Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan opredicerbara föräldrar och förekomsten av både interna och externa beteendeproblem hos Ungdomar. I studien undersöks interna beteendeproblem såsom låg självkänsla och depression samt de externa beteendeproblemen brottslighet och aggression. Studien baseras på 1018 Ungdomar i åldrarna 13- 15 år. Studien utgår från en enkätundersökning där fem olika skalor används för att mäta Ungdomarnas självkänsla, depression, brottslighet och aggression samt hur konsekventa deras föräldrar är. Resultaten visar i allt väsentligt att de Ungdomar som har både interna och externa beteendeproblem är de som rapporterar högst i opredicerbarhet hos sina föräldrar..

Syftet med denna studie var att identifiera olika metoder för att undervisa Ungdomar med typ-1 diabetes och hur Ungdomarna upplevde metoderna. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Resultat: Studien visade att olika undervisningsmetoder användes och att undervisningen för Ungdomarna skedde framförallt individuellt vid de regelbundna besöken på diabetesmottagningen. Gruppundervisning och undervisning med hjälp av olika tekniska hjälpmedel var andra forum för undervisning. Undervisning i grupp uppskattades av många Ungdomar där de fick möjlighet att träffa andra Ungdomar i samma situation.

Ungdomar står inför en rad av valmöjligheter, tyvärr dras en del av dem in mot destruktiva vägar som missbruk, aggressivitet, kriminalitet och så vidare. Dessa beteenden är ofta symptom för bakomliggande missförhållande, vilka tenderar att utvecklas till allt allvarligare problem. För att förebygga och motverka redan existerande problem finns Socialförvaltningen instans kontaktperson för barn och Ungdomar som har uppvisat särskilda beteendeproblem. Det här är en uppsats om kontaktpersonsverksamheten i Luleå Kommun som använder sig utav vuxna positiva förebilder som Ungdomar kan få en relation med och får på så sätt någon utomstående att prata och umgås med. Uppsatsen ger en överblick av samhällsproblemen, därefter beskrivs Ungdomarnas behov och betydelsen för sociala relationer och även riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem.

Stressymtom hos Ungdomar, och bland dem främst unga tjejer, har ökat markant de senaste 20 åren och utgör idag ett stort hälsoproblem. Inom ramen för ett projekt mot stress i gymnasieskolan under år 2006 fick elever med självrapporterade stressymtom prova på metoden expressivt skrivande. Föreliggande studie bygger på det textmaterial som nio Ungdomar lämnade in, där tjejer utgjorde en stor majoritet. Syftet med studien var att djupare förstå innebörden av Ungdomars stress samt att undersöka hur processen ser ut när de använder metoden expressivt skrivande. Två stora områden som upptog deltagarna var relationer i familjen samt olika former av krav på prestation.

Antalet ensamkommande barn och Ungdomar som kommer till Sverige ökar för varje år. Det har gjort att fler kommuner nu tar emot dessa barn och Ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka grannskapsrelationer med boende för ensamkommande barn och Ungdomar i Värnamo kommun samt grannskapsrelationernas betydelse för barnens och Ungdomarnas integration. I studien genomfördes 9 intervjuer med grannar i grannskapet till boendet för ensamkommande barn och Ungdomar. Intervjuer genomfördes även med verksamhetschefen Anna Thuresson på HVBhemmet Bryggan samt med medborgarnämndens ordförande Maria Johansson i Värnamo kommun.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för att främja delaktighet i skolaktiviteter för barn och Ungdomar med funktionshinder. För att beskriva detta utfördes fem intervjuer med arbetsterapeuter som arbetade på Barn- och Ungdomshabiliteringen i olika landsting fördelade på två olika geografiska områden i landet. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre teman: Ökad tillgänglighet skapar möjlighet till delaktighet i fysisk miljö, Ökad tillgänglighet skapar möjlighet till delaktighet i social miljö samt Det finns mer att uträtta i skolan. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska interventioner som utförs för att främja delaktighet i skolaktiviteter för barn och Ungdomar med funktionshinder är anpassningar av den fysiska och sociala miljön, samt förskrivning av hjälpmedel.

Studiens syfte var att undersöka om Ungdomar i övre tonåren är eller har varit aktiva inom föreningsidrott, vad som motiverade deras deltagande, samt om de utför fysisk aktivitet efter de slutat med föreningsidrotten. Metoden som användes var kvantitativ och kvalitativ i form utav enkäter. Urvalet bestod av Ungdomar i åldrarna 15 till 19 år i norra Sverige, totalt deltog 36 personer. Datan analyserades dels via dataprogrammet Graphpad Prism, dels genom kvalitativ manifest innehållsanalys, där de fem kategorierna hälsa, glädje, gemenskap, intresse och hinder kunde utläsas. Studien visade att motivationen till att Ungdomar är aktiva inom föreningsidrott baseras på de fem kategorierna, samt att majoriteten av deltagarna regelbundet utför någon fysisk aktivitet, trots att de inte längre är aktiva inom föreningsidrotten..

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur skolan kan medverka till ett hälsosammare liv och stärka friskfaktorerna genom sunda kost- och matvanor, ökad fysisk aktivitet och vardagsmotion hos barn och Ungdomar. Jag valde att använda mig av olika sätt för att få fram information om problemet, såsom litteraturstudier och en kvalitativ intervju. Vad jag har kommit fram till i mitt arbete är att skolan kan bidra till att förebygga och bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och Ungdomar. Genom förebyggande åtgärder inom skolan, familjen och samhället i stort kan man hejda utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och Ungdomar..

Denna uppsats tar upp vad som motiverar Ungdomar till att arbeta med sin situation när de är placerade på Hem för Vård eller Boende. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med Ungdomar och behandlare på Hem för Vård eller Boende och Ungdomarnas syn på motiverande faktorer och utgår från följande frågeställningar:? Vad tycker Ungdomarna motiverar dem till att genomgå behandling?? Vad tycker behandlare motiverar Ungdomar till att genomgå behandling?? Finns det några skillnader i hur Ungdomarna upplever att de blir motiverade till att genomgå behandling och hur behandlarna motiverar Ungdomarna?Uppsatsens empiri är tematiserad utifrån de faktorer som informanterna lyft upp som motiverande för att genomgå behandling. Jag kommer använda motivationsteori för att belysa de tre teman som är mål, förutsättningar och relationer.Studien visar på att dessa tre delar är Ungdomarnas och behandlarnas bild av de motiverande faktorerna på Hem för Vård eller Boende för Ungdomar. Bilderna jämförs och kommer fram till att de ser samma mål men har olika syn på hur vägen dit ser ut.

Vid Högskolan i Halmstad producerades våren 2008 en informations-/dokumentärfilm omrattonykterhet, ?Farväl Lillebror ? två olyckor, två livsöden?. Syftet med denna studie är att ta reda på hur filmen tas emot av dess huvudsakliga målgrupp: Ungdomar i gymnasieåldern. Studiens frågeställningar är: 1) Vilka reaktioner skapar filmen Farväl Lillebror hos våra informanter?, 2) Hur resonerar våra informanter kring alkohol och bilkörning, med utgångspunkt i filmen Farväl Lillebror? och 3) Vad tycker våra informanter om att använda film som ett redskap för att nå ut med information om rattfylleri? Studiens empiriska material har genererats genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med 15 Ungdomar, uppdelade i fyra könshomogena grupper, från två gymnasieskolor i Halmstad.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Ungdomars identitetsskapande påverkas ur ett stigmatiserat bostadsområde. Vi har därför utrett hur Ungdomar upplever den mediala framställningen av bostadsområdet, därtill hur det kan inverka på deras identitetsskapande. Metoden baserades på en kvalitativ ansats där sex Ungdomar har intervjuats från Stockholms förort Husby. Teorier som har tillämpats i vår analys var Goffmans stigma teori, Ristilammis förortsdiskurs samt en teoretisering av ?vi? och ?dem?.

Titel: Hur når vi Ungdomarna? ? En mottagarstudie på uppdrag av självhjälpshuset SolkattenFörfattare: David BergHandledare: Jan StridUppdragsgivare: Agneta Lyrhagen, självhjälpshuset Solkatten.Kurs: MK1500, examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Göteborgs Universitet (JMG).Termin: Vårterminen 2013Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad som kan få Göteborgs Ungdomar att i högre grad söka hjälp hos självhjälpsgrupper.Metod: Uppsatsen innehåller ett kvantitativt moment i form av en enkätstudie samt uppföljande kvalitativa intervjuer.Material: Enkäten besvarades av 60 studenter vid Göteborgs Universitet och de uppföljande intervjuerna genomfördes hos organisationer som arbetar med Ungdomar eller stödgrupper. Syftet var att undersöka Ungdomars kunskap och uppfattning om självhjälpsgrupper och självhjälpshus.Huvudresultat: Ungdomar har en låg medvetenhet och kunskap om självhjälpshus i Sverige. Däremot har de överlag en positiv inställning till grupperna och det finns goda möjligheter för att Solkatten i framtiden ska kunna locka till sig Ungdomar i högre grad genom medveten och väl riktad kommunikation..

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur Ungdomar uppfattar sina egna erfarenheter av alkohol och vad de har för attityder kring det. Vi vill också göra en jämförelse mellan killar och tjejer samt mellan en större (Malmö) och en mindre stad (Karlskrona). För att ta reda på detta gjorde vi en kvantitativ undersökning i form av enkäter. Utöver detta sökte vi litteratur inom ämnet som vi kunde knyta an svaren på våra enkäter till. Vi kom fram till att majoriteten av Ungdomarna dricker både relativt ofta och mycket alkohol och hälften känner sig berusade nästan varje gång.

Dagens Ungdomar lever i en ständig interaktion med allehanda medier. De är en viktig målgrupp för medier och utsätts dagligen för budskap som förmedlas via denna källa. Har medier någon påverkan på hur Ungdomar uppfattar världen av idag? Tillhandahåller de normbildande värderingar om hur kvinnor och män ska vara? Och i så fall, hur ser Ungdomar på detta? Denna uppsats behandlar ovanstående frågor utifrån ett genusperspektiv.Elva gymnasie-Ungdomar gavs möjlighet att genom två fokusgrupper uttrycka sina åsikter och uppfattningar om medier och dess budskap. Dessa Ungdomar befinner sig mitt i processen i skapandet av en egen identitet, varpå de utgör en intressant grupp att undersöka.

Syftet med detta arbete är att jämföra hur svenska Ungdomar som arbetar inom servicebranschen i Sverige respektive Danmark ser på arbete. Vad driver vissa Ungdomar att ta steget över till den danska arbetsmarknaden, medan andra väljer att stanna kvar i Sverige? Avsikten är att undersöka detta utifrån utbildningsbakgrund, kön, social klass, familjesituation och ålder för att se om det finns några samband mellan dessa faktorer och val av land att arbeta i. Vi har gjort en enkätundersökning bland svenska Ungdomar som arbetar inom handel i Sverige respektive Danmark. De resultat vi har fått fram visar att de främsta motiven till att arbeta i Danmark för dessa Ungdomar är en högre lön och en bättre arbetsmarknad i Danmark.