I denna rapport beskrivs arbetet med att ta fram en informationsfolder till Eskilstuna kommun som vänder sig till Ungdomar. Syftet med informationsfoldern är att övertyga Ungdomar om att Eskilstuna kommun är en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats, då en stor del av kommunens anställda snart har gått i pension. Kommunen saknar sedan tidigare informationsmaterial som vänder sig till yngre invånare.Utformningen av foldern är baserad på budskapsstrategier, retorik och stilistik samt tidigare studier om Eskilstuna kommun, årsplan, styrdokument och intervjuer med anställda i kommunen. Rapporter om gymnasieUngdomars värderingar, analys av informationsbroschyrer riktade till Ungdomar samt fokusgrupp är ytterligare metoder som har legat till grund för framställningen av foldern..

Sexualitet är en viktig del av varje människas liv. För Ungdomar utgör sexualiteten en tydlig del i vuxenblivandet och i skapandet av en identitet. Då sexologi saknas som ämne på psykologutbildningen och utifrån mitt intresse för Ungdomar aktualiserades frågeställningen för denna undersökning - hur talar psykologer som jobbar inom BUP om sexualitet med Ungdomar i terapi? En kvalitativ intervjustudie med nio psykologer genomfördes och analyserades enligt tematisk metod. Svaren visade att de flesta intervjuade psykologerna känner en osäkerhet kring att prata om sexualitet.

InvandrarUngdomarna som går tre år i en förberedelseklass till gymnasiet behöver lära känna svenskfödda Ungdomar för att utveckla språket, och skapa sociala relationer med svenskfödda Ungdomar. InvandrarUngdomar och svenskfödda Ungdomar har fördomar om varandra, vilket är en besvärlig situation i skolan.Syftet med studien är att lyfta fram problemet utanförskap som finns bland invandrarUngdomar i skolan . En kvalitativ metod användes för att den gav möjlighet att närma sig informanterna. Därmed uppnåddes syftet och frågeställningarna besvarades.Den sociokulturella teorin som användes i uppsatsen lyfter fram problemområdet, alltså invandrarUngdomar. Intervjuerna berör kultur och det svenska samhället samt identiteten hos invandrarUngdomar i det nya sociala rummet, hur de upplever sin vardag, hur de känner när de möter svenskfödda Ungdomar.Segregationen är tydlig mellan de två grupperna på grund av att det är svårt med kommunikationen mellan dem.Nyckelord: Segregation, utanförskap, invandrarUngdomar, svenskfödda Ungdomar och sociokulturella..

Denna studie behandlar frågor om media, ideal och Ungdomar. Media har stor betydelse i dagens samhälle och förmedlar bilder av utseendet som skapar olika ideal. Ungdomar är mer mottagliga för dessa ideal eftersom de befinner sig i en period i livet när de försöker finna sin egen stil. Syftet med studien var att undersöka hur tv presenterar utseendet i de tv- program som Ungdomar tittade på. Vi genomförde en mindre enkätundersökning som visade att Ungdomarna såg mest på tv-programmen Idol 2005, Vänner och OC.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur överviktiga barn och Ungdomar upplever sin livskvalitet. Data samlades in via databaserna Medline/Pubmed och Cinahl och 15 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att överviktiga barn och Ungdomar i regel upplevde sämre livskvalitet än normalviktiga barn och Ungdomar. Dessa barn upplevde att de blev mer mobbade, var mer missnöjda med sina kroppar, hade sämre självkänsla och var mindre fysiskt aktiva än normalviktiga barn och Ungdomar. Ett få tal kände sig generellt bekväma med sina kroppar men upplevde missnöje med vissa kroppsdelar såsom mage, lår, armar och ben.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:27.

Den här studien belyser Ungdomar och riskbeteende i dagens samhälle. För att uppnå relevant information för studien använde jag en kvalitativ undersökning. Jag intervjuade tre professionella inom ungdomsverksamhet. Resultatet belyser vilka orsaker det finns till riskbeteende, de tydligaste orsakerna hittar man i skolan och i ungdomens sociala liv. Studien fokuserar också på vilka tecken man använder sig av för att känna igen riskbeteende, detta är tecken som Ungdomarna visar upp i sin vardagliga situation.

Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av föräldrar är exempel på problematiska föräldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos Ungdomar. Studiens syfte är att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan Ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och Ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien använder sig utav sekundärdata från ett forskningsprojekt, bestående av enkätsvar som har samlats in från Ungdomar mellan 13-15 år i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos Ungdomarna när symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jämfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare än mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom..

AbstraktTitel: Hur får Ungdomar tillgång till tobak? ? En kvantitativstudie bland Ungdomar i Halland Författare: Sandra Mellberg & Linda Vigren Sektion: Sektionen för Hälsa och Samhälle Handledare: Solgun Folke & Eja Pedersen Högskola: Högskolan i Halmstad Tid: 2009-12-17 Sidantal: 13 Nyckelord: Röka vattenpipa, rökning, snusning, tillgång till tobak, Ungdomar.Sammanfattning:  Syftet med studien var att beskriva hur Ungdomar i åldrarna 14- 16 år får tillgång till tobak. Metoden var kvantitativ med enkät som datainsamlingsinstrument. Studien var en tvärsnittsstudie. Över hälften av de undersökta Ungdomarna visste hur de skulle kunna få tag i tobak på ett enkelt sätt.

Detta är en studie av Ungdomars syn på diskriminering. Syftet med vår undersökning är att undersöka vad Ungdomar anser att diskriminering är. Tidigare forskning visar att diskrimineringsbegreppet kan vara svårt att definiera och att Ungdomar inte har kunskap om begreppets fulla innebörd. Våra kvalitativa intervjuer med sex Ungdomar visar att diskrimineringsbegreppet är svårt att definiera och att deras definition av diskriminering stämmer överens med delar av barn- och elevskyddslagen. Med hjälp av teorier om intersektionalitet kan vi se att Ungdomarna inte har tillräckliga kunskaper om vad diskriminering är och detta medför att de inte vet sina eller andras rättigheter inför barn- och elevskyddslagen..

Specialarbete 15 pSvenska som andraspråk SSA 136Vt 2013Handledare: Rakel JohnsonExaminator: Julia Prentice.

Denna sociologiska uppsats behandlar några faktorer som kan påverka Ungdomar, som i sin tur kan leda till ett utanförskap. Under tonårsfrigörelsen genomgår Ungdomar en fas, då de kan riskera att bli beroende av exempelvis alkohol eller droger. Detta kan i sin tur leda till att de kan hamna utanför samhället. Syftet med arbetet är att undersöka vad samhället kan göra och vad de har för skyldigheter för att fånga upp dessa Ungdomar. Med utgångspunkt från Halmstad kommun.

Uppsatsen syftar till att ta reda på vad Ungdomar uppmärksammar som offentlig konst och vad är det som gör att vissa konstverk får mer uppmärksamhet.Jag har genomfört intervjuer med personer som befinner sig på campus i Växjö eller runt Växjösjön som sedan analyseras. Den här uppsatsen har främst fokuserat på Ungdomar.För att Ungdomar i min studie ska uppfatta något som offentlig så måste den stå utomhus. Den ska finnas i en miljö där man lätt kan se den, även på långt håll ska man kunna urskilja att där står ett konstverk. Verket måste vara stort. Färgen på verket bör bryta mot miljön för att den ska vara mer utstickande.

Många suicidnära Ungdomar söker somatisk vård strax innan de gör ett suicidförsök. Flera suicid borde därför kunna gå att förhindras. Syftet med studien var att identifiera vilken kunskap sjuksköterskan inom somatisk vård behöver för att uppmärksamma suicidnära Ungdomar. Två frågeställningar ställdes för att belysa syftet. Behöver sjuksköterskan specifik kunskap för att uppmärksamma suicidnära Ungdomar? Vilka tecken och symtom som tyder på suicidbenägenhet kan sjuksköterskan identifiera vid ett bedömningssamtal? Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Syftet med studien var att identifiera faktorer i arbetet med utvisningshotade Ungdomar som de anställda uppfattar som stärkande för sin känsla av sammanhang. Under arbetets gång har åtta anställda på boenden för ensamkommande Ungdomar intervjuats. Den teoribakgrund som har legat bakom studien bygger på känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet i min studie visar att mina intervjupersoner har en hög känsla av sammanhang. De upplever att de har ett svårt arbete men också resurser för att klara det svåra arbetet med utvisningshotade Ungdomar.