The aim of this thesis is to investigate the attitudes of librarians towards young people's approaches to libraries and reading. The study also includes statements of the young as regards their own library usages and reading habits, as well as the attitudes of youth leaders. The latter are compared to the statements of librarians, and serve as referential frameworks. 28 interviews were performed, of which 22 with young people. The interviews and the following discussion were based on five themes; the library as a room, usages of the library, reading habits, the library as an institution, and library changes and developments.

Syftet med denna uppsats och enkätundersökning var att undersöka vilka attityder som råder till hypnos bland ett brett urval av människor. De variabler som förväntades kunna predicera attityden var: egen erfarenhet av hypnos, motivation att göra en förändring, kännedom om alternativa behandlingsmetoder, personlighetsdimensionen Openness, andlighet/transcendens, och där kön togs med som kontrollvariabel. Regressionsanalysen visade på en signifikant modell som förklarade variansen med ca 30%. Två variabler var signifikanta: egen erfarenhet av hypnos och kännedom om alternativa metoder. Motivation visade på en trend till signifikans.

Titel: Deltagande i demokratin ? En beskrivande studie om ungdomars politiska deltagande genom kommunikationen av sina hjärtefrågor.Författare: Sandra Hansson och Lisa SnällUppdragsgivare: ADAKontaktperson: Matilda LindvallKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Höstterminen 2010Handledare: Jan StridSidantal: 37 sidor + bilagorSyfte: Att beskriva ungdomars politiska deltagande genom hur de kommunicerar sina hjärtefrågor.Metod: Kvalitativa intervjuer, Kvalitativ textanalysMaterial: Transkriberade samtalsintervjuer, Väst-SOM 2008Huvudresultat: Med det demokratiideal som formulerats i Demokratiutredningen år 2000 menar man att det är den deltagande demokratin som bör eftersträvas. Denna syn på demokrati har som riktlinjer att fostra en aktiv medborgarkår och ser deltagande som en plikt snarare än en rättighet. Iresultaten från våra samtalsintervjuer, ser vi att hjärtefrågorna finns där och att de flesta har en stor samhällsrelevans. Det generella bland respondenterna är att de inte kommunicerar sin hjärtefråga i någon större utsträckning.

Uppsatsen behandlar flickors dataspelande. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka flickors värderingar och attityder kring dataspelande och kring de dataspel de spelar. Utgångspunkten för uppsatsen ligger i det kvalitativa empiriska perspektivet. Undersökningen bygger på fyra intervjuer. De teorier och den tidigare forskning som jag sett varit mest användbart behandlar attityder och värderingar kring kön, och hur pojkar och flickor förhåller sig till varandra när de spelar dataspel.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares attityder till läromedel, läroböcker vs IKT. Vilka motiv och vilka faktorer vilar bakom dessa lärares val och vilka didaktiska konsekvenser kan de se i användandet av dessa läromedelsformer. Vi använde oss av metoderna observation och intervju för att söka svar på detta inom svenskundervisningen med lärare i årskurs 5 i två olika kommuner. Våra resultat visar att samtliga lärare är positivt inställda till att använda IKT i sin undervisning och att samma lärare också till stor del använder läroböcker som en utgångspunkt i sin lektionsplanering. Det visade sig också finnas skillnader mellan de två undersökta kommunerna i frågan om huruvida de använde IKT eller läroböcker i undervisningen.

Denna uppsats är en framtidsstudie där skillnader och olikheter mellan tre olika orter lyfts fram genom ungdomars framtidsdrömmar. Undersökningen bygger på intervjuer med elever från högstadieskolor på olika orter. Syftet är att försöka besvara fyra olika frågeställningar inom tematiseringarna genus, platsidentitet, klass och tid för att slutligen göra en jämförelse mellan orterna. Orterna, som är Uppsala, Hedemora och Bergshamra, är utvalda för att få en bra storleksfördelning från stor till liten ort. Av mitt material har jag gjort en kulturanalys för att kunna studera erfarenheter, likheter och olik-heter i ungdomarnas synsätt och värderingar.

Tidigare forskning visar att prematura barn presterar under fullgångna barn på intelligenstest samt löper risk för beteendeproblem och ungdomsdepression. Föreliggande studie syftade till att jämföra 18-åriga prematurt födda ungdomars och kontrollungdomars självskattade psykosociala förutsättningar samt att jämföra respektive ungdomars föräldrars skattningar av deras barns psykosociala situation. 69 testpersoner från Stockholm Neonatal Project genomgick omfattande neuropsykologiska test och besvarade självskattningsformulär. Resultaten pekade på att de prematura ungdomarna hade fler kamratproblem och en lägre upplevd kompetens än kontrollungdomarna. Föräldrarna i prematurgruppen skattade dessutom att deras tonårsbarn hade fler emotionella problem och de prematura ungdomarna själva ansåg sig delta i färre aktiviteter jämfört med kontrollungdomarna.

Den här uppsatsen är en multimediaproduktion som kan nås via länk http://www.fek.uu.se/student/projekt/knark_ar_bajs/ . Den är gjord i syfte att vara ett undervisningsmaterial inom marknadsföring på A- och B-nivå. Produktionen innehåller en ?case?-del som ger en inblick i utvecklingen av en reklamkampanj. ?Caset? ger samma förutsättningar som reklambyrån Futurniture hade i början av kampanjen.

Denna studie ämnar kartlägga fysisk aktivitet på tre gymnasieskolor i Uppsalaområdet och förstå samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgångspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förändrats över tid där allt fler barn och ungdomar i nuläget är mer fysiskt inaktiva än tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del på vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsättningar man har. Föräldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund är något som påverkar barn och ungdomars inställning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkätundersökning med 185 enkäter på Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i Uppsalaområdet. Enkätundersökningen användes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör på sin fritid, hur många som är fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; föräldrars utbildning, föräldrars sociala position samt föräldrars träningsvanor påverkar och påverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som är ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig även på de övriga två skolorna att eleverna generellt sett är fysisk aktiva.

Syftet med denna uppsats är att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka och beskriva hur ett kommunalt miljöprojekt i pedagogiska avseenden arbetar med att förändra individers attityder och beteenden. Med utgångspunkt i arbetet i projektet undersöks även vad som hindrar och möjliggör en förändring av individers attityder och beteenden. Uppsatsen bygger på intervjuer med projektgruppen för det kommunala energiprojektet SAMS, intervjuer med personer som har deltagit i en energispartävling samt dokument rörande projektet. Den teoretiska bakgrunden utgörs av teori kring motivation, lärande och vanor samt kommunikation och olika hinder och möjligheter som kan finnas i förändringsarbete. Resultatet visar att projektet arbetar med att förändra beteenden och attityder genom en metodik som bygger på tävlingar, feedback och jämförelser brukarna emellan.

Kosten har stor betydelse för den idrottande individens prestation och hälsa. Trots det är det få idrottsutövare som följer kostrekommendationerna för sin idrottsgren. Styrketränande individer får ofta i sig mer protein än de behöver och under de senaste åren har användningen av proteintillskott ökat. Ett för högt intag av protein kan vara skadligt för hälsan och kostsamt för såväl plånbok som miljö. Tidigare forskning har visat ett samband mellan attityder och beteenden, vilket innebär att det är av intresse att undersöka individers attityder om man vill förändra deras beteende.

Detta är en kvantitativ studie som mäter svenska gymnasieelevers alkoholbeteende, attityder till alkohol och skolans ANDT-undervisning, samt om samband mellan dessa existerar. Urvalet består av 101 gymnasieelever från fem klasser i årskurs ett från en skola Uppsala. All data har samlats in via enkäter som fylldes i av respondenterna under skoltid. Bearbetning och analys av data skedde i programmet SPSS och Statistica. Intressanta fynd visar bland annat att det inte finns några skillnader mellan könen i alkoholbeteende och att konsumtionen av alkohol korrelerar med ålder vid alkoholdebuten.

Arbetet undersöker attityder till fysisk aktivitet i skolan och åldersintegrering hos elever på en svensk skola i en miljonstad utomlands, för att sen jämföra det resultat med en skola på Sveriges landsbygd. Dessutom jämförs elevernas möjligheter till fysisk aktivitet på fritiden. Eleverna fick svara på en enkät och resultaten analyserades och jämfördes med varandra. Resultatet visade på att skillnaderna inte var stora mellan dessa två olika grupper av elever, utan endast en minoritet av eleverna visade missnöje med skolans resurser och till deras åldersintegrerade klasser..

The purpose of this essay was to investigate the opinions of young people, age 14-16, at a school in a middle-sized city in Sweden, concerning narcotics. The questions we asked ourselves were;-What are young peoples' ideas of narcotics?-What do young people imagine when they think of a drug addict?-What reasons do young people give to start using narcotics?-What gender-related opinions do young people have regarding drug abuse?-What do young people think about legalization of narcotics?For this purpose we interviewed six girls and six boys. We interviewed them one at a time, for about an hour each. We used a qualitative method for the interviews.The young people in our study described narcotics as "dangerous".

Vi undersökte hur en grupp ungdomar i Piteå använder sig av nyhetsmedier, vilka medier det är och varför de använder dessa. För att kunna besvara frågorna använde vi oss av en kvalitativ intervjustudie. Vi intervjuade sex gymnasieelever och empirin som vi samlade in satte vi sedan i relation till teorin Uses and gratifications samt tidigare forskning som gjorts inom området. Det viktigaste vi kom fram till i vår studie är att ungdomarna nyttjar nyhetsmedier och då framförallt de klassiska medierna, trots att det finns forskning som säger att ungdomars konsumtion av klassiska nyhetsmedier är låg. Det klassiska mediet som är störst representerad är Piteå-Tidningen eftersom det är stadens lokaltidning.