Bröstcancersjuka kvinnors livskvalitet efter mastektomi ? en systematisk litteraturstudie En systematisk litteraturstudie Ida Ericson, Petra Gustafsson & Natalie Svensson Abstrakt Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor och dagligen drabbas 20 kvinnor i Sverige. Att få bröstcancer är ofta en stor omvälvande upplevelse som kan göra de drabbade kvinnorna medvetna om hur skört livet är. Den vanligaste behandlingen vid bröstcancer är mastektomi. Efter en mastektomi kan kvinnornas livskvalitet påverkas och vi som sjuksköterskor måste vara beredda på att kunna möta dessa kvinnor där de befinner sig, i deras livsvärld.

Syftet med studien var att belysa hur man kan arbeta med reparativ rättvisasom brottsförebyggande åtgärd. Vår metod var kvalitativ och forskningsmaterialetinhämtades genom observationer, insamlande av dokument samtintervjuer. Våra frågeställningar var: Hur kan man arbeta med reparativrättvisa? Hur upplever ungdomar sitt deltagande i en verksamhet som grundarsig på den reparativa rättvisans principer? Den teoretiska utgångspunkten,KASAM har använts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet.Resultatet visar att man kan erbjuda en möjliggörande miljö som ett alternativtill en kriminell karriär hos villkorligt frigivna och ungdomar i riskzon. Dettagenom återuppbyggnad av deras liv och relationer samt att utvecklaarbetsrelaterade färdigheter.

Frågor kring kön och sexualitet har satts högre upp på dagordningen i moderna organisationer. Trots det är sexualitet en eftersatt forskningsfråga inom organisationsteori. Den queerteoretiska forskningsskolan utgår ifrån ifrågasättandet av synen på heterosexualiteten som naturlig och självklar. Normen definierar könen som binära motsatser. Syftet med studien var att genom deltagande observationer undersöka hur iscensättandet av kön och heterosexualitet gick till i arbetsgruppen.

För att hjälpa barn och ungdomar som lider av ätstörningar krävs specialistkompetens inom området. Specialistsjukvården måste kunna möta såväl nyinsjuknade som långvarigt sjuka barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar. En intervjustudie har genomförts med sju sjuksköterskor som arbetar på två olika specialistenheter där barn och ungdomar vårdas för ätstörningar. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien är att ta reda på vilka tankar och värderingar gymnasieungdomar med fokus på killar har kring kondomanvändande. Huvudsakligen har tre genomgående teman använts; respekt, tillit och ansvar med följande frågeställningar:- Finns det några skillnader mellan tjejer och killar gällande kondomanvändande?- Är ungdomar mer angelägna att skydda sig mot graviditet än STI?- Hur vanligt är det att ungdomar använder skydd (kondom) vid sexuella kontakter?- Hur uppfattar ungdomar sannolikheten att smittas av STI och hur allvarligt upplever ungdomarna att det är att smittas av STI?- Vad påverkar kondomanvändandet hos ungdomar?- Hur ser värderingarna och attityderna ut kring kondomanvändande?- Krävs det nya och andra metoder i det förebyggande arbetet för att förändra och öka kondomanvändandet- Vad skulle få fler ungdomar att använda kondom?Frågeställningarna har utifrån deras karaktär använts i den metod där de varit mest lämpliga.I studien användes två olika metoder; en kvantitativ och en kvalitativ. I den kvantitativa delen har material från enkäten UngKAB09 använts. Den kvalitativa delen har bestått av fokusgrup-per som är en välfungerande metod när man vill ta reda på ungdomars tankar och värderingar kring känsliga ämnen och fånga upp kulturella värderingar.Resultaten från studien visar att det inte finns några större skillnader mellan killar och tjejer när det gäller användandet av kondom och ungdomarna verkar vara mer angelägna att skydda sig mot graviditet än STI.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda på vad socialarbetare anser vilka faktorer som påverkar ungdomar i åldern 13-19 år att hitta ut ur sin depression. Syftet var även att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte ställdes följande frågor: Vilka metoder använder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonåringar som har depression? Hur hjälper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? På vilket sätt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssätt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrån en temainriktad intervjuguide.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur ungdomar i åldrarna 13-16 år resonerar kring sina gymnasieval och sin framtid. Detta skulle bidra till att lättare kunna ta fram ett material som intresserar ungdomar och som får de att söka tekniska och industriella utbildningar i Eskilstuna.Ungdomar blir i högstadiet utsatta för en mängd reklam- och informationsmaterial, arbetet gick därför ut på att locka de med informationsmaterial som kan ses som ?indirekt reklam?. Då föräldrarna påverkar ungdomarnas gymnasieval var det viktigt att materialet även skulle rikta sig till dem.Arbetet skedde i samarbete med Teknikcollege Mälardalen, en kvalitetstämpel på utbildning inom teknik och industri. För att kunna genomföra arbetet intervjuade jag studievägledare på två högstadieskolor i Eskilstuna.

I uppsatsen undersöks vilken betydelse faktorer som familj, skola och vänner har för identitetsuppfattningen hos ungdomar med lindrig utvecklingsstörning, från deras eget perspektiv. Genom tematiska intervjuer med fem ungdomar som går i gymnasiesärskola har undersöks hur de såg på sin barndom, uppväxt, familjerelationer, kamrater och den egna självbilden. Resultatet har huvudsakligen analyserats utifrån E.H. Eriksons teori om identitetsutveckling. Resultatet visade att alla intervjupersoner upplevde att de under sin barndom hade kamrater och nästan alla hade en bra relation till sina föräldrar.

Tidigare forskning av hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med funktionsnedsättning har visat att de skattar sin hälsa lägre jämfört med den typiska populationen. Hälsorelaterad livskvalitet tycks dessutom variera mellan olika diagnosgrupper. Kunskap om hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar har fortfarande brister därför finns ett behov av ytterligare studier. Det finns dessutom ett behov av dessa studier i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar i Västerbotten.

I detta arbete intresserar vi oss för mötet mellan unga kvinnor och talet om och från pornografin, i syfte att förstå hur detta tal upplevs av individerna. Studien bygger på utskrifter från två fokusgruppsintervjuer. Informanter var fem unga kvinnor. Diskursanalys användes som metod för bearbetningen av materialet och resultaten diskuterades utifrån för ämnet relevant litteratur, i huvudsak feministisk och psykoanalytisk sådan.Deltagarna upplevde sig som klämda mellan den pornografiska diskursen som föreskriver ett visst utseende och en viss sexrepertoar och det motstridiga talet om pornografi som betraktar den antingen som kvinnoförtryck, eller som enbart filmatiserade fantasier. En konvergenspunkt gemensam för diskursanalysens resultat och de teorier vi använt, verkar uppstå kring kontrollen av kvinnlig sexualitet..

RFSU är ett förbund som genom sexualrådgivning förändrar och befäster unga personers syn på kön och sexualitet. RFSU arbetar för jämställdhet och jämlikhet och för en öppen och bejakande sexual­rådgivning. Syftet med undersökningen är att studera huruvida RFSU når upp till målen för sin verksamhet vid utformningen av sexualrådgivningsbroschyren Sex ? på ditt sätt: om sex för unga. I undersökningen används kritisk diskursanalys (CDA) tillsammans med queerteori.

Valet av vårt ämne har framförallt sprungit ur att vi har sett en brist vad gäller problematisering kring sexuell identitet och socialt arbete. Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur personal på behandlingshem ser på den sexuella identitetens betydelse inom missbrukarvård. Vi har dessutom intervjuat en psykolog på RFSL om hennes perspektiv på ämnet. I uppsatsen tar vi även upp hur man ser på sexualiteten och den sexuella identiteten i förhållande till kön, då vi har sett att kön och sexualitet är tätt sammankopplat. Vi har använt oss av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med två personer som arbetar på könssegregerad missbruksbehandling och två som arbetar på könsblandad.

Abstrakt Hållö, Johanna (2010). Sex - och samlevnadsundervisning i grundsärskolans åk 6-10 och gymnasiesärskolans nationella program (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie är att uppmärksamma och undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i grundsärskolan åk 6-10 samt gymnasiesärskolans nationella program, där eleverna har intellektuella funktionsnedsättningar. Jag har valt en kvalitativ ansats där jag använt intervju som metod för att därigenom erhållit kunskap om frågeställningen. Resultatet visar att det är specialpedagogerna som har ansvaret för utformningen av sex och samlevnadsundervisningen och att de använder sig av både praktiska och teoretiska övningar i undervisningen. Innehållet i undervisningen är relativt lika på de olika skolorna i undersökningen men undervisningstiden skiljer sig beroende på skola Undervisningen kan både frambringa svårigheter samt möjligheter vilket får konsekvenser för eleverna.

Syftet med denna uppsats var att studera bosniska ungdomars upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige. Studiens frågeställning var: Hur beskriver ett mindre urval bosniska ungdomar sin upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige i de två kulturella världar de lever i - den svenska och den bosniska? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med fyra ungdomar ? två flickor och två pojkar i åldern 15 ? 19 år. Samtliga ungdomar är födda i Bosnien och kom till Sverige i början av 90-talet på grund av kriget i Bosnien. Ungdomarna befann sig i olika faser när det gäller deras etniska identitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer när officiella ideal om jämställdhet och jämlikhet möter vardaglig praxis i den svenska skolan. Genom att intervjua elever och lärare har jag fått deras syn på frågor som rör jämställdhet och jämlikhet i deras tanke och praktik. För att kunna få en mer nyanserad bild utav informanternas berättelser har jag även varit på den skolan där studien bedrivits för att genomföra observationer samt låtit eleverna i klass 8 skriva en kort uppsats om deras tankar kring jämställdhet och jämlikhet. Min undersökning visar att de styrdokument som skolan har beträffande dessa frågor inte tas tillvara på gemensamt sätt för lärarkåren. Konsekvensen av detta kan förstås av att många elever inte har så stor kunskap om begreppen eller verktygen att se dess verkan i deras egen vardag.