The purpose of this essay was to in a specific project for unemployed youths between 18 and 24 years, from an ecological point of view, examine how the youths experienced their unemployment and also to compare the purpose and structure of the project with the participants' experience.Important questions in my essay were how the unemployment affected the youths' identity and social circumstances, if the participants found the project meaningful, and experienced that they could influence how the project was formed, if the purpose of the project was in accordance with the youths' experience and how the ecological perspective could be used to understand the situation of the youths.To answer these questions one interview was made with one of the employees and five interviews were made with participant youths.The results of the essay was that the youths' experience of the project were very much individual. All of the participants found something in the project meaningful and most of them thought that it was possible to influence the project in some way. Something that both the youths and the employee pointed out as important was the employees and their supporting role..

Tidigare undersökningar har visat att ökat datoranvändande resulterade i minskat socialt umgänge. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning Ungdomar kommunicerar med varandra genom olika elektroniska medel, samt vilken betydelse denna kommunikation har för deras olika vänskapsrelationer. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes bland 91 elever som går sista året på gymnasiet. Enkäten innehöll frågor som behandlade vänskap och kommunikation. Resultaten visar att elektronisk kommunikation är en del av Ungdomarnas vardag, eftersom alla uppgav att de hade tillgång till Internet och mobiltelefon.

Arbetslösheten är ett stort problem i dagens samhälle både för samhället och för flertalet av dem som hamnar utanför arbetsmarknaden. Det finns både fördomar och myter om hur de arbetslösas situation ser ut och hur denna grupp upplever sin situation. Forskning visar på att de arbetslösas upplevelser påverkas starkt av ekonomisk påfrestning och skamgörande erfarenheter bland flera andra påverkande faktorer.Syftet i studien är att undersöka hur ett antal arbetslösa Ungdomar upplever sin situation och vilka konsekvenser arbetslösheten har för dem. Dessutom har studien som syfte att skapa en inblick i och förståelse för vad det är som gör att arbetslösa Ungdomar upplever sin situation så olika ifrån individ till individ.Genom en kvalitativ studie med en explorativ ansats har fem arbetslösa Ungdomar mellan 22-30 år blivit intervjuade. Dessa intervjuer har med hjälp av sociologiska utgångspunkter så som Jahodas teori om manifesta och latenta funktioner av arbetet, Ezzys tre huvudtyper av reaktioner på arbetslöshet samt Starrins ekonomi-skam modell skapat en större förståelse för de arbetslösa Ungdomarnas upplevda konsekvenser av utanförskapet på arbetsmarknaden och hur det kommer sig att arbetslöshetens konsekvenser upplevs olika från individ till individ.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer få en inblick i hur Ungdomars identitet skapas i relation till deras omgivning. Studien förhåller sig till ett etnologiskt fältarbete där intervjuer med Ungdomar i verksamheten "Fittja Pulsen" har genomförts. Frågeställningarna är anpassade till samtliga informanter och berör frågor om sambandet mellan identitetsskapandet och deras omgivning. De teoretiska utgångspunkter som användes i denna studie är Erik H Eriksonoch Erving Goffmans teori om identitet, Elias Norbert och John Scottsons teori om etablerade och outsiders samt Telemans teori om språk. Genom användning av dessa teorier vid analysen av det empiriska datamaterialet visar vi att våra informanters omgivning spelar roll för deras identitetsskapande.

Syftet med den här studien var att undersöka hur Ungdomarna som varit placerade i vård enligt SoL eller LVU upplever att det gått att lämna vård för att klara ett självständigt liv som vuxen och vad som har varit viktigt för dem. Fokusen har varit på deras relationer och stöd de haft och vilka skydds- och riskfaktorerna som kommer fram i deras livsberättelser.Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer med 4 Ungdomar som varit placerade och där vård upphört och där de inte flyttat hem till de biologiska föräldrarna.De teoretiska perspektiven har varit anknytningsteorin för att se deras relationer och resilience för att se skydds- och riskfaktorer.Resultaten visar på att det finns gemensamma skyddsfaktorer i Ungdomarnas berättelser, bland annat har alla Ungdomarna haft stödjande relationer till vuxna och jämnåriga. .

Ett tydligt framtidsperspektiv kan motivera människor att nå sina mål. Attartikulera hur ett framtidsscenario ser ut kan förvandla en dröm till ettuppnåeligt mål. Trots att levnadsvillkoren inte förändrats har det underde senaste decennierna rapporterats om ökad psykisk ohälsa bland Ungdomar.Genom kvalitativa intervjuer fick i denna studie sju 15-åriga pojkarvisualisera och beskriva ett negativt och ett positivt framtidsscenario.Syftet var att redogöra för vilka faktorer de själva ansåg viktiga i debåda scenarierna samt vilka faktorer de upplevde skulle kunna leda tillatt respektive scenario blev verklighet. Några faktorer var socialarelationer, att nå sina mål och intervjupersonerna upplevde att de kundekontrollera det mesta gällande sin framtid och betonade vikten av egenvilja, drivkraft och motivation. Studiens resultat vittnar om ett behovhos de intervjuade av reflektion och diskussion kring frågor om livet ochframtiden..

Denna uppsats syfte är att undersöka vilken inställning och attityd Ungdomar har till användandet av svordomar och det som klassificeras som ?fult språk?. Den undersökningsmetod som användes var en enkätundersökning som delades ut till en gymnasieklass på en central gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Den grupp som eftersträvades skulle vara så homogen och ha en så jämn könsfördelning som möjligt. Det ordinarie antalet elever i klassen uppgick normalt till strax över trettio men vid tillfället närvarade endast 24 ? 8 flickor och 16 pojkar.Resultatet visar på att Ungdomarna använder sig ganska frekvent av svordomar men också att de är medvetna om att det inte är något bra att göra, men anser samtidigt att det inte finns något som skulle vara fel med det.

The aim of this study has been to investigate the significance of the newly started project Vimmerbymodellen for unaccompanied young refugees. This regarding to how the unaccompanied young refugees are participating in creating networks and meeting points in the local community. Vimmerbymodellen is described as an integration project where the nonprofit sector collaborates with the municipality. The empirical material has been collected through semi-structured qualitative interviews where five unaccompanied young refugees and four involved adults have been interviewed. The empirical material from these interviews has thereafter been analyzed through the concept of social capital, identity and empowerment.The main result of this study shows that participation in the project is expected to contribute to the creation of networks and meeting points which has significance for unaccompanied young refugees.

I denna studie var syftet att utifrån ett aktörsperspektiv undersöka vad arbetslösa Ungdomar inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin upplever har betydelse för sina möjligheter på arbetsmarknaden. Syftet omfattade vidare att genom analys försöka skapa en förståelse för Ungdomarnas upplevelser. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju stycken Ungdomar inskrivnai Jobb- och utvecklingsgarantin i Sollefteå kommun. Resultatet visade på att samtliga Ungdomar ville ha ett arbete eller en högre sysselsättningsgrad än de för stunden har. Arbetet var centralt församtliga, men orsaken till detta varierade.

The purpose of this study was to examine young persons' experiences of life with ADHD. Semi structured interviews were done with four boys age 14-18 years, diagnosed with ADHD. The interviews followed a guide that consisted of themes with questions. The themes examined were: diagnosis, school, home, social and personal issues and how these themes are connected to ADHD. The results indicate that it is hard to live with ADHD.

Denna studies syfte är att undersöka hur bilden av Ungdomar konstrueras i fyra läromedelstexter i tyska som främmande språk från 70-, 80-, 90- och 00-talet utifrån en systemisk-funktionell grammatisk analys. Dessutom belyser studien frågan om det finns någon skillnad i ungdomskonstruktionen mellan de olika läromedelstexterna. Metoden som ligger till grund för studien är en kvalitativ textanalys där fyra stycken läromedelstexter analyseras utifrån den ideationella metafunktionens transitivitetsanalys som är en del av den systemisk-funktionella grammatiken. Genom att använda sig av detta analysverktyg har processer, deltagare och omständigheter i läromedelstexterna lokaliserats och analyserats. Resultatet visar att läroboksförfattarna konstruerar bilden av Ungdomar till största del genom att låta dem vara förstadeltagare i processerna.

Syftet med studien är att beskriva arbetslösa Ungdomarnas upplevelser av vardagen ? deras subjektiva erfarande av det som är av central betydelse för dem ? för att fördjupa kunskapen och få ett bättre underlag för samhällets framtida kontakter med arbetslösa Ungdomar. Det empiriska underlaget utgjordes av en intervjustudie som genomfördes bland sexton arbetslösa Ungdomar i åldern 20-24 år, som varit arbetslösa mellan 3-18 månader. Resultaten visar att de flesta Ungdomarna var missnöjda med sin livssituation som arbetslösa. Beskrivningar av vardagen som tråkig, ensam, meningslös, stressande och deprimerande var frekvent återkommande i intervjuerna.

Syfte: Att intervjua Ungdomar som under åren 2001-2006 någon gång varit placerade iinstitutionsvård för att se om insatsen lett till en positiv förändring i den unges livssituation. Vi villäven undersöka hur Ungdomarna upplevde tiden på institution.Frågeställningar: Hur såg den unges livssituation ut innan placeringen? Hur upplevde den ungevården på institutionen? Hur ser den unges livssituation ut idag?Metod: Arbetet är en kvalitativ studie som bygger på halv-strukturerade intervjuer med sex stycken Ungdomar.Teori: Vi har valt symbolisk interaktionism och stämplingsteori som teoretisk utgångspunkt.Symbolisk interaktionism förklarar hur en människa formas genom interaktion (samspel) och kommunikation med andra. Stämplingsteorin är en av de viktigaste idéerna inom symboliskinteraktionism. Den är ett sätt att tillämpa det symboliskt interaktionistiska tänkandet på ?avvikandebeteende?.Huvudresultat: Vårt material har visat att de flesta av våra informanter uppger att de är nöjda med sin tid på institution och att den har lett till en positiv förändring i deras livssituation.Uppseendeväckande är att de flesta av våra informanter inte är nöjda med hur socialtjänsten har agerat i samband med placeringen.

Denna studie handlar om Ungdomars fysiska självkänsla och baserar sig på en grupp Ungdomar med åldrarna 16-18 år. Syftet är att ta reda på om den fysiska självkänslan skiljer sig ur ett genusperspektiv, om det finns en signifikant skillnad. För att undersöka Ungdomarnas fysiska självkänsla används en bearbetad enkät av Raustorp (2006) som kallas Sådan är jag! (Bilaga 2). Den ursprungliga enkätens namn är Children and Youth-Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) som utvecklats av Fox och Corbins Physical Self-perception Profile. Enkäten delades ut till 100 elever på ett praktiskt gymnasium i Skåne.

Kvinnor har sedan länge tillbaka presterat bättre än män genom hela deras skolgång. Fler kvinnor än män börjar läsa på högskola/universitet och fler kvinnor avlägger examen. Denna studie är ett bidrag till tidigare forskning inom området genom att enbart studera Norrbottens län, som delvis har en annan struktur än andra län, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt område och attityder till högre utbildning. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning Ungdomar (15-19 år) i Norrbottens län har till högre studier och deras planer för att fortsätta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om Ungdomar i Norrbotten påverkas av deras sociala bakgrund och geografiska område, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.