgångspunkt i relevanta delar av ramkonventionen. Studien är kvalitativ och empirin analyserades genom en hermeneutisk tolkningsprocess. Vad som framkom i resultatet är att majoritetssamhällets etnocentrism påverkar unga romers skolsituation i Västerås eftersom romernas särskilda rättigheter i egenskap av nationell minoritet inte beaktas.

SAMMANFATTNING Examensarbetet skildrar hur barn och ungdomar påverkas av den fysiska miljön på skolgårdar samt hur miljön påverkar pedagogik och sociala mönster. Undersökningens främsta syfte är att åskådliggöra vilka utvecklingsriktningar som är aktuella då det gäller förbättringar av skolgårdsmiljöer. Eftersom skolgårdens fysiska utformning även påverkar den sociala miljön, undersöks den fysiska miljöns sammansättning i relation till pedagogiska och sociala behov. Barn och ungdomar vistas på skolgården flera timmar varje dag i många år, därför är det väsentligt att den utemiljö de har att tillgå ger stimulans och rekreation. Dagens debatter handlar till stor del om behovet av att vistas i naturen för att få helhet i undervisningen, träna motorik och kondition, tydliggöra samband samt lära eleverna lyssna till sin intuition.

Denna uppsats syftade till att behandla gymnasieungdomars sömnvanor och datoranvändandeoch dessa faktorers eventuella samband med elevernas studieprestation. För att undersökadetta har 130 elever, som gick första året på gymnasiet, fått svara på en enkät. Resultatet avdenna undersökning visade att datorn är vanligt förekommande i ungdomars vardag. Såvanlig att den påverkade tidpunkten då ungdomarna gick och lade sig och hur länge de sovper natt. Detta syntes genom ett tecken på samband mellan antalet timmar spenderade viddatorn och de sömnvanor eleverna redovisade.

Syfte: Studie syftar till att utvärdera den metod kallad Show me the money som Mölndals stad använder för att på ett utvidgande sätt uppmuntra och ta vara på ungdomars delaktighet och engagemang. Frågeställningar:? vilka teorier och ideologier ligger till grund för Show me the money?? vilka mål har metoden och hur implementeras dem i fritidsgårdsverksamheten?? hur förverkligas målen i praktiken sett utifrån brukarnas erfarenheter och upplevelser?? vilka styrkor och förbättringsområden har metoden?Metod: Studien är en kvalitativ utvärdering som lyfter fram två perspektiv: det teoretiskt professionella via två personal på kommunens avdelning för fritidsgårdar och brukarperspektivet genom ungdomars erfarenheter från fritidsgårdsverksamheten. Det teoretiska perspektivet är bearbetat och formulerat till en programteori för Show me the money där dokumentanalys och intervju med personalen använts. Brukarperspektivet är framtaget genom fokusgruppintervju och enskild intervju med totalt fyra ungdomar.