Föreningsidrott sysselsätter idag många barn och Ungdomar med fysisk aktivitet och 86 % av alla Ungdomar mellan åldrarna 13-20 år har någon gång varit aktiva i en idrottsförening. Trots ett stort deltagande väljer många Ungdomar att sluta idrotta när de kommer upp i övre tonåren, där avhoppen är större bland flickor jämfört med pojkar. Regeringen har framfört en idrottspolitik som säger att föreningsidrotten ska främja folkhälsan genom att uppmuntra barn och Ungdomar till idrottande. Därav satsas mycket pengar på att försöka behålla så många Ungdomar som möjligt och försöka förebygga avhoppsproblematiken. Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar flickor i 15-16 års ålder att sluta spela fotboll.

Flera rapporter visar att unga människor i Sverige mår allt sämre psykiskt. De utvecklingspsykologiska processer som kännetecknar tonåren och de tidiga vuxenåren kan vara förenade med stora påfrestningar och därmed utgöra en risk för utvecklingen av psykisk ohälsa. Psykodynamisk psykoterapi med Ungdomar och unga vuxna är en väletablerad behandlingsmetod för unga människor med psykiska problem, men trots detta är forskningsbasen begränsad. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utfallet av psykodynamisk psykoterapi med 213 Ungdomar och unga vuxna som bedrivits på Ericastiftelsen mellan åren 2004-2009. Deltagarnas funktionsnivå på CGAS- och GAF-skalorna samt självskattningar av symtom på SCL-90 jämfördes före och efter psykoterapi.

Bakgrund: Flertalet Ungdomar äter idag inte frukost, det finns många olika anledningar till detta men det är konstaterat att det är när barnen kommer upp i tonåren som det blir allt vanligare att de avstår frukosten. För att främja folkhälsan är det av vikt att vända denna trend.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland Ungdomar i åldern 12-18 år.Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, där artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begränsades till publikationsår 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar användes i studiens temaanalys.Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland Ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaområdena påverkan från föräldrar, förankring och samverkan i Ungdomars omgivning, ökad tillgänglighet av frukostalternativ samt ökad kunskap om frukost och hälsa. I vilken grad Ungdomar äter frukost berodde till stor del på hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. Likaså berodde det på vilken tillgång Ungdomarna hade till sunda frukostalternativ samt hur stor kunskap och förståelse de hade för frukostens betydelse för hälsan.Implikation: Utifrån den här studiens resultat kan ökad utbildning för Ungdomar inom kost och hälsa rekommenderas, även servering av frukost i skolorna kan vara ett framgångsrikt koncept för främjandet av sunda frukostvanor.

Bakgrund: Barnfetma är på väg att bli ett stort folkhälsoproblem i samhället. 42 miljoner barn under fem år är överviktiga i världen. God självkänsla är viktigt för det psykiska välbefinnandet. Syfte: Vi vill undersöka om en överviktig ungdom löper större risk att drabbas av låg självkänsla jämfört med en normalviktig ungdom. Metod: Vi har gjort en litteraturstudie där vi har analyserat tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: I bakgrunden beskrivs viktiga begrepp som hälsa, lidande, övervikt, konsekvenser av övervikt, behandling, utsatthet och betydelse av aktivitet. Detta för att läsaren ska kunna förstå vidden av problemet. Studien kommer att inrikta sig på överviktiga barn och Ungdomar.Problem: Övervikt hos barn och Ungdomar är ett växande problem som leder till flera negativa konsekvenser, många fysiska men även psykiska, andliga och sociala.Syfte: Att beskriva överviktiga barn och Ungdomars upplevelser av hälsa och lidande.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats och manifest innehållsanalys baserad på Graneheim & Lundmans (2004) metodartikel. Studien är utförd på självbiografier där vuxna människor beskriver sina upplevelser av att växa upp med övervikt.Resultat: Studien visar överviktiga barn och Ungdomars upplevelser på grund av sin övervikt avseende hälsa och lidande. Resultatet presenteras under kategorierna självkänsla, självförakt, desperation, utsatthet, utanförskap och kärlek.Slutsats: Många barn och Ungdomar med övervikt upplever ett stort lidande och knappt någon hälsa.

Syfte. Syftet med detta arbete var att undersöka förekomsten och behandling av granulom vid gastrostomier hos barn och Ungdomar under 18 år i Sverige. Syftet var även att undersöka sjuksköterskors kunskaper om granulombehandling hos barn och Ungdomar under 18 år med gastrostomi i Sverige.Metod. Den forskningsdesign som valdes var av kvantitativ metod genom enkätundersökning. Enkäterna skickades ut till sjuksköterskor som arbetar i Sverige och finns med i något av följande nätverk: Nätverket för habiliteringssjuksköterskor, Nätverket för habiliteringssjuksköterskor inom nutrition och/eller Nätverket för nutritionssjuksköterskor.Resultat.

Varje år placeras över 1000 Ungdomar inom Statens Institutions Styrelse (SiS), varav ungefär hälften placeras för behandling. Studiens frågeställningar är: I vilken grad uppfattar behandlingsplacerade Ungdomar inom SiS att de får hjälp med sina familjeproblem? Finns det synliga samband mellan Ungdomarnas könstillhörighet eller etniska ursprung och deras skattade upplevelse av hjälp med familjeproblem under placeringstiden? För att besvara frågorna har kvantitativ arkivdata analyserats, material som vid in- och utskrivning av Ungdomar samlats genom strukturerade ADAD-intervjuer (Adolescent Drug Abuse Diagnosis). Studien visar att Ungdomarnas upplevelse av hjälp kan delas in i tre kategorier; ?över förväntan? 27%, ?motsvarar förväntan? 41%, ?mindre än förväntat?, 32%.

Stressrelaterade symptom har blivit vanligare bland Ungdomar i Sverige och klassrumsenkäter har visat att fler och fler barn och Ungdomar lider av psykiska och psykosomatiska problem. Ungdomar upplever framförallt stress i samband med skolan. Många unga upplever en stor osäkerhet inför framtiden. Syftet med studien var att kartlägga vilka områden kvinnor respektive män i årskurs tre i gymnasiet upplever som stressframkallande samt undersöka om de under det senaste året gjort förändringar i sitt aktivitetsmönster. Ett frågeformulär som bestod av det australiensiska instrumentet Adolescent Stress Questionnaire [ASQ] samt tre egenkonstruerade frågor angående elevernas aktivitetsutförande under det senaste året besvarades av 40 elever i två naturvetenskapliga klasser på en gymnasieskola i sydöstra Sverige.

Astma är en kronisk sjukdom som påverkar luftrören och drabbar människor över hela världen. Att vara ung och leva med astma innebär utmaningar i vardagen och kan påverka hur individen ser på sin subjektiva kropp och sin livsvärld. Det är i ungdomsåren som en identitetsutveckling och mognadsprocess sker, vilket kan påverkas av de känslor Ungdomar kan uppleva relaterat till sin astma. För att vårdpersonal ska förstå Ungdomar och ha möjlighet att stötta dem i deras behandling, krävs det ökad kunskap om hur det är att leva med astma. Syftet var att belysa hur Ungdomar med astma upplever att sjukdomen påverkar deras livsvärld.

Frågan om hur Ungdomar i Umeå vill bli bemötta av polisen samt vad de har för erfarenheter av densamme gjorde att författarna valde att skriva om detta ämne. Syftet var att införskaffa kunskap om hur samarbetet fungerar i dagsläget. Dels av egenintresse, men också för polisen, Ungdomar och övriga intressenters skull. Vi valde att arbeta med en 9:e klass i vardera Haga- Ersäng- samt Minervaskolan .Där gjorde vi en enkätstudie samt djupintervjuer med två Ungdomar från varje klass. En ordningspolis från Umeå samt rektor på Ersängskolan intervjuades.

SammandragBakgrund:Sexualitet är en väsentlig del av att vara människa och varje individ har rätt till en trygg och hälsosam sexualitet. Upprepade studier påvisar dock förändrade sexualvanor hos Ungdomar med mer tillåtande attityder och ett ökat risktagande kring sexualitet. Konsekvenserna av ett sexuellt risktagande kan bli allvarliga och det förebyggande arbetet blir alltmer viktigt.Syfte:Syftet med studien var att identifiera vilka faktorer som har samband med ett sexuellt risktagande hos Ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet, samt att undersöka om könsskillnader förelåg.Metod:En empirisk studie med kvantitativ metod har använts. Studien bygger på ett redan insamlat material som är byggt på en enkätundersökning. Materialet har analyserats i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) och via Chi-square test testades där huvudvariabeln, >3 sexualpartners under det senaste året, mot relevanta variabler i enkäten.

Uppsatsens sociologiska problem är ungdomsbrottslighet. Varför begår Ungdomar brott och vilka faktorer påverkar dem att begå brottsliga handlingar. Syftet besvaras utifrån ett sociologiskt och kriminologiskt perspektiv och genomförs av en litteraturstudie. Ungdomsbrottslighet betraktas som ett allvarligt samhällsproblem där utvecklingen har blivit grövre, från stöld till våldsbrott. Vilket till stor del beror på Ungdomars liberala attityd gentemot kriminalitet.

Personlighetsdrag har visat sig vara betydelsefullt för att förstå riskbeteenden hos individer, där drag av impulsivitet, aggressivitet samt umgängesbehov har kopplats till hög frekvens av risktagande. Syftet med denna studie var att undersöka skillnader med avseende på personlighet mellan två grupper av Ungdomar från en normal- respektive en klinisk population. Den kliniska gruppen bestod av 22 Ungdomar placerade inom SiS ? institutioner. Jämförelsegruppen bestod av 111 Ungdomar från fyra olika gymnasieklasser.

Omhändertagna Ungdomar vid institution är en utsatt grupp som enligt tidigare forskning sällan kommer till tals gällande sin situation. Uppsatsen belyser utifrån brukarperspektivet, Ungdomarnas subjektiva upplevelse av att vara placerad på Älgeredskollektivet i Hälsingland, samt hur denna upplevelse kan kopplas till det medlevarskap som bedrivs på kollektivet. Studien utformas med hjälp av kvalitativa intervjuer där respondenterna utgör fem av de tio Ungdomar som bor på kollektivet. Intervjuerna analyseras och bearbetas med hjälp av meningskoncentrering och meningskategorisering. Resultaten visar bland annat på att en stor del av Ungdomarna ofta saknar respekt, tillit och förtroende till och från sin personal.

Syftet med studien var att belysa unga komvux studerandes syn på sin nuvarande karriär och framtida karriärmöjligheter. Urvalet bestod av Ungdomar mellan 20-24 år som studerade heltid minst fem kurser på ett komvux inom Stockholms län. Metoden som tillämpades var kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Utgångspunkten var att ge en inblick i individens inre värld med fokus på vilka inre faktorer som spelar in vid karriärvalsprocessen. Resultaten visar att Ungdomarnas främsta mål är att höja sina gymnasiebetyg för att ta sig in på olika yrkesinriktade högskoleutbildningar.