Med bakgrund av urbaniseringsproblematiken i Sveriges landsbygdskommuner gjordes en fallstudie utav Eda kommun. Syftet för denna kvantitativa studie var att undersöka ungas uppfattning om Eda kommun samt förstå varför unga migrerar till storstadskommuner. Den teoretiska referensramen innefattar tidigare studier och teorier angående migration, plats och ungdomars rörelsemönster samt föreställningar om landsbygden. Avgångsstudenter år 2015 skrivna i Eda kommun som går sista året på gymnasiet fick svara på en öppen enkät. Deras svar sammanställdes genom att dela in respondenterna i fyra grupper; yrkesförberedande man/kvinna och högskoleförberedande man/kvinna.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ungdomar i årskurs 8 i Växjö kommun uppfattar MMORPG-spelande och även ta reda på vilka anledningar som leder till att man börjar spela, vilka effekter som kommer av att spela samt var de kan få hjälp om de blir beroende. I denna studie användes en kvantitativ metod där en enkätundersökning genomfördes. Studien visar att många ungdomar känner någon som spelar MMORPG-spel och att ungdomars spelande påverkar deras kompisar. Många spelar för att ha något att göra och för att det är roligt, men de flesta är också medvetna om att man kan bli aggressiv och beroende av spelet. Ungdomarna uttryckte att de inte visste var de skulle vända sig om någon eller de själva blev beroende.

Stadens bostadsområden är byggda efter olika ideal och de skiljer sig åt beroende på hur stadsplaner och arkitektur utformades under den tid de är byggda. Olika typer av växtmaterial och olika material i markbeläggningen har använts i olika tider. Dessa material ger en viss karaktär åt utemiljön kring bostadsområdena. I min studie tittar jag närmare på vilket växtmaterial och vilka markbeläggningar som var vanligt förekommande runt bostadsområden i Landskrona mellan 1917-1937. Arbetet bygger på en fallstudie av tre specifika kvarter där jag inventerar befintligt material. Materialen jämförs sedan med gamla bilder från trakten men även med nya bilder av ett välbevarat område i Malmö, Västra sorgenfri.

SammanfattningEfter en ökad konkurrenssituation på tidningsmarknaden i nordvästra Skåne bestämde sig familjen Sommelius och familjen Ander för att starta ett samarbete. Det resulterade i att deras tre tidningar Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar och Landskrona Posten slogs samman.Syftet med studien ?Efter fusionen? var att göra en uppföljning av Börje Alström och Lars Nords studie ?Den skånska modellen?. De tittade bland annat på innehållet ur mångfaldssynpunkt i Helsingborgs Dagblad, Landskrona Posten och Nordvästra Skånes Tidningar 2001 och 2002, före och omedelbart efter sammanslagningen. Utöver detta studerade vi även hur stor andel av de tre tidningarnas material som är unikt i dag.Vi kom fram till att den inre mångfalden i de lokala nyhetsartiklarna ser ungefär likadan ut 2009 som den gjorde före och omedelbart efter fusionen, men med några undantag.

Syftet med vårt arbete är att se hur arbetet med ungdomar sker dels inom rättsväsendet, men även inom socialtjänsten. Vi har riktat in oss främst med att studera hur detta arbete med ungdomar, mellan 15 ? 18 år, sköts i Umeå kommun. Använder man sig överhuvudtaget av den kriminologiska stämlingsteorin, när man utformar sitt arbetssätt? Vad är det för lagstiftning som är aktuell? Vilka möjligheter ger lagstiftningen samt vilka begränsningar sätter den? Den gällande lagstiftningen som vi har riktat in oss på är främst; Lagen om unga lagöverträdare (LUL) samt Socialtjänstlagen (SoL).

I denna analys undersöker vi Sverigedemokraternas valframgång i kommunvalet i Landskrona 2006. Vi använder oss av tre olika sorters material: artiklar och insändare från Landskronaposten, valmaterial från de efter valet fyra största partierna, samt kvalitativa intervjuer med folkvalda och civilsamhällegrupper. Studien är hypotesprövande, där vi utifrån tre teser undersöker vårt material. Vi studerar dessa antagandens bärkraftighet och eventuella samband.Vi finner att många av rösterna på Sverigedemokraterna var proteströster mot det tidigare politiska styret. Vi finner även att stadens oklara roll samt Sverigedemokraternas hållning till de övriga partierna och vice versa har påverkat valresultatet.

Denna systematiska litteraturstudie handlar om definitioner av psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Denna studie ämnar redovisa hur psykopatiska drag kan yttra sig, om de är knutna till arv eller miljö samt huruvida dessa personlighetsdrag hos barn och ungdomar är tillfälliga eller bestående. Riskbedömningsinstrument som PCL: YV och APSD samt aktuell forskning kring genetiska och sociala förklaringar till psykopatiska drag hos barn och ungdomar är inkluderat. Psykopatiska drag hos barn och ungdomar är ett kontroversiellt ämne. Studiens huvudsakliga frågeställning är; kan psykopati identifieras hos barn och ungdomar?.

Syftet med uppsatsen är att undersöka ungdomars möjligheter och begränsningar till idrottsutövande under fritiden. Idrott är ett populärt fritidsintresse bland barn och ungdomar,enligt Riksidrottsförbundets undersökning från år 2004 tillhör idrott generellt det näst populäraste fritidsintresset efter umgänge med kompisar som kommer först bland barn och ungdomar. Studien är baserad på kvantitativ metod och totalt har 121 ungdomar deltagit i studien.Ungdomarna i studien är i åldern 12- 13 år och bosatta i Luleå kommun. Resultaten i studien visade på att föräldrarnas yrkestillhörighet och intresse för idrott påverkade ungdomarnas idrottsliga intresse på fritiden. Vidare fanns det skillnader i ungdomars ekonomiska förutsättningar för idrottsutövande samt föräldrarnas möjligheter till skjutsning och hämtning till idrottsanläggningar.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på hur människor socialt konstruerar och omkonstruerar sin identitet. Detta har vi gjort utifrån följande frågeställning; Hur kan muslimer i Landskrona socialt konstruera sina identiteter? Genom umma och/eller territoriell tillhörighet? I vår teoridel har vi utgått från ett konstruktivistiskt perspektiv där vi fokuserar oss på teorier kring konstruktion av identitet i allmänhet, av territoriell identitet och av muslimsk identitet, vilka alla är socialt konstruerade och kontextberoende samt att vi använt teorier kring föreställningen om ?den andre?, som är en grundläggande utgångspunkt för identitetskonstruktionen. För att kunna få veta hur människor själv uppfattar sina identiteter har vi gjort tre stycken intervjuer med tre olika muslimer i staden Landskrona, vilka utgör vårt primärmaterial. Dessa intervjuer har genom en narrativ analys visat hur våra respondenter har konstruerat och/eller omkonstruerat sina identiteter.

This project is about Jönsaplan in Landskrona. Jönsaplan is situated at the center of Landskrona in a part called Södra centrum which the municipality is developing, mainly by building new residential buildings. Today, Jönsaplan is not a functioning square. This is due to a ferry terminal and its many fences that block the way for people. In this project, I have assumed that the ferry terminal will be moved somewhere else so that Jönsaplan can be a real square. By studying The Concise Townscape by Gordon Cullen and Byens uttrykksformer by Thomas Thiis - Evensen and three reference places, Daniaparken, Raoul Wallenbergs torg and Norr Mälarstrand, I came up with a number of guidelines for my design proposal for Jönsaplan.

Syftet med denna uppsats var att utreda gällande rätt angående ungdomar som är arbetslösa och kartlägga ansvarsfördelningen mellan kommuner, myndigheter, skola och föräldrar. Metoden som jag har använt mig av är traditionell rättsdogmatisk, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten, doktrin samt informationssökning via Internet. Jag har även intervjuat personal som arbetar inom skola, kommun, arbetsförmedling och socialförvaltningen. Uppsatsen behandlar kommunernas och myndigheters ansvar för arbetslösa ungdomar och aktuella lagregler. Det jag kom fram till var att det är viktigt att kommunerna tar ett fullständigt ansvar för skolan.

Stödet till unga brottsutsatt är ett åsidosatt område, och ungdomar är en av grupperna i samhället som löper en stor risk för att utsättas för brott. Många ungdomar vill inte prata om det som är jobbigt och att själv söka upp hjälp kan vara ett stort steg trots att denne känner sig i behov av både hjälp och stöd. Det är därför av stor vikt att det tydligt framgår var hjälpen finns att erhålla och att samhället fångar upp de ungdomar som behöver stöd. Den här uppsatsen syftar till att undersöka vad unga brottsutsatta i Bodens kommun har för möjligheter till hjälp och stöd samt att väcka frågan om utvecklandet av ett stödcentrum för unga brottsutsatta. Frågor som behandlas i uppsatsen är; På vilket sätt erbjuds brottsutsatta ungdomar i Boden hjälp och stöd, vilken betydelse har Stödcentrum för unga brottsutsatta, på vilket sätt får ungdomarna reda på var hjälpen finns? Statistik från brottsförebyggande rådet visar att Boden ligger på höga siffror vad gäller anmälda brott som misshandel, olaga hot och ofredande i förhållande till grann kommunen Luleå och hela riket.

Syftet med studien är att söka ökad förståelse om vad det är som påverkar ungdomars syn på alkohol och narkotika och därmed deras handlande genom att beskriva och analysera ungdomars berättelser. Studiens frågeställningar är; Hur beskriver ungdomarna sin inställning till alkohol respektive narkotika, Hur beskriver ungdomarna sina föräldrars inställning till alkohol respektive narkotika, Hur beskriver ungdomarna kommunikationen om alkohol och narkotika mellan dem och deras föräldrar samt, Hur beskriver ungdomarna att föräldrarna förmedlar regler och normer kring alkohol och narkotika. En kvalitativ metod har använts och studien bygger på empiriskt material från elva intervjuer med högstadieungdomar i Öckerö kommun. Resultatet visar att ungdomar har en negativ inställning till narkotika men att inställningen till alkohol skiftar. Många ungdomar menar att det är upp till var och en om man dricker alkohol eller inte och man talar om ett eget ansvar.

Title: Besparingar inom Barn- och utbildningsnämnden.Seminar date: 29th of May 2009Course: Degree thesis in Business Administration, bachelor thesisAuthors: Amela Smajlovic and Sten SundfeltAdvisor: Leif HolmbergPurpose: Our purpose is to explain the cost-saving process that many municipality organisations face because of the global financial crisis.Limitations: We have limited our study to the municipality of Landskrona and Kristianstad.Method: Our study has a qualitative approach. By using open interviews we have been able to get an open dialog with our respondents.Theory: We have compared with different theories, such as Rombach?s budget-theory and Wildavsky?s role theory.Empirics: The material is based on interviews and conversations with key figures in different levels of the organisations in Landskrona and Kristianstad.Conclusions: The success of a cost-saving process depends on the engagement, awareness and how inclined to changes the persons in the organisations are. Has everybody the willingness to take responsibility fore the organisation and the changes that the surrounding world claims?.

Ungdomar står inför en rad av valmöjligheter, tyvärr dras en del av dem in mot destruktiva vägar som missbruk, aggressivitet, kriminalitet och så vidare. Dessa beteenden är ofta symptom för bakomliggande missförhållande, vilka tenderar att utvecklas till allt allvarligare problem. För att förebygga och motverka redan existerande problem finns Socialförvaltningen instans kontaktperson för barn och ungdomar som har uppvisat särskilda beteendeproblem. Det här är en uppsats om kontaktpersonsverksamheten i Luleå Kommun som använder sig utav vuxna positiva förebilder som ungdomar kan få en relation med och får på så sätt någon utomstående att prata och umgås med. Uppsatsen ger en överblick av samhällsproblemen, därefter beskrivs ungdomarnas behov och betydelsen för sociala relationer och även riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem.