Studien är en longitudinell analys där syftet är att beskriva ungdomars vardagliga livsföring utifrån de lokala villkoren i Haparanda år 2007, det vill säga efter Ikeas etablering. Ett delsyfte är att synliggöra förändringen i den lokala samhällsstrukturen mellan år 2005 och år 2007 och om förutsättningarna är lika för unga kvinnor och män att skapa sig en meningsfull framtid i kommunen. I studien kombineras både kvalitativ och kvantitativ metod. Intervjuerna utgörs av ungdomar i Haparanda kommun samt en arbetsförmedlare på den lokala arbetsförmedlingen. Enkätundersökning baseras på insamlad data som har gjorts vid två tillfällen, år 2005 samt år 2007, dels för att belysa förändringen i den lokala samhällsstrukturen mellan åren, dels som ett komplement till det kvalitativa materialet.

SammanfattningSyfte: Att utifrån litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur två dimensioner, psykiskt och fysiskt. Då livet förändras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta påverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sämre livskvalitet, då de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmåga och minskad självständighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

Den här uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan påverkar skolprestationer. Frågeställningarna i uppsatsen är: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende på elevens etniska bakgrund, eller är skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper såsom flickor och pojkar? Teorin utgår från socialt kapital och kontextuella effekter såsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet är registerdata från Skolverket och metoden som används för analysen är multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gå en skola med hög etnisk komposition.

Denna studie har som syfte att synliggöra de kunskaper som skandinaviska ungdomar har i de nordiska grannspråken danska, norska och svenska. Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod, och resultaten visar dels att eleverna har en större läsförståelse i norska än danska och svenska, dels att viktigast för förståelsen är kontakten med språket.Undervisningen i grannspråken har minskat under de sista 25 åren och en bidragande orsak till detta kan vara dels att lärarna prioriterar bort området till förmån för andra moment, dels att det engelska språket är viktigare i den alltmer globaliserade värld vi lever i..

Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap lärare med elever i årskurs 6-9 har om elevers stress och vad de gör och kan tänka sig göra för att underlätta för stressade elever, och vad jag i min kommande profession som svensklärare kan ta med mig ut av deras erfarenheter. Metoden jag använt för att ta reda på svaren till frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Resultatet visar på att lärare är relativt kunniga om vad stress är, dock skulle de behöva mer kunskap för att se symptomen på stress hos sina elever. Lärarna har en hel del konkreta metoder för att förebygga och underlätta för stressade elever, och många av dem finner stöd i litteraturen. Jag har fått en del nya idéer om hur man just i svenskämnet kan förebygga stress. Slutligen är det viktigt att identifiera stress på ett tidigt stadium så att man på så sätt kan sätta in stressförebyggande åtgärder och eliminera stressfaktorerna så vi inte utsätter eleverna för mer stress än nödvändigt..

The purpose of this essay is to shed some light upon the children who grew up in Sweden after their parents fled the war in former Yugoslavia. Did the parents spread their own opinions about the other ethnicities which they fought against in the war to the children, even though they live in a new country? And if so, was it an act of patriotism for the country they once lived in and who was to blame for the war? Did the children who grew up in Sweden share the same attitudes as their parents? To find out about this we used interviews with four people, all with heritage from former Yugoslavia, Bosnia and Croatia. What we found out was that the thoughts from the parents partially were passed down to their children, even though the children thought that they had formed their own opinions. In this case the thoughts didn?t relate to any kind of patriotism or who to blame for the war, they rather believed that they shouldn?t blame the other ethnic groups for the war.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är en av de högsta i Europa och det finns inga tecken på att nivån är på väg att vända nedåt. De arbetsmarknadspolitiska reformer som har genomförts kan kritiseras för bristande bidrag till en sänkt ungdomsarbetslöshet, exempelvis är det endast ett fåtal av nystartsjobben som leder till fortsatt anställning och den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar medför stora dödviktskostnader. Nystartsjobben, den sänkta arbetsgivaravgiften för unga och jobbgarantin för ungdomar bör alla utvärderas vidare och genomgå förändringar. Danmark har en av EU:s lägsta ungdomsarbetslöshetssiffror och landets arbetsmarknadsmodell, den så kallade flexicuritymodellen, har uppmärksammats internationellt. Modellen underlättar för en dynamisk arbetsmarknad och präglas av bland annat ett svagt lagligt anställningsskydd.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrån den undervisning de fått i grundskolan och på gymnasiet. Syftet är att undersöka om skolan har något samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas på teorier om hur normer, värden och attityder skapas med fokus på heteronormen. Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit påverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mängd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter.

Öckerö kommun var 1999 den kommun i Västra Götaland som hade störst problem med ungdomsfylleri.År 2002 anställdes en drogförebyggande samordnare i kommunen som genomprojektet Alla Överens arbetar för att påverka föräldrar och andra vuxna till att inte tolereraalkohol bland underåriga. Sedan dess har alkoholanvändningen bland ungdomarna sjunkitdrastiskt. Tidigare forskning kring ungdomars alkoholbeteende visar att föräldrars attityd tillungdomsdrickande till stor del påverkar barnens alkoholanvändande. Även faktorer som stödoch kontroll i form av regler och tillsyn har visat sig vara skyddande, medan kontroll i formav bestraffning och hot samt alkohol i hemmet anses mindre bra. Syftet med uppsatsen är attundersöka vilken attityd föräldrarna till elever i högstadiet i Öckerö kommun har till ungdomarsalkoholbeteende, samt hur de genom stöd, kontroll och eget drickande påverkar sinabarns alkoholbeteende.

Min uppsats har visat på black metal-stilens betydelse för fyra ungdomars identitetsskapande. Jag har med koppling till teoretiska infallsvinkar och begrepp rörande stilars och kulturers betydelse diskuterat black metal-kulturen med fokus på dess stilmässiga uttryck, dess symbolanvändande och dess innebörd för ungdomarnas självbild.I min studie har jag diskuterat och redogjort för hur black metal-kulturen kan te sig genom att förklara hur musiken låter och hur stilens uttryck i form av kläder och frisyrer kan se ut. Uppsatsen har visat på hur symboler och kodsystem används av ungdomarna inom ramen för kulturen för att markera och positionera sin identitet. Jag har i min studie även visat hur black metal-stilen kan vara ett existentiellt ställningstagande mot kommersialism och mainstreamkultur..

 Syftet med studien är att undersöka om placerade ungdomar får den information de har rätt till och om de upplever att de får sin röst hörd. Forskningen om barn och unga som är placerade i samhällsvård visar att ungdomarna upplever att de inte blir lyssnade på och att de inte känner sig delaktiga i de processer som rör dem. För att kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer gjorts. Nio intervjuer har genomförts med ungdomar mellan 18-21 år som alla varit placerade på HVB-hem eller på institution. Resultaten visar att ungdomarna inte får den information de har rätt till vid en placering och att de inte upplever att deras handläggare är lätta att få tag på. .

Bakgrund: Under de senaste åren har debatten om ungdomars psykiska besvär hamnat i rampljuset. Undersökningar som gjorts på området visar bland annat att orsakerna, till att ungdomar upplever känslor som ångest, oro och stress, kan vara ökad individualisering och ökad valfrihet. Dagens samhälle erbjuder en rad olika valmöjligheter och livsstilar och det kan för vissa ungdomar vara en utmaning att orientera sig bland dessa. Syfte: Med redogörelser och resonemang, som beskrivs i uppsatsen, kan man anta att de förändringar som skett, i takt med det moderna samhällets framväxt, har påverkat ungdomarnas situation i samhället. Uppsatsen syfte är att lyfta fram en grupp ungdomar som upplever ett sviktande välbefinnande och presentera deras berättelser för att på så vis synliggöra deras inställning till hur dagens samhälle påverkar deras välbefinnande. Jag vill även skapa en förståelse för hur de rör sig inom och förhåller sig till olika samhällsarenor och sociala arenor.Metod: Studien är baserad på narrativ metod.

Syftet är att skapa större förståelse för och kunskap av ungdomsstilar och ungdomskulturer för att sedan kunna bemöta elever bättre i mitt yrke som lärare. Jag har undersökt ungdomsstilar som för tillfället tenderar, vilka är de mest vanliga klädesplagg som ungdomar bär och vilka kroppsutsmyckningar har de? Litteraturstudier och kvalitativ metod har används i form av observationer och enkätundersökning bland gymnasieelever. Ungdomar känner snabbt av förändringar och strömningar i samhället vilket gör att nya ungdomsstilar och livsstilar skapas.  Ungdomsstilars skapande har betydelse för ungdomars identitetsarbete där kamrater och gruppåverkan har stor innebörd. Ungdomar uttrycker till sin omgivning vilken grupp av ungdomsstil de tillhör i form av kläder, frisyrer, accessoarer, färger, symboler och kroppsutsmyckningar/kroppskonst..

AbstraktSyftet med studien har varit att studera hur unga i åldern 16-20 år i Östersunds kommun förhåller sig till riskerna med cannabis. samt att se hur ungdomar i interaktion med varandra diskuterar, uppfattar och upplever riskerna med cannabis. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och baseras på en enkät och fokusgrupper med gymnasieungdomar i Östersund. Resultatet visar att ungdomarna som deltagit i studien har en viss acceptans till att droger används i deras omgivning och närhet. Det finns också brister i kommunikationen mellan vuxna och ungdomar om riskerna med droganvändning.

The object of this essay was about youth's experiences of their possibility of consumption. We also wanted to analyze if their possibility of consumption had a connection with their experience of happiness. Another part of the object was to see if there where any differences between girls and boys concerning the questions above. One of the issues we had was if the youth's money was enough for their needs of consumption. The method we used were a questionnaire, which we asked a class of 22 pupils to fill in.